Morgondimman lättade upp så fort första provet för i år var utdelat och det var dags att plocka fram allt man har pluggat in den senaste veckan. Personligen lämnade jag klassrummet med stress eftersom jag alltid glömmer bort tiden när jag skriver. Jag skapar min egna lilla bubbla som oftast spräcks av panik när läraren berättar hur lång tid det är kvar.

Med raska steg tog vi oss till närmsta snabbmatsställe för att äta lunch och sedan fortsätta till en utställning där vår svenska lektion skulle ta plats. När jag väl var inne i föreställningen och fick ta del av alla vackra bilder och inspirerande historier, så fick förmiddagens stressen befrias, och jag fick istället möjligheten att ta del av allt som fanns att erbjuda.

En av sakerna jag uppskattar med gymnasiet är friheten att skapa lektioner som inte är det traditionella. Förståelsen för att inte den enda vägen för att finna kunskap är att sitta i en skolbänk och lyssna på en genomgång som den stakars läraren har redovisat flera gånger om, är betydligt större jämfört med hur det var i grundskolan.

Nu ska jag värma den goda middagen från igår, och sedan sätta mig framför ett avsnitt av Gossip Girl för att samla krafter inför träningen ikväll. Gossip Girl måste typ vara den mysigaste höstserien?

( Om det är någon på bilden som inte vill vara med är det bara att skriva till mig någonstans. Jag fixar!<3 )

En vägg av trötthet var hur mitt uppvaknade kändes när alarmet ljöd för 14 timmar sedan. Helgen startade med supertrevligt fredagsmys med @emeliies där vi frossade i kladdkaka, naturchips och livsfarliga godisar medan vi pratade igenom den senaste veckan och allt som vi hade hunnit prata om förra gången vi sågs.

De kvarstående timmarna av helgen omslöts av jobb. Den här gången var det dags att stå och dela ut varmkorv till hungriga bilfantaster. Uppskattade det här jobbet oerhört mycket då jag tycker det är så trevligt att träffa nya människor som man får socialisera med.

Idag var det tillbaka till skolbänken. Dagen har inte rullat på lika snabbt som helgens alla timmar, men ändå hyfsat. En insikt som jag har fått är att bussresorna har gått och blivit en av mina favoritstunder under dagen; speciellt när det målas upp en färgbomb utanför fönstret i höstmörkret. Allt känns så bra.

Jeansjackans tyg börjar bli besegrad av höstens kyla. Solen befinner sig inte längre i samma effekt som den gjorde för ett tag sen när den brände mot hyn vid kontakt. Årstiden är över när alla går ut ur sina iden för att känna på dem friska brisarna, och strax efter, falla tryggt tillbaka på solens värmande strålar. Många samlar in allt man har skapat under denna period, bevarar och återgår till sitt ide. Sommaren är slut.

Trots det, mår jag bra! Utvilad, motiverad och lycklig över min nyskapade vardag. Mornarna känns som en mysig uppstart istället för ett jobbigt moment. Tedrickandet får en extra klang när det fyller sin fulländade funktion i den bitande kylan under promenaden till bussen. Promenaden som även ger en fina vyer när dem granna löven i värmande färger faller från de en gång utblommade träden.

Övergång som skapar nystart; Hösten du är välkommen!