DAGSFÄRSKT FRÅN MIN TANKEVERKSAMHET

GYMNASIEARBETET.
Ifall ni har läst inlägget jag publicerade igår (HÄR ) vet ni vid det här laget att jag går andra året på samhällsprogrammet. När jag kommer tillbaka efter sommarlovet finns gymnasiearbetet redo att välkomna mig i en ofrivillig omfamning. Jag är livrädd. Vi har liksom en termin att färdigställa det hela. Och jag tål inte stress.
Som det ser ut nu vill jag grunda allt på frågeställningen; Varför slutar ungdomar i sport?. Det känns också som ett område där man kan avgränsa och spetsa sig väldigt mycket. Däremot vet jag inte om jag skjuter mig själv i foten, trots att det ska grundas på en intervjustudie, i och med att det inte finns så mycket forskning som har/bedrivs inom ämnen.
Till ni som har skrivit gymnasiearbetet- snälla ge mig input, och era bästa tips. Jag finns på mail, i kommentarsfältet och DM. Ni lär ju hamna i mitt författartack ifall det skulle finnas något sådant i formalian;).
....
REN
Jag kommer aldrig sluta tjata om Ren. Precis som att jag alltid kommer stolt skryta, när han är känd, att jag har varit med enda från början.
För några dagar sedan släppte han Dominoes. Den är rå och sylvass. Inlindat i ett omtänksamt budskap till mottagaren.

saknad
Ett år kantat av sorg. Till en början drypande, för att sedan bli till mer hanterbar med tiden. Kanske en gnutta vacker då den är stommen till att man fortsätter minnas.
På tisdag är det exakt ett år sedan min älskade momo gick bort. Dagligen påminns jag om henne. Hon var en stor del av mitt liv. Det gör ont att sakna. Men det gör mig ännu mer beslutsam att för evigt göra henne stolt.
SNOOZA
Jag är en mästare på att snooza. Mitt rekord utan denna knapp är en månad, men då var jag inte heller så trött. Däremot märkte jag hur mycket det gjorde för mig att ha en stressfri morgonrutin. Det är som den enda stunden under dagen jag kan känna mig till hundra procent lugn, och då kanske det är bäst att jag börjar ta vara på det. Inte invadera det med en knapptryckning.

TRÄNING
Vet inte vad som har hänt, men just nu är jag en period där jag ser framemot träningen. Med träning menar jag löpning, och styrketräning. Alltid när innebandysäsongen är slut har jag problem att fortsätta hålla igång regelbundet. Helt plötsligt handlar allt om självdisciplin. Det är svårt. Eller ja, inte just nu.
NI som läser mn blogg
Faktiskt har jag tänkt ganska mycket på er som läser min blogg. Nu har jag inte superbra koll på vilka ni är, men ändå. Jag tänker både på ni som känner mig från verkliga livet, och ni som har lärt känna mig via bloggen. Ert konstanta upplyftande får mig att känna mig bortskämd. Tack snälla.
Kommentarer