HUR HANTERAR MAN EN OMVÄRLD SOM INTE FÖRSTÅR?

" /.../ Skulle vara intressant att veta om du bemöts ofta av typ oförstående vuxna eller andra som försöker förminska din trötthet på något sätt och i sånna fall hur du hanterar det och bemöter det. /.../"

Baserat på urklippet från kommentaren ovan tänkte jag göra en punktlista med några kommentarer jag har fått sedan i våras som sårat mig. Viktigt att poängtera dock är att jag känner mig väldigt skonad från att ha blivit bemött dåligt. Jag har haft turen att ha ett enormt stöd från alla håll och kanter. Längtar innerligt till dagen jag kan ge tillbaka för allt det dem i min omgivningar har gjort/gör för mig. Er är jag evigt tacksam <3

Egentligen är jag kanske inte rätt person att fråga när det kommer till detta, men samtidigt är jag så jäkla skör bitvis, men på något sätt stärker denna resa mig också. Den ger mig skinn på näsan. Jag finner tröst i att det finns en sådan liten förståelse för utmattning och trötthet i samhället, trots att det är nutidens folksjukdom. Det gör att jag oftast (verkligen inte alltid) kan se förbi personers kommentarer som sårar, därför jag vet att det aldrig är med avsikt.

Mitt bästa tips är dialog gällande allt detta. Våga berätta om hur du mår därför det är det enda sättet de i ens omgivning ska kunna förstå. Sedan är det lättare sagt än gjort. Nedanför länkar jag två artiklar som jag tycker ALLA, oavsett om man har någon vidare koppling till ämnet, ska läsa.

  • "Träning är ju viktigt!" när jag sekunderna innan förklarat varför jag inte längre spelar innebandy utan tränar utefter vad jag klarar av just nu och inte ger mig ångestpåslag.
  • "Ja, vem är inte trött?" Jo, visst är det så. Addera bara minnesförluster, instabilt känsloliv, sömnsvårigheter, konstant trötthet och koncentrationssvårigheter.
  • "Det är ju synd att det här ska hända nu."
  • "Men individen bär också ett ansvar." Det är svårt när man blivit hjärntvättad sedan dagen man satte sin fot vid skolbänken.
  • "Det spelar väl ingen roll när för dig. Du gör väl ändå ingenting?" från i somras när jag behövde säga upp mig från mitt jobb och skulle göra upp planer.

Gillar

Kommentarer

VAD HÄNDER I ERT LIV?

Trött trött trött. Och nej, jag tänker inte sluta tjata om det därför min trötthet är en sådan central del i mitt liv just nu. Önskar innerligt efter den dagen jag får vakna upp utvilad, kan träna hårt utan att få ett ångestpåslag från helvetet och känna mig som mig själv igen. Just nu är jag inte där och det är bara att gilla läget.

För några nätter sedan rubbades min sömn inte av mig själv, hör och häpna, utan av en brandvarnare vars batteritid sjöng på sista versen. *Pip pip pip* hördes det hela natten och enda fram till eftermiddagen. Slutligen när vi hade vänt upp och ner på hela huset hittade vi boven i vår extremt stökiga byrå. Ni vet en sådan byrå som samlat skrot sedan sedan familjen flyttade in och där endast översta lådan används? Hursomhelst (vad jag egentligen ska komma till) hittade vi även mammas gamla mp3. Förutom Magnus Uggla, Jill Jonsson och Arvingarna fann jag även livets avslappningsövning. Mitt sömnpiller sedan dess.

Annars då? Jag blir vuxen om två veckor. Lyssnar på musik från 2017 i väntan på ny bra musik. Mitt hår är smutsigt då jag inte tvättat det sedan måndags vilket inte hör till vanligheterna. Jag försöker trappar ner på allt som inte handlar om återhämtning. Mamma satte nyss på TV:n så nu känner jag hur min förmåga att fokusera ebbar ut. Vad händer i ert liv? Berätta berätta berätta.

Gillar

Kommentarer

1/4 AVKLARAD (!!!)


För typ 19 timmar sedan fick jag höstlov. Wehoo borde jag kanske känna, men det gör jag inte. Det känns likgiltigt. Inte på ett dåligt sätt. Faktum är att jag tror det jag känner är lättnad. En lättnad av att ha klarat skolstarten utan att kollapsa, bli sjukskriven eller falla tillbaka till i våras när jag blev utmattad. Är så fruktansvärt stolt över mig själv. Att min målmedvetenhet som gjorde mig sjuk, även är orsaken till att jag en dag åter kommer bli frisk.

Gällande hur jag mår är det ganska bara, skulle väl säga att jag hamnat i ett bakslag. Sömnen har varit problematiskt under en månadstid vilket tar ut sin rätt som jag nämnde i förra inlägget. Det känns som trenden börjar vända dock. Förhoppningsvis. En annan orsak är att jag förankrar mig i gamla vanor emellanåt. Inte underligt eftersom det är beteenden jag haft sedan barnsben.


.

Däremot har den här första perioden av skolåret lärt mig en del om mig själv. Lärdomar som jag är evigt tacksam att jag har fått. Vi kör en lista!

1. Att jag är värdelös på att säga nej, vilket jag blånekade (som mycket annat) förut.

2. Att jag har ett beroende till att göra klart saker eftersom jag vill "jobba bort" stressen. Har börjat lära mig att man alltid kommer ha saker att göra och därmed tränar jag mig i att sätta gränser. Det är svårt, men jag försöker.

3. Sömn är det viktigaste man har.

4. Att jag är sämst på att fira saker. Det har alltid varit ett problem att vara i nuet. Istället strävar jag konstant efter framtiden- helg, ledighet, studenten. Framtiden är min morot till att orka, men samtidigt måste jag ta tillvara till stunder som händer här och nu. När jag designa min studentmössa gick jag in med inställningen "Jag gör bort det så snabbt som möjligt", varav min kompis svarade "Men NEJ, det här är ju kul!" . På något sätt blev det en tankeställare.

5. Träning är bra så länge det är efter min dagsform.

Hur är det med er? <3

Gillar

Kommentarer

DAGSFÄRSKT FRÅN MIN TANKEVERKSAMHET

GYMNASIEARBETET.

Ifall ni har läst inlägget jag publicerade igår (HÄR ) vet ni vid det här laget att jag går andra året på samhällsprogrammet. När jag kommer tillbaka efter sommarlovet finns gymnasiearbetet redo att välkomna mig i en ofrivillig omfamning. Jag är livrädd. Vi har liksom en termin att färdigställa det hela. Och jag tål inte stress.

Som det ser ut nu vill jag grunda allt på frågeställningen; Varför slutar ungdomar i sport?. Det känns också som ett område där man kan avgränsa och spetsa sig väldigt mycket. Däremot vet jag inte om jag skjuter mig själv i foten, trots att det ska grundas på en intervjustudie, i och med att det inte finns så mycket forskning som har/bedrivs inom ämnen.

Till ni som har skrivit gymnasiearbetet- snälla ge mig input, och era bästa tips. Jag finns på mail, i kommentarsfältet och DM. Ni lär ju hamna i mitt författartack ifall det skulle finnas något sådant i formalian;).

....

REN

Jag kommer aldrig sluta tjata om Ren. Precis som att jag alltid kommer stolt skryta, när han är känd, att jag har varit med enda från början.

För några dagar sedan släppte han Dominoes. Den är rå och sylvass. Inlindat i ett omtänksamt budskap till mottagaren.

saknad

Ett år kantat av sorg. Till en början drypande, för att sedan bli till mer hanterbar med tiden. Kanske en gnutta vacker då den är stommen till att man fortsätter minnas.

På tisdag är det exakt ett år sedan min älskade momo gick bort. Dagligen påminns jag om henne. Hon var en stor del av mitt liv. Det gör ont att sakna. Men det gör mig ännu mer beslutsam att för evigt göra henne stolt.

SNOOZA

Jag är en mästare på att snooza. Mitt rekord utan denna knapp är en månad, men då var jag inte heller så trött. Däremot märkte jag hur mycket det gjorde för mig att ha en stressfri morgonrutin. Det är som den enda stunden under dagen jag kan känna mig till hundra procent lugn, och då kanske det är bäst att jag börjar ta vara på det. Inte invadera det med en knapptryckning.

TRÄNING

Vet inte vad som har hänt, men just nu är jag en period där jag ser framemot träningen. Med träning menar jag löpning, och styrketräning. Alltid när innebandysäsongen är slut har jag problem att fortsätta hålla igång regelbundet. Helt plötsligt handlar allt om självdisciplin. Det är svårt. Eller ja, inte just nu.

NI som läser mn blogg

Faktiskt har jag tänkt ganska mycket på er som läser min blogg. Nu har jag inte superbra koll på vilka ni är, men ändå. Jag tänker både på ni som känner mig från verkliga livet, och ni som har lärt känna mig via bloggen. Ert konstanta upplyftande får mig att känna mig bortskämd. Tack snälla.

Gillar

Kommentarer

EN SPEEDDEJT MED MIG

1. Vad heter du?

Wilma heter jag!

2. Har du något smeknamn?

Jag har flera. Jag kallas Wilmer av pappas kompis, Wilmur av min innebandytränare och Wilson av mina närmsta kompisar. Det var därför jag döpte den här bloggen till Wilsoon, i och med att den i början var "hemlig".

3. Hur gammal är du?

Sjutton.

4. Hur gammal känner du dig?

Arton, eller det handlar väl mer om att jag längtar tills jag fyller det. Jag känner mig oftast som min ålder. När jag inte gör det är de gånger folk etsar sig fast i fördomar och inte kan se förbi dem. Det begränsar ju mig.

5. Vad är du på för humör just nu?

Ganska neutral.

6. Tycker du ofta att saker är pinsamma?

Väldigt sällan. Ramlar jag på en isfläck, eller tappar brickan i en fullsmockade matsal löser jag det med att skratta. Det blir jobbigt om man ständigt tar sig själv på stort allvar.

7. Vad är din bästa egenskap?

Omtänksam.

8. Vad är din sämsta egenskap?

Saknar förmåga att hantera stress.

9. Berätta tre saker man inte vet om dig.

1. Ifall jag någon dag skulle skriva en bok skulle den vara tillägnad åt mina två svensklärare under högstadiet. Utan dem vet jag inte om skrivandet skulle vara en sådan central del av mitt liv.

2. Jag har spelat innebandy i elva år.

3. Jag lärde mig vissla i julas.

10. Sommar, höst, vinter eller vår- Vilken årstid föredrar du?

Sommaren. Jag brukar skämta om att jag är född i fel land. Föredrar värmen framför kylan, och skulle nog må som bäst om jag fick spatsera runt i tunna lager året om.

11. Är du en morgon- eller kvällsmänniska?

Skulle gärna vara en morgonmänniska, men befinner mig inte i en livsstil där det är möjligt. Det positiva med att vara en kvällsmänniska är däremot att det är då jag tänker som mest och skriver som bäst.

12. Gråter du ofta?

Nja, eller jo. Det är skönt att gråta.

13. Hur uppvaktar man dig?

Jag faller för enkelhet, och därmed krävs det inte mycket för att uppvakta mig. Man lyckas ifall man köper tidningen jag gillar från mataffären, eller skickar ett upplyftande sms, från ingenstans, mitt under ljusa dagen.

14. Vad pluggar du?

Jag går andra året på samhällsprogrammet med inriktning beteendevetenskap. Sedan har jag spetsat till min utbildning genom kreativa kurser som Journalistik, Reklam & Information, Skrivande och Film & TV-produktion.

15. Vad vill du jobba med i framtiden?

Jag ska jobba med något som gör skillnad, och ger en röst eller omtanke till de som inte blir sedda. Det ska vara oförutsägbart och kreativt. Mitt jobb kommer nog inte bli ett yrke jag åker hemifrån.

16. Vad är det modigaste du har gjort?

Oj, vad svårt. Det är nog när jag intervjuades i radio om en insändare jag hade skickat in till vår lokala tidningen. Jag gick i sjuan, eller åttan. Egentligen är det kanske inte det modigaste jag har gjort, men det är vad jag kan komma på. Där och då kände jag mig som modigast i världen.

17. Vilken låt sjunger du helst när du står i duschen?

Don't av Ed Sheeran.

18. Har du svårt att lita på människor?

Nej. Jag tror det handlar mycket om att jag är väldigt öppen som person, och skräms inte av tanken att folk kanske berättar för andra om saker som jag har sagt. Låt dem. De saker jag berättar för gemene man är inget jag tycker är känsligt. Däremot är det bara några fåtal jag litar på till hundra procent och får veta allt. Sådan tillit tar tid.

19. Hur vill du bli beskriven?

Jag försöker inte tänka allt för mycket på hur folk betraktar mig. Dock är det ju skitsvårt. Så länge ingen ser mig som taskig är jag nöjd.

I ett utomstående perspektiv önskar jag dock att man kan se mig som en främling som man vågar gå fram till ifall man behöver hjälp. Jag hoppas att jag utstrålar det.

20. Varför driver du nouw.com/wilsoon?

Jag startade denna blogg på grund av egoism. Det var därför den var "hemlig" till en början. Jag vågade inte publicera det jag ville om jag visste att bekanta läste den. Då blev det ytligt.

Idag vill jag att folk ska läsa. Jag vill visa för mina bekanta, och icke-bekanta hur livet kan vara, utan att luta mer åt något håll. Däremot lever egoismen kvar, trots sin negativa klang, men det är vad som gör allt genuint och äkta. Det är det som blir uppskattat.

En annan anledning är skrivandet. Det är en central del av mitt liv. Bloggen ger mig en ursäkt att hålla på med det ännu mer;)

Gillar

Kommentarer

25:E APRIL 2019

Minns inte riktigt vad som har hänt idag, förutom att jag kunde ha min nyinköpta vårjacka hängandes i armvecket när jag promenerade till bussen efter skolan. Jag är väl medveten om att jag drar paralleller till vädret i var och varannan mening. Att jag håller på att upprepa mig som om jag vore nykär. Ni får hålla ut.

På journalistiken (en kurs jag läser nu på gymnasiet för er som har missat) har vi nu börjat tampats med slutuppgiften. Två andra tjejer och jag lutar mot att göra ett reportage i podd-format där vi samtalar med olika generationer om förr, kontra nu. Det blir spännande. Vill så gärna i framtiden fylla mina dagar med att hitta vinklar och intressanta personer att lyfta. Stilla min nyfikenhet.

Imorgon har jag redovisning på spanskan. Det kommer nog inte gå så bra, men det är okej. Åtminstone mår jag bättre än vad jag gjorde för några veckor sedan. Prestationer betyder egentligen himla lite. Ingenting faktiskt. Det har bara alltid varit svårt för mig att inse.

Gillar

Kommentarer