HUR HANTERAR MAN EN OMVÄRLD SOM INTE FÖRSTÅR?

" /.../ Skulle vara intressant att veta om du bemöts ofta av typ oförstående vuxna eller andra som försöker förminska din trötthet på något sätt och i sånna fall hur du hanterar det och bemöter det. /.../"

Baserat på urklippet från kommentaren ovan tänkte jag göra en punktlista med några kommentarer jag har fått sedan i våras som sårat mig. Viktigt att poängtera dock är att jag känner mig väldigt skonad från att ha blivit bemött dåligt. Jag har haft turen att ha ett enormt stöd från alla håll och kanter. Längtar innerligt till dagen jag kan ge tillbaka för allt det dem i min omgivningar har gjort/gör för mig. Er är jag evigt tacksam <3

Egentligen är jag kanske inte rätt person att fråga när det kommer till detta, men samtidigt är jag så jäkla skör bitvis, men på något sätt stärker denna resa mig också. Den ger mig skinn på näsan. Jag finner tröst i att det finns en sådan liten förståelse för utmattning och trötthet i samhället, trots att det är nutidens folksjukdom. Det gör att jag oftast (verkligen inte alltid) kan se förbi personers kommentarer som sårar, därför jag vet att det aldrig är med avsikt.

Mitt bästa tips är dialog gällande allt detta. Våga berätta om hur du mår därför det är det enda sättet de i ens omgivning ska kunna förstå. Sedan är det lättare sagt än gjort. Nedanför länkar jag två artiklar som jag tycker ALLA, oavsett om man har någon vidare koppling till ämnet, ska läsa.

  • "Träning är ju viktigt!" när jag sekunderna innan förklarat varför jag inte längre spelar innebandy utan tränar utefter vad jag klarar av just nu och inte ger mig ångestpåslag.
  • "Ja, vem är inte trött?" Jo, visst är det så. Addera bara minnesförluster, instabilt känsloliv, sömnsvårigheter, konstant trötthet och koncentrationssvårigheter.
  • "Det är ju synd att det här ska hända nu."
  • "Men individen bär också ett ansvar." Det är svårt när man blivit hjärntvättad sedan dagen man satte sin fot vid skolbänken.
  • "Det spelar väl ingen roll när för dig. Du gör väl ändå ingenting?" från i somras när jag behövde säga upp mig från mitt jobb och skulle göra upp planer.

Gillar

Kommentarer

VAD HÄNDER I ERT LIV?

Trött trött trött. Och nej, jag tänker inte sluta tjata om det därför min trötthet är en sådan central del i mitt liv just nu. Önskar innerligt efter den dagen jag får vakna upp utvilad, kan träna hårt utan att få ett ångestpåslag från helvetet och känna mig som mig själv igen. Just nu är jag inte där och det är bara att gilla läget.

För några nätter sedan rubbades min sömn inte av mig själv, hör och häpna, utan av en brandvarnare vars batteritid sjöng på sista versen. *Pip pip pip* hördes det hela natten och enda fram till eftermiddagen. Slutligen när vi hade vänt upp och ner på hela huset hittade vi boven i vår extremt stökiga byrå. Ni vet en sådan byrå som samlat skrot sedan sedan familjen flyttade in och där endast översta lådan används? Hursomhelst (vad jag egentligen ska komma till) hittade vi även mammas gamla mp3. Förutom Magnus Uggla, Jill Jonsson och Arvingarna fann jag även livets avslappningsövning. Mitt sömnpiller sedan dess.

Annars då? Jag blir vuxen om två veckor. Lyssnar på musik från 2017 i väntan på ny bra musik. Mitt hår är smutsigt då jag inte tvättat det sedan måndags vilket inte hör till vanligheterna. Jag försöker trappar ner på allt som inte handlar om återhämtning. Mamma satte nyss på TV:n så nu känner jag hur min förmåga att fokusera ebbar ut. Vad händer i ert liv? Berätta berätta berätta.

Gillar

Kommentarer

1/4 AVKLARAD (!!!)


För typ 19 timmar sedan fick jag höstlov. Wehoo borde jag kanske känna, men det gör jag inte. Det känns likgiltigt. Inte på ett dåligt sätt. Faktum är att jag tror det jag känner är lättnad. En lättnad av att ha klarat skolstarten utan att kollapsa, bli sjukskriven eller falla tillbaka till i våras när jag blev utmattad. Är så fruktansvärt stolt över mig själv. Att min målmedvetenhet som gjorde mig sjuk, även är orsaken till att jag en dag åter kommer bli frisk.

Gällande hur jag mår är det ganska bara, skulle väl säga att jag hamnat i ett bakslag. Sömnen har varit problematiskt under en månadstid vilket tar ut sin rätt som jag nämnde i förra inlägget. Det känns som trenden börjar vända dock. Förhoppningsvis. En annan orsak är att jag förankrar mig i gamla vanor emellanåt. Inte underligt eftersom det är beteenden jag haft sedan barnsben.


.

Däremot har den här första perioden av skolåret lärt mig en del om mig själv. Lärdomar som jag är evigt tacksam att jag har fått. Vi kör en lista!

1. Att jag är värdelös på att säga nej, vilket jag blånekade (som mycket annat) förut.

2. Att jag har ett beroende till att göra klart saker eftersom jag vill "jobba bort" stressen. Har börjat lära mig att man alltid kommer ha saker att göra och därmed tränar jag mig i att sätta gränser. Det är svårt, men jag försöker.

3. Sömn är det viktigaste man har.

4. Att jag är sämst på att fira saker. Det har alltid varit ett problem att vara i nuet. Istället strävar jag konstant efter framtiden- helg, ledighet, studenten. Framtiden är min morot till att orka, men samtidigt måste jag ta tillvara till stunder som händer här och nu. När jag designa min studentmössa gick jag in med inställningen "Jag gör bort det så snabbt som möjligt", varav min kompis svarade "Men NEJ, det här är ju kul!" . På något sätt blev det en tankeställare.

5. Träning är bra så länge det är efter min dagsform.

Hur är det med er? <3

Gillar

Kommentarer

PHILOFIXS NYA PROGRAMLEDARE

Hej! Idag är det andra dagen hemmavid där jag bara har försökt att fokusera på mig själv och mina viljor. Återhämtat mig. Det där med återhämtning känns fortfarande främmande. Skillnaden nu jämfört med några veckor bak i tiden är att jag har börjat uppskatta det. Jag är relativt bekväm i mitt egna sällskap nu. Jag kan faktiskt ta hand om mig själv utan att få dåligt samvete i de flesta fall.

Morgonen började jag med en långpromenad i blåsten. Att det kändes som höst gjorde ingenting. Efter det körde jag yoga, städade toan och åt lunch. Allt i tystnad. Idag är en sådan dag där jag inte behöver fler sinnestryck än de som faller sig naturligt.

Från lunch och fram till nu har jag fixat med mitt rum. Här nedanför får ni följa med i min dokumentation.

Här ser ni en fotovägg som inte är klar. Den har sett ut såhär sedan slutet av april förra året. Det är alltså att fixa den jag har sysslat med de senaste timmarna.

Efter någon timmes sökande i hårddisken hade jag hittat bilderna jag vill sätta upp på den relativt kala väggen. Det var egentligen en vild chansning att påbörja det här projektet då jag varken visste om jag hade tillräckligt med färgpatroner eller papper.

Medan bilderna skrevs ut drack jag kaffe och svarade på era kommentarer på mitt senaste inlägg (HÄR). Tack snälla för responsen. Kände sådan tvivel för texten när jag tryckte på publicera.

När alla bilder var samlade i den prydliga högen intill skrivaren började jag sortera upp dem.

Många bilder kommer från resan jag gjorde i början av sommaren till Marbella med Elsa och Ellen. Nästan alla bilder är porträtt. Känt som okänt folk.

Tadaaa!! Här är resultatet. Lär nog korrigera och ändra en hel del framöver. Tror jag vill ha färre ansikten och fler motiv, men vi får se. Måste känna in lite först.

Före / Efter

Tog en cykeltur till moster efter jag hade satt upp alla bilder. Tidigare under eftermiddagen hade jag smsat och frågat ifall hon hade några glasburkar över som jag kunde få för att göra ljuslyktor av. Det hade hon. Tur hade jag!

Min personliga favoritdel av väggen.

En utriven sida från Allas som förklarar hur man tar hand om blommor. Inte för att jag är särskilt intresserad, men i och med att jag satte upp den för 1,5 år sedan förklarar det en del. Det var då jag relativt nyligen hade börjat gymnasiet och hade identitetskris. Jag gjorde som alla andra. Bar kånken, lyssnade på indiemusik och låtsades att jag var mer intresserad över saker än vad jag var. Inte för att det är fel med det. Det var bara inte jag.

Vad har ni gjort idag?

Gillar

Kommentarer

DUKTIGA FLICKAN BEHÖVER DITT STÖD

Låt mig slå ett slag för den duktiga flickan. Vi alla känner henne. Problemet är att vi många gånger bara tackar för hennes prestationer, tar henne för givet, och aldrig riktigt frågar vad vi kan ge tillbaka för det hon har gjort för oss. Det är synd, därför det gör att risken ökar att vi förlorar henne.

Duktiga flickan finns genom hela livet. Hon var den som satt tyst med dinglande ben vid skolbänken och tragglade sina tal medan du och resten av klassen gjorde uppror mot fröken och blev orsaken bakom hennes stressutslag. Vid tonåren blev hon den i kompisgänget som nästan alltid tackade nej till den övriga gruppens efterlängtade fredags tjohej. Idag är hon den som lämnar arbetet sist och till helgen bjuder upp till middag som hon har fixat med enda sedan lunchtid.

Det är lätt att tro att allt är enkelt för den duktiga flickan. Från utsidan har hon alltid lyckats med allt hon har tagit sig för. Sanningen är att hon besitter ett driv och styrka inte gemene man har. Däremot kan detta lätt bli till hennes nackdel om vi inte väljer att se henne bakom det hon gör.

För duktiga flickan i våra liv finns det inget stopp. Hon tar det extra jobbpasset ingen vill ha trots att hennes ögonlock väger tungt och diset i huvudet verkar blivit kroniskt. Till kompisen som är nyskild ringer hon för att lyssna även fast hennes egna förhållande går käpprätt åt skogen. Hon bryr sig om andra mer än vad hon bryr sig om sig själv, och där är problemet.

Tillslut kommer vi dit när duktiga flickan inte ses vara så duktig i våra ögon längre. Istället är hon sjukskriven. Orken har tagit slut. Orsaken är vi som har tagit henne för givet och förväntat oss för mycket av henne. Allt vårt fel. Det är vi som ställer kraven, inte hon. För att lindra det dåliga samvetet kan du lova dig själv att nästa gång se personen bakom, tacka, fråga hur hon mår och be henne att släppa alla måsten för en stund och ta hand om sig själv. Den duktiga flickan behöver få höra att det är okej att vara människa. Att det räcker. Speciellt från någon annan. För henne har det alltid varit svårt att lyssna på sig själv. 

Gillar

Kommentarer

20 FRÅGOR FRÅN MATCH.COM

Sökte efter frågor till ett "Frågor & svar"- inlägg och kände att frågorna jag hittade på diverse bloggar redan har blivit besvarade och uttjatade. Som en slump bland alla bloggar kom jag in på match.com där de hade listat 20 frågor som de ansåg var roliga att fråga på första dejten, vet inte om jag håller med, men de är i alla fall något annat än de vanliga blogglistorna. Vi kör!

1. Har du någonsin räddat någons liv? Eller har någon räddat ditt?

Antagligen ens föräldrar när man var nykläckt och nyfiken på sin omvärld, men det kanske inte gills? Vad jag kan komma på har jag varken räddat eller blivit räddad. Sådant tror jag är ganska svårt att veta.

2. Vilket är ditt roligaste barndomsminne?

När min barndomsvän Lina, som jag känner än idag, och jag spelade in filmer i vårt gästrum när vi gick i förskoleklass. Det kunde vara allt från Idol, påhittade nyhetsrapporteringar, Vintergatan, sketcher och dansuppträdanden.

3. Vilket är ditt viktigaste mål i livet?

Helt ärligt att må bra. Om jag inte värdesätter mig själv och mina behov kommer jag inte heller kunna ge något till dem i min närhet, något som är oerhört viktigt för mig.

4. Om du får välja fritt, hur varvar du ner efter en stressig dag?

Mitt enda fokus för i sommar har just varit att ta reda på detta. Jag har inte vetat det innan, därför för mig har det alltid handlat om att ta sig framåt, vara före i planeringen och känna kontroll när det kommer till skola och privatliv. Sedan kom våren och jag hamnade i en psykisk lågkonjunktur, där jag än befinner mig, på grund av långvarig stress.

Nu några månader efteråt har jag börjat förstå vad återhämtning handlar om för mig. Det handlar om att våga prioritera sig själv, säga nej till saker (något jag trodde jag var bra på), sova mycket och ha sovrutiner, planera luftigt och göra en sak i taget.

5. Vad gör du och dina vänner helst när ni umgås?

Det är väldigt kravlöst när jag är med mina närmsta vänner. Jag tror vi alla faller för enkelheten. Vi kan sitta i timmar på någons altan, dricka kaffe och prata. Det är som utgångspunkten. Sedan gillar vi att uppleva saker tillsammans genom att träffa nytt folk, upptäcka platser och dylikt.

6. Vilken är den bästa presenten du någonsin fått?

Oj, vad svårt. Nu när jag äldre är det ofta som mamma får till svar "ingenting" när hon undrar vad jag önskar mig till födelsedagspresent. Jag vill inte att folk ska lägga sina pengar på mig. Det är tanken som räknas. Böcker är bra på så sätt, därför då finns det oftast en tanke bakom det.

7. Tycker du om att skapa med dina händer? Vad?

Jag skulle verkligen inte benämna mig själv som händig. Men jag gillar att laga mat, om det räknas?

8.Vilken maträtt bara måste du beställa om du ser den på menyn?

Fisk då det alltid är gott och något jag inte äter särskilt ofta hemma.

9. Har du skrattat i dag? Vad fick dig att skratta?

Det var när jag i bilen rejvade så hårt till "Upp Til Hópa" att bilbältet högg som det gör om man måste tvärstanna.

10. Om du skulle byta jobb och yrke, vad skulle du då välja?

Ger mig själv tillåtelse att göra om det här frågan till vad mitt drömyrke är. I drömmarnas värld, just nu, vill jag jobba med skrivande och människor. Jag hade aldrig klarat av att jobba som författare Det yrke jag anser passa dessa krav bäst är journalist yrket, satt det är nog mitt svar.

11. Om du skulle öppna en affär, vad skulle du sälja?

Hmm, jag skulle vela öppna en liten butik med kläder där kunderna går för att få hjälp med sin stil. Inte för att jag är den mest modemedvetna eller den som är superintresserad av kläder, men det skulle vara häftigt att hjälpa människor att bli bekväm med sig själv. Visa att man kan bära exakt vad man vill bara man vågar erkänna för sig själv att man tycker att man är fin i det.

12. Vilken var din favoritsaga och favoritfilm som barn?

Favoritsaga var nog "Lasse & Majas detektivbyrå" och film skulle jag gissa på "Camp Rock".

13. Vilken är din favoritfilmreplik?

"Nobody puts baby in a cornor". SKÄMTA! Det är den enda filmrepliken jag kan. Älskar dock "Dirty Dancing", det kommer för evigt vara en av mina favoritfilmer.

14. Har du haft dina tio minuter i rampljuset? När?

Nja, det skulle jag inte säga. Det närmsta jag har kommit mina tio minuter i rampljuset var i åttan eller nian när jag blev intervjuad i radion om min insändare som handlade om varför man inte skulle plocka bort julmusten till julbordet på vår skola i lokaltidning. Vilken hjärtefråga!

15. Har du varit nära någon kändis någon gång? Vem? Berätta!

När jag var fem såg jag min barndomsidol (okej liten överdrift) Morgan "Mojje" Johansson. Ni vet han som sjunger "Var ligger landet där man böjer bananerna"? Jag såg han i en hotellreception bakis med en keps neddragen över ansiktet. The end.

16. Har du uppfunnit något?

Nog för att jag är en problemlösare av rang, men jag har aldrig uppfunnit något.

17. Vilket är det bästa rådet du någonsin har fått?

Rådet jag fick av min psykolog att inte jobba i sommar. Evigt tacksam att jag lyssnade på henne tillslut. Jag varken vill eller kommer tänka på hur jag skulle må om jag hade jobbat den här sommaren. Usch.

18. Vad gillar du mest med ditt jobb?

Förra sommaren jobbade jag på en golfrestaurang. Jag älskade det! Tyckte allt var kul, helt ärligt. Allt från att diska, torka bord, stå i kassan och göra mackor.

Ibland under vinterhalvåret jobbar jag på pappas jobb med att hyra ut bilar. Det är inte särskilt utmanande, men det är kul ändå då man får träffa folk. Jag tycker om att jobba, det är vad som är moroten, inte pengarna.

19. Vad är det bästa som hänt dig (hittills) i livet?

Svårt att bara säga en sak. Jag är tacksam för allt som har hänt i mitt liv hittills. Gott som ont, trots att det som är sämre är svårt att se när man väl är uppe i det. Jag tror starkt på att allt händer för en anledning. Till exempel är jag glad att den stressen jag har upplevt så länge har tagit ut sin rätt nu och inte när jag är 30. Trots att jag ibland inte tror mig själv när jag försöker påminna mig om det vet jag innerst inne att detta kommer göra väldigt mycket gott för mig när jag väl är ute från det.

20. Har du sett ett spöke någon gång?

Fel person att fråga. Jag tror inte på spöken.

Gillar

Kommentarer