hur har det gått med mitt sockerberoende?

i maj 2017 slutade jag äta raffinerat socker helt, efter ett helt liv som sockermissbrukare (läs mer om det här) kände jag att att jag tappat kontrollen över mitt ätande helt. den första tiden var riktigt tuff, men jag var målmedveten och fixade mig igenom den värsta abstinensperioden som till slut gick över. sedan höll jag mig faktiskt helt sockerfri i ett helt år!

men.
alltid detta men hörni.
när jag flyttade hem till norrland började det viskas i beroendehjärnan igen. för så börjar det alltid - med små uppmaningar i bakhuvudet, "ingen märker om du tar en godisbit nu, du är ju ensam! passa på när ingen ser!" eller "känner du dig inte lite nere nu? ska du inte unna dig lite choklad så att du blir gladare?" och dessa små viskningar blir lätt starkare om man så bara råkar ge med sig en endaste gång. om man bara bekräftar att man hör dom EN gång så är det liksom kört sedan, för så funkar ju ett beroende.
så jag föll tillbaka. hårt.

det är den ärliga sanningen.
den ärliga, smärtsamma och ruskigt hårda sanningen är att det ligger en chokladkaka med hasselnötter bredvid mig nu. en halvtom trocaderoflaska. i papperskorgen ligger skräp från gårdagens godispåse. på jobbet drack jag en cola nästan varje dag hela . och det är ruskigt hur fort det går att vara tillbaka i det där kaoset, okontrollen och behovet. skriket i kroppen när det inte finns något sött i närheten. suget i magen som är starkare än några rationella tankar i världen.

och jag tänker hela tiden att det måste få vara så just nu. men det måste ingenting egentligen. det är bara beroendehjärnan som hittar på ursäkter till varför jag ska äta någonting som skadar min kropp både fysiskt och psykiskt. min sjukdom har inte blivit bättre av det här, den positiva utvecklingen som jag var påväg att gå in i har avstannat helt och nu känner jag bara hur det går bakåt istället. jag har oftare smärtperioder, och framförallt längre smärtperioder. jag blir energilös, har konstant hjärtklappning och känner mig onödigt stressad i kroppen. känslan att vara hög på socker är allt utom tillfredsställande, den är vidrig och jag får alltid känslan av att min kropp ska lägga av efter att jag ätit en godispåse.

så ser det nu just nu.
och det här sker nästan bara bakom stängda dörrar, i min ensamhet hemma i lägenheten. men jag kan inte hålla på såhär längre, att hetsäta i hemlighet är en ful sida av min gamla ätstörning som jag inte vill ha med att göra egentligen - men skammen att jag inte lyckats vara sockerfri längre är alldeles för stor. så därför kommer jag ut till er nu:

josefine heter jag och jag har ett ruskigt återfall. hejhej.
jag vet inte vad jag ska göra för att komma ur det den här gången. hur gjorde jag sist? vem var jag då? vad tänkte jag på, vart låg mitt fokus?
en dag i taget, det fokuset minns jag väldigt väl. inget godis idag, kanske imorgon. ingen godis idag heller, men kanske imorgon. en tredje dag utan socker. du klarar det idag, oavsett vad som händer imorgon. så tänkte jag, och slogs för mitt liv bland abstinensångorna och det rusande illamåendet och yrselattackerna. bara idag, strunta i morgondagen. och funkade inte det tänket - du klarar den här timmen. bara en timme. du fixar en timme.

jag får ren ångest när jag tänker på att gå igenom det helvetet en gång till, men ännu mer ångest får jag av den här röran jag sitter fast i nu också. min beroendehjärna har kontrollen över exakt allt i mitt liv just nu, och den skriker åt mig när jag ens tänker tanken att sluta just precis nu. men stanna upp och njut istället, säger den. njut medan du kan. bara i några dagar till. du kan sluta nästa månad. nästa år. eller aldrig.

jag vet inte vart jag ska ta vägen riktigt.

We rise by lifting others, so spread love everywhere you go.

Gillar

Kommentarer

marietheresel
marietheresel,
Jag har varit sockerberoende så länge att jag inte ens vet hur mycket av min ångest och mitt dåliga mående som beror på det. Tänk om jag hade mått så galet mycket bättre av att låta bli sockret? Sjukt! Jag borde försöka. ❤️ Och du ... du kommer klara det igen. Det vet jag.
nouw.com/marietheresel
artist
artist,
Vad tråkigt att höra. Men du har klarat av att sluta förut och kan göra det igen!
nouw.com/artist