WOW! Nu har jag haft körkort i en hel vecka! Det är helt otroligt.... När jag väl fick reda på att min uppkörning var godkänd, fyra dagar innan det godkända teoriprovet gick ut, trodde jag inte på vad jag hörde. Jag var såå chockad. Min inställning var att jag aldrig skulle klara det här provet. Jag hade kört upp två gånger innan och inte klarat det, och nu skulle jag köra upp med pressen att jag måste klara det innan mitt prov går ut, för jag ville VERKLIGEN inte göra om det andra provet också.

Men jag är så glad och stolt över mig själv. Jag började övningsköra på en körskola för ca fem månader sedan, i augusti och nu har jag det äntligen! Ca 30 körlektioner senare och ett sparkonto tomt så har jag det äntligen!!

Jag kände väldigt mycket ångest och oro över det här körkortet, men också mycket press från mig själv. Varje körlektion sedan augusti, har jag känt ångest och oro. Oro över att misslyckas, göra fel o.s.v. Jag har haft jobbiga nätter både innan körlektion och prov. Rädd för att göra någon besviken. Inför varenda körlektion tänkte jag, jag vill inte. Jag vill inte ha körlektion. Många gånger var jag nära på att ställa in. Jag har kämpat så mycket och varit orolig i veckor inför körprov. På körlektionen innan min första uppkörning skakade mitt ben så mycket att jag hade problem med att trycka ner kopplingen.

Men nu är det slut på körlektioner och övningskörningsskyltar. Faktiskt kommer jag sakna den där gröna skylten lite, för nu finns det inget som säger till dem bakom mig att jag är nybörjare. Inget hindrar dem längre från att ligga nära bakom eller att stressa än när man kör sakta.

I lördags körde jag själv för första gången. Ingen som längre sa åt mig hur jag skulle köra, vart jag skulle köra och hur jag skulle parkera. Jag kunde parkera vart jag ville och köra vilken väg jag ville(såklart efter lagen). Det var en sådan frihet men också en lite läskig känsla. För nu låg allt ansvar på mig. Jag hade inte någon vid min sida längre. Någon som kunde säga se upp för den där gångaren, kör inte så nära kanten eller stanna för det är en bil som kör in i rondellen. Jag själv hade nu total kontroll och ansvaret låg helt på mina axlar. Många gånger har jag funderat under dessa 5 månader hur människan kan komma på en sådan farlig sak som att köra bil och att så många liv ligger i mina händer där ute på gatorna. Jag vill inte ha det ansvaret, men nu har jag helt plötsligt det.

Men jag har några tips till er där ute som ska ta körkort eller håller på med det just nu.

1. Ge aldrig upp. Jag var nära på att göra det. Jag tänkte många gånger att jag längre inte ville ha körkort längre. Men man lär sig med tiden och fast det känns skit och man gör massor av fel så lär man sig.

2. Ta hur många körlektioner du behöver. Jag mådde väldigt dåligt över min mängd med körlektioner jag hade. Jag jämförde mig med mina vänner, som hade ca 10 stycken medan jag hade typ 30. När jag sa till mina vänner att jag hade så många så tappade de nästan hackan, vilket fick mig att må dåligt, för det fick mig att känna mig väldigt dålig och så mycket sämre än dem. Men det var så många jag behövde och jag insåg att alla behöver olika mängd körlektioner. Vissa behöver inte en enda medan någon behöver 100.

3. Gör proven så många gånger du behöver. Det var väldigt jobbigt för mig att behöva göra körprovet tre gånger. Jag tyckte det var pinsamt på något sätt och det fick mig att må väldigt dåligt. För än en gång jämförde jag mig med andra. Men vissa behlver göra provet flera gånger som jag. Ge aldrig upp, om det så tar 1 eller 10 gånger. Gör det tills du klarar det! Visst det känns konstigt att man ska göra ett prov om och om igen tills du klarar det. I skolan får man en chans, möjligtvis två och sen har du F. Men här kan du göra om det 1000 gånger om du så behöver. (Det negativa är ju att det är så nedrans dyrt!)Men kom ihåg att bara för att du kör upp flera gånger och har flera körlektioner betyder det inte att du är en sämre förare. Du lär dig massor av att köra upp flera gånger. Det visade mig vad jag inte kunde och vad jag behövde öva på.( Och nu säger jag inte att du ska sträva efter att köra upp flera gånger för att du lär dig massor) Se proven du gjort innan som en övning och en lärdom. Du är lika bra vare sig det tar 5 körprov innan du får ditt körkort.

Ge aldrig upp! För känslan sen när de säger att du klarat provet och sen när du har körkortet i handen är obeskrivlig!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Som jag skrev igår hade jag mitt första skype-samtal med en familj med 2 barn i Norra London. Jag tyckte inte jag gjorde ett så bra första intryck, men det visade sig att det hade gått mycket bättre än jag själv trott. De från förmedlingen hörde av sig till mig och skrev att familjen erbjöd mig jobbet och att de ville ha mig. De hade pratat med 2 andra tjejer, men det var MIG de ville ha! Jag är sååå glad!

Jag bestämde mig att ta den här familjen., för den kändes verkligen bra och schema och location var verkligen fantastiskt. Egentligen kanske man inte ska ta den allra första man pratar med, utan vänta på flera mejl från andra familjer och prata med dem, men den här familjen känns verkligen bra. Som jag skrev igår så gillade ju barnen samma saker som jag ,nästan haha. XD Jag tror verkligen det här kommer bli jättebra och jag kan verkligen se mig själv hos den här familjen! Så tråkigt att det är så långt kvar innan allt börjar! :(

Jag har nu mejlat familjen och sagt att jag jättegärna vill jobba hos dem och fick sedan ett confirmation-mejl från förmedlingen.. Där står det information om saker man måste fixa innan, så ska kolla igenom det lite senare. Nu ska jag bara vänta på ett välkoms-mejl från familjen och nu måste jag bara hålla kontakten med dem och försöka lära känna dem mer och mer. :) Hon från förmedlingen skrev att jag borde boka in ett till(eller flera) skype-samtal med familjen så jag kan prata mer med dem. 

Äntligen så slipper jag nervösa intervjuer! Nu kan jag förhoppningsvis bara slappna av och försöka lära känna familjen utan att vara så himla nervös som jag var igår!!

<3 <3 


Likes

Comments

När jag fick mitt mejl om att jag en familj var intresserad av mig och ville prata med mig så blev jag så himla glad. Jag trodde inte det skulle gå så fort.. Egentligen satt jag faktiskt varje dag, efter jag fått mejlet om att de hade fått min ansökan, flera gånger om dagen och kollade min mejl. Det kändes nästan lite surrealistiskt när jag läste att en familj ville prata med MIG.

Vad jag hade läst på andra bloggar samt vad hon från förmedlingen sa, när jag pratade med henne i telefon, att familjen kommer ställa massor frågor och du borde ställa massor frågor, samt ställa frågor om/till barnen för att visa ditt intresse. Jag hade där och då ingen aning om vad för frågor jag skulle ställa.

Jag fick mejlet en onsdag och familjen ville prata i helgen. På fredagen sedan bestämde jag och mamman om ett möte på söndagen. Jag hade alltså bara några dagar på mig att komma på massor av frågor och saker att säga. Jag läste på bloggar om vad för frågor man kunde ställa, samt försökte komma på saker som var viktiga att få information om. Jag kom faktiskt, till slut, på massor av olika frågor både till familjen, barnen och den au pairen som familjen har just nu. Så jag tänkte dela med mig av frågor man kan ställa till familjen.

Frågor till au pairen

Vad gör du på din lediga tid?(det frågar jag för att få reda på vad man kan göra i området osv)

Hur mycket tjänar du och hur många timmar jobbar du?

Hur är familjen?

Sen självklart frågade jag också vad för frågor man ska ställa till familjen, men haha det hade hon tyvörr inte svar på XD

Vad kostar ett oyster card?

Har du en bra relation till föräldrarna och barnen?

Hur är barnen?

Frågor till föräldrarna

Vad var det som gjorde att ni blev intresserad av mig och min ansökan?

Vad gillar ni att göra tillsammans som familj?

Hur många timmar ska jag arbeta? Hur mycket tjänar jag? Hur ser mitt schema ut?

Vad är era förväntningar på mig som au pair?

Hur skulle en vanlig dag för mig se ut?

Är det några speciella regler som jag och/eller barnen måste följa? Curfew? Får jag ha kompisar över på mina lediga stunder?

Frågor till barnen/till föräldrarna om barnen

Allergier?

Vad är barnens favoritmat?

Vad är barnens intressen? Har barnen några aktiviteter efter/innan skolan?

Vad gillar barnen att göra på sin fritid?

Finns det några roliga saker i närheten av hemmet att göra med barnen?

Hur är barnens personlighet/er?

Kommer de bra överens som syskon? Med den nuvarande au pair?

Det är viktigt att visa intresse för barnen! Hoppas dessa frågor hjälper dig att vara mer förberedd och mindre nervös. Det är väldigt många frågor haha du behöver ju inte ställa alla.. XD


Likes

Comments

Idag så hade jag mitt första skype-samtal med en väldigt söt och trevlig familj! :)

Familjen består av fyra personer. Det är två barn, en pojke och en flicka som är 8 och 6 år.

Vi hade ett ganska kort samtal, jag var väldigt nervös och sa typ ingenting(ops), men jag hoppas att de gillade mig ändå. Mamman i familjen pratade om jobbtider och mina arbetsuppgifter och jag fick se barnen och pappan lite snabbt. Barnen var verkligen hur trevliga och söta som helst. Pappan verkade också jättetrevlig.

Jag har verkligen mycket gemensamt med barnen, haha. De älskar böcker som jag gör och pojken fäktas, som jag har gjort! Pojkens favoritböcker vad även några av mina favoritböcker, Percy Jackson! Dock så sa mamman att hon försökt få barnen att gilla Harry Potter men att det inte går så bra, vilket jag tycker är synd för Harry Potter är ju praktiskt taget mitt liv XD.

Men från mammans beskrivning verkar området de bor i väldigt fint. Det var verkligen jättenära till allt. De bodde precis vid en skog, vilket är roligt för jag älskar verkligen att gå på promenader i skogen. Dessutom var det bara ca 20 minuter från centrala London. Jobbtiderna är också verkligen bra, det är inte alls mycket timmar och jag får verkligen mycket fritid.

Mamman sa även att pojken såg fram emot min matlagning, då jag skrev i min ansökan att jag älskar att laga mat. Så om det blir att jobba för den här familjen så måste jag verkligen step up my game och imponera på honom så att han inte blir besviken. Hoppas han gillar min matlagning, men mamman sa som tur var att han inte var så petig.

Efteråt, för min del, så känns det inte som att jag gjorde ett bra första intryck. Jag satt mest och log och nickade och visste knappt vad jag skulle säga. Jag hade skrivit ner massor med frågor men jag var så nervös att jag ställde endast ca två av dem haha. Men förhoppningsvis gillade de mig och vill ha mig. Mamman tyckte jag förklarade bra och sammanfattat om mina arbetsuppgifter, det var jag som borde berättat mer om mig själv. (för det gjorde jag inte ens)

En så länge har jag bara fått mejl från den här familjen, men jag ansökte väldigt tidigt, jag ska liksom börja i augusti/september, men förhoppningsvis kommer det flera mejl under de kommande veckorna och månaderna. Men jag gillade verkligen den här första familjen. Jag kan se mig själv jobba och bo hos dem, så jag hoppas att de vill ha mig som sagt. <3

Men nu vet jag mer hur det går till och är förhoppningsvis inte lika nervös nästa gång.


Likes

Comments

Hej,

Eftersom jag är ny med bloggandet tänkte jag svara på 26 snabba frågor om mig själv för att ni ska kunna lära känna mig lite bättre! :)

1. Hur lång är du?- 187cm

2. Hur gammal är du?- 18 år, men fyller snart 19.

3. Vilken bok läste du senast?- Min lärobok i filosofin, men pratar vi skönlitterära böcker var det nog "En krönika om ett förebådat dödsfall" som också den var en bok som har med skolan att göra.

4. Vilken film såg du senast?- Mamma mia

5. Vad går du för linje/program på gymnasiet?- Humanistiska

6. När fyller du år?- 5:e mars

7. Favoritböcker?- Harry Potter-böckerna

8. Favoritserie?- Just nu är det Bates Hotel och Stranger things, annars har jag tusen serier jag älskar! Pratar vi svenska så är min favorit Fröken Frimans krig.

9. Tre städer/länder som du VERKLIGEN vill besöka?- Paris, Australien och USA

10. Vad ska/vill du göra efter gymnasiet?- Jobba som Au Pair i England

11. Hur många syskon har du?- 4st, två äldre bröder, en storasyster och en lillebror

12. Har du några husdjur?- 5st, tre katter och två fåglar.

13. Favoritdjur- Katt och delfin

14. Favoritskådespelare?- Åh guud så svårt! Älskar väldigt så många! Men mina top tre är nog Meryl Streep, Alan Rickman och Emma Thompson!

15. Favoritförfattare?- J.K Rowling, men pratar vi en svensk så Selma Lagerlöf

16. Favoritland?- England

17. Varför startade du en blogg?- Jag älskar att skriva och jag ville dela med mig av mitt liv. Har alltid velat starta en blogg enda sedan jag var liten. :) Samt att jag vill dela med mig av min resa som Au Pair.

18. Tre favoritfilmer?- Alla Harry Potter-filmerna(ja dem räknas som en), Mamma Mia! och Beauty and the beast(båda versionerna!)

19. Hur många språk kan du och vilka?- 4st (ish), svenska, engelska, franska och latin.

20. Nämn en sak som ingen vet om dig?- Jag blir beroende av saker, t.ex ser jag en film som jag gillar "måste" jag se den igen flera ggr.

21. Favoritfärg?- Rosa

22. Favoritresa än så länge?- England 2017

23. Varför vill du jobba som Au Pair?- Jag gillar att jobba med barn. Jag får även resa och upptäcka England

24. Tre saker som du älskar att göra?- Sjunga, läsa och shoppa!

25. Favoritfilm från Disney?- Lilla sjöjungfrun eller skönheten och odjuret, älskar Belle och Ariel! <3

26. Senaste serieavsnittet du kollade på?- RuPaul's dragrace, typ 3 eller 4:e avsnittet i säsong 1

Likes

Comments

(Lite bilder på mig)

Jag har startat så många blogga i mitt snart 19 åriga liv och lika många har jag slutat skriva på. Men den här, som alla andra, har jag tänkt bli mer långlivad..😉

Jag älskar att skriva. Jag skriver inte fantastiskt bra, men jag skriver väldigt mycket. Vi snackar kvantitet och inte lika mycket kvalité😂. Det är när jag skriver som allt verkligen kommer ut. Jag har så mycket enklare att dela med mig av mig och mina känslor i skrift än i tal, så förhoppningsvis blir denna blogg ofantligt mycket bättre än alla andra bloggar jag startade när jag var 10 år. För förhoppningsvis så har dessa nio år sedan sist gjort så att jag utvecklats.😁
(Ni lär märka redan nu att jag har skrivit en halv roman)

Men den här bloggen har ett syfte.. Jag har nämligen en dröm. En dröm som jag haft väldigt länge, och det är att jobba som au pair i afternoon tea's och Harry Potters land, ENGLAND. Jag har nu börjat den resan mot att uppfylla min dröm, och ska förhoppningsvis nu i augusti/september åka till England och börja det som ska leda till ett år i mitt absoluta favoritland.

I den här bloggen kommer ni få följa min färd från att ansöka till hur det är att leva i England. So fasten your seatbelts and enjoy this ride in to my life. 😘

Likes

Comments