POLAROID FRÅN NYÅRSAFTON 2019

Vaknar vid lunch tid av en bildbomb från Elsa. Bilder från gårdagen. Nyårsafton. Det var försten när vi stod i folkhavet vid stadens hamn minuter innan tolvslaget som jag började förstå att vi går in i ett nytt år. I takt med fyrverkeriernas stegrande knall mellan tegelbyggnaderna kom även pirret som kan liknas med känslan när man träffar en söt kille för första gången. Som när jag träffade min nyårskyss för första gången.

2019 har varit ett piss år för mig. Det vet ni vid det här laget. Samtidigt känns det skönt med hjälp av en korrigering i almanackan att få en påminnelse att försöka glömma det jävliga jag har kämpat mig igenom och blicka framåt. Omfamna det året har gett mig istället för att älta det som 2019 inte gett mig. Åtminstone försöka.

Tack 2019 att du fick mig att inse att jag är starkare än jag någonsin kunnat tro, att jag är värd mer än vad jag övertygad om för tolv månader sedan, att kärlek är viktigare än allt och att det är okej att livet inte alltid är en dans. Ja, på något sätt vill jag ändå säga tack.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229