FINA STUNDER I JULI

Juli började med att jag stod på hustaket och knäppte bilder med min kamera mot den brinnande himlen. Det skulle tydligen visa sig att denna månaden skulle bli lika vacker som den vyn jag såg den kvällen.

Vi åkte för ett miljöombyte till Stockholm för en helg och upplevde storstadslivet. Jag saknar det inte när jag väl lämnar det men uppskattar det alltid lite när jag väl är mitt uppe i det. Det händer alltid någonting. Det där någonting är alltid extra roligt att få dela med en grupp av människor som man tycker extra mycket om.

Aldrig har jag kunnat gå barbent vid midnatt utan och frysa eller utan en huvtröja runt min midja, men det har jag kunnat den här månaden. Vid varje ledigt tillfälle den här månaden har jag dragit på mig min bikini, lagt mig i solen och badat när värmen har blivit olidlig.

Stolt säger jag till mina vänner att jag inte längre är badkrukan de känner mig som. Samtidigt tror jag det finns få badkrukor kvar där ute med tanke på det här vädret.

Sommarmånaderna är så fantastiska på så sätt att saknaden oftast hävs då allt fler kommer hem för några dagar och man får träffa personer man inte har träffat under vinterhalvåret. Man får tid för varandra.

Juli har varit fylld med middagar, både med vänner och släkt. Middagsbord fyllda med god mat, barn som springer i gräset och vuxna som dricker kaffe och skrattar i kör i den varma kvällssolen. Sådant jag kommer minnas när hösten kommer och det enda man gör är att frysa.

Gillar

Kommentarer

EN KVÄLL I JULI

Jag har en evig längtan att åka bort från Sverige, till ett varmare land och börja om på nytt, bara för att testa. Se världen från en annan plats på jorden, uppleva nya saker och bli en del av något helt nytt. Den här längtan försvinner emellanåt, speciellt när sommaren kommer och allt är som allra bäst.

Att åka ut på havet i kvällssolen, alldeles varm i kroppen med varma brisar slående mot sin hy är fantastiskt. Lugnet, stillheten och tiden som stannar bara genom en båt och ett hav som samspelar med varandra.

Jag önskar att alla mina dagar fick se ut som dem i juli. Det hade varit fint. Men det är väl fint att längta också, annars skulle man väl inte uppskatta det hela på samma sätt?

Gillar

Kommentarer

24 TIMMAR I STOCKHOLM

Ett år hade nu gått sedan jag sms:ade mina vänner i caps lock att vi hade fått biljetter till Ed Sheeran och att 14:e juni 2018 skulle bli det datumet då vi skulle flyga ner till Stockholm för att se honom. Det har alltid känns så långt borta förrän Elsa stod i disken på jobbet förra veckan och påminde mig genom att säga "Wilma, till helgen far vi ju till Stockholm!"

Efter en dag strosandes på Stockholms gator i högsommarvärmen satt vi där på golvet på Friends Arena, i väntan på att konserten skulle börja.

Jag är så innerligt tacksam att jag får dela sådana här stunder med personer som fyller en så stor plats i mitt liv. Jag vet inte vad det är; kanske är det att man vet att sådana minnen stannar. Man vet att man i framtiden kommer ha varandra för att minnas, om man inte själv gör det.

Konserten var magisk. Ed Sheeran blir ett musikaliskt geni bara man tänker på att han lyckas fylla en hel arena med människor som är enbart där för att lyssna på hans röst och gitarr som han loopar i 1,5 timme.

Det var konstigt att lämna arenan, att komma ut igen och mötas av verkligheten. Publikhavet, känslorna, musiken och den dunkla arenan var ju där och då det enda som existerade. Det enda som någonsin hade funnits. Konstigt det där vad känslor och musik kan göra med en.

Gillar

Kommentarer