MOBILBILDER FRÅN NÄR JAG VAR 12 ÅR

Alla bilder ni ser i det här inlägget är tagna av min första mobil- experia. En problematisk mackapär. Att söka saker på internet med den gick inte därför saldot på kontantkortet tog slut då, och skärmen frös så fort man försökte laddade ned en app. Jag däremot kunde inte vara mer nöjd. Mina närmsta vänner hade samma mobil och på våra skärmsläckare hade vi vår favoritkille i One Direction. På min display fanns Louis :-)

Klippte lugg därför Loreen vann melodifestivalen och tyckte hon var den coolaste människan på jorden. Katastrof. Luggen alltså. Och leendet. Önskar dock att jag fortfarande hade en glugg på övre tandraden. Det är fint.

Köpte eos läppbalsam därför det var inne. Hade säkert sett det på instagram någonstans. Evigt tacksam att jag slapp sociala medier stora delar av min uppväxt.

Minns att jag tyckte denna bild blev SÅ BRA! Söt.

Hängde med Lina efter skolan och såg på när hon hackade lök med simglasögon. Ett geni redan då.

Vi vann skol-DM i fotboll vilket är en gåta än idag. Om jag inte minns fel höll Lina på att bryta fingrarna när hon stod i mål, samt att det var några killar på lunchen som kastade mat på oss. Tror jag skrek "Jävla idioter!". Smart redan då.

Detta prydde min anslagstavla i mitt rum.

Jag gick ut sexan. Eller gjorde jag det? Kan det stämma? Eller var det femman? Orkar inte tänka. Jag tror det var femman.

Åkte till Linas stuga, vilket blev starten på en årlig tradition. Eller okej, den varade kanske i tre somrar. Ändå.

Hade i "sommarjobb" att måla gårdens staket. Kanske bara jag, men visst hade jag blivit äldre på en sommar? Som en kille som börjar åttan och kommer tillbaka från sommarlovet- man känner knappt igen personen! Okej, inte riktigt kanske.

Började sexan och fick skåp, samt fick börja ha skor inomhus i skolan. Det var stort. Klippte ut posters på One Direction från tidningar och tejpade fast de på innersidan av mitt skåp tillsammans med mitt färglagda schema. Nu ansåg jag mig själv inte som liten längre.

Sedan av någon anledning tog jag bilder med alla som var i min närhet. Familj, släkt, vänner, samt klasskompisar jag inte kände så väl. Spännande. Här är en bild på Ellen och jag.

Gillar

Kommentarer

MVH EN LÖKIG TJEJ

Hej! Ber om ursäkt för bilden, men har ingen bättre just nu. Ni får nöja er med den jag tog igår efter mitt träningspass som gör att jag idag tror att jag fått maginfluensan. Viktigt att inte hålla uppe en fasad här på internet. Ni vet. Visa alla sidor. Inte bara snygg-sidan.

Hursomhelst vad händer i era liv? Själv gick jag på promenad igår som var fem kilometer men kändes som det dubbla, badade i vårt utomhusbad och stickade. Ja, ni läste rätt. Stickade. Tips. Det är mysigt! Men svårt. Jag kan bara göra ojämna grytlappar som inte går att använda.

Nu ska jag fara ut och springa. Jag hoppas att det kan bidra till några fler fräknar i ansiktet, och inte bara en nära döden-upplevelse. Jag får uppdatera er sen på den fronten. Finns det något annat ni vill att jag ska skriva om, förresten?

Gillar

Kommentarer

SKA VI SES PÅ GOOGLE MEET?

Det här med att all socialisering sker via pixlig datorkamera och skrällig högtalare är ja... vad ska man säga... intressant? Sju dagar in i distansundervisningen har jag både hittat fördelar och nackdelar. En fördel är att jag kan koppla bort mick och bild när genomgångar blir långtradiga och se Robinson istället. En nackdel däremot är ju hur lätt jag glömmer bort att jag faktiskt är i bild. Hoppas ingen smygfotograferar :-).

Nog av min jämförelse. Jag har skrivit tre prov idag så känner hur "å ena sidan å andra sidan-tänket" inte har kunnat släppa mig än. I alla fall slängde jag mig ner i soffan på grund av magsmärtor så fort jag kom hem från pappas jobb. Stress. Ni vet. Ett avsnitt senare av Gift i första ögonkastet (kommer gråta om frisören och flintskalliga killen inte blir tillsammans) kändes det bättre. Tack och lov.

Nu sitter jag i mitt rum och tänt ljuslyktan jag fick av min kusins familj i födelsedagspresent. Känns som jag har varit arton i 100 år. Blir helst inte nitton dock. Inte riktigt än. Lite för liten än. Så tänkte man inte när man var mindre. Hahah.

Gillar

Kommentarer