heaven in her mouth got a hell of a tongue
i can feel her teeth when i drive on a bump

fingers letting go of the wheel when i cum

david carradine, i'm gonna die when i cum
she just giving head, she don't know what i've done
like i'm james dean, i'm gonna die when i'm young

heaven knows that i've been told, paid for the life that i chose
if i could i'd trade it all, tade it for a halo
and she said that she'll pray for me, i said, it's too late for me
cause i think it's safe to say

this ain't ordinary life. https://www.azlyrics.com/lyrics/weeknd/ordinarylife.html​

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

testar mig själv. har inte ätit på 4 dagar. det är taskigt men har inget problem med det. brukar äta var 2-3 dag, ibland blir det också jobbigt men för det mesta pallar man för man är van. vet inte hur länge jag kan vara utan men jag vill veta. har ändå gett upp allt som är inte ett skelett. kommer aldrig komma dit, har aldrig sett ut som andra eller vägt tillräckligt. om jag klarar att inte käka på 10 dagar vet jag att det inte är någon ide att försöka bli normal heller.

Likes

Comments

spottar blod, vevar desperat omkring mig utan följd. för det finns inget annat här. era röster i mina öron. naglar som skrapar i golvet, konsekvenserna av min lojalitet till smacket. panikhänder förs över munnen som aldrig uttalar sig. inga ljud. bara min hud. min dumhet, min svaghet för att ta bort allt det mänskliga i mig. era händer och era handlingar men det är mina märken som inte går bort. hjärnan kan hålla emot men kroppen kan inte. den avslöjar. tröjorna ansvarar. finns ingen början eller slut. hela min historia är ett mönster som leder till samma ställen. samma äckliga lägenheter, samma personer som kräver och min sabbade hjärna som inte vill lyssna, samma hunger vi alla har efter ruset och att aldrig komma ur det. skriker in i alla tomrum i skallen som bara jag kan höra. låter mig själv vara del av allt äckel för det är det enda jag är bra på. tog hål i tungan för mer tjack. det här molnet av vider som jag är, och jag låtsas att jag bara driver runt, det är den största delen av mig som jag gräver ner bakom andra fula ord så att ingen ska behöva fatta vilket vidrigt desperat äckel jag är. det enda jag lärt mig är att inget är gratis. allt har ett pris, världen måste gå runt och ingen ger bara för att. det finns alltid en anledning som man oftast inte gillar men det är priset man betalar.

Likes

Comments

lila till blått till gult. fortfarande gul fast jag inte vet hur lång tid som har gått. tid är bullshit ändå. huden har dragit ihop sig och samarbetar. länge sen den gjorde det. och jag samarbetar inte med den. gör aldrig det. det är det som är mitt problem. det är min egen destruktion. fuck alla andras. skyller inte på någon annan. gul så det är fritt fram. vem fan tänker så? kanske inte syns när jag inte är fläckig. kan inte sluta tänka på det. trycker ner handtaget och väggarna håller andan, väntar med mig. aldrig på mig. nästan aldrig. det håller på att gå ur kroppen och jag är okontrollerbar. det är bland det värsta jag vet. kan inte dricka vatten och kan inte röra mig för mycket. begränsad fast huvudet kaosar. kan inte ens tända en cigg. vill flyga in i skåpet och krossa skallen och allt porslin innan dörren rycker till och hallen blir ett åskmoln. vill skära igenom tungan och spotta blod på golvet och smeta ut det och lämna det så. vill välta kylskåpet och ladda och sikta och trycka av när dörren öppnas. men jag gör det inte. jag krossar ett glas och tappar känsel.. det är sån jag är. en defekt. har inget att försvara mig med. orkar inte hålla käften om det mer. det spelar ändå ingen roll. inget spelar roll. måste gå in i badrummet för att inte tappa allt. duschar långsamt. klockan är bara tolv.

Likes

Comments

det kommer att slå ut ur kroppen. hjärtat. det är så det känns. det slår så fort och så hårt att kroppen inte hinner med. allt vibrerar i takt med slagen som trycker undan lungorna och andetagen får inte komma fram. andningen går inte att kontrollera. dunkar ända upp i öronen. bakom ögonen. hela kroppen går in i trans. tappar synen. men spåret känns så tydligt under fötterna. benen häftar fast sig mitt emellan. känner mig liten. känner mig som ett barn. och det bubblar så mycket inuti att jag inte kan fokusera på en sak, kan inte ta fram en sak i taget. allt vill fram på en gång. alla gånger jag har stått här. 10 år gammal, på spåret. 11 år gammal på spåret, på motorvägen, under kniven, under alla tabletter, alla år med all död och all panik och all stress över att inte jag kan försvinna när jag vill det. alla gånger jag lovar mig själv att den här dagen kommer bli den allra sista, det måste vara den sista för det kan inte finnas någonting mer nu, det får inte göra det för jag vill inte och orkar inte det, det måste vara det sista av allt, den här kroppen orkar inte. det blåser och regnar men jag står här. känner hur det sliter och river men det gör ingenting för när jag är borta är det borta. inget kommer att finnas kvar. förutom det som var jag. så jag går av. klättrar tillbaka över staketet men halkar och river upp armen och marken tar emot. marken blir så mjuk efter ett tag att jag skulle kunna ligga kvar där och aldrig gå upp. men jag vet bättre. det regnar så mycket att det känns som att jag har duschat. och vägen tillbaka känns dubbelt så lång och dubbelt så kall. och när jag kommer tillbaka är allt som vanligt. ingen vet att jag stod där och väntade. ingen bryr sig om det.

Likes

Comments

det finns ingen logik i det vita. topparna är utsuddade, man får dem inte mer än några gånger. sen seglar man utan vågor men man är iallafall ovanför vattenytan. smack är aldrig förnuftigt. det är inte rationellt eller geniskt. det är listigt. och det syns inte alltid. jag har nästan inga synliga vener i armarna, huden är kantad och ojämn, är svårstucken för andra men inte för mig. på händerna syns det ibland. det beror på när jag har gått på. har blivit bättre med nålen. första gångerna jag stack missade jag venen och körde igenom en muskel. emellan blir jag inte så absad. fyller ut med så mycket att kroppen inte hinner tända av. svettas bort och börjar om. det är därför det är listigt. kan vara speedad i tio dygn utan att det märks men smacket är inte så. det vill inte att man ska trötta ut sig. det vill att man ska segla mot horisonten och aldrig komma någonvart. men varje gång man slår i sig känns det som att horisonten kommer närmare. så man fortsätter skjuta för att inte drunkna. på havet existerar bara båten och en själv, det är inget som kan störa. inga vågor eller någonting. inget gör ont, inget känns överhuvudtaget. när hade i mig första gången, det var inte jag som injicerade själv, höll bara ut armen och sen var jag där. smacket ställde inga krav. det ville inte ha något av mig alls. trodde jag. tills sjukligheten kom. och begären kom. och det tar ens insida. den enda förutsättningen för att det ska hålla en flytande är pengarna. det är ett maktbegär. och det finns ingenting man inte gör för ett fix. inte något. när jag inte är på det saknar jag det. hatar att jag saknar det och sen hatar jag att jag hatar att jag saknar det. men det håller en inte borta. det är det jag menar med listigt.

Likes

Comments

https://www.youtube.com/watch?v=w1GdE7mvXAI


i'm finding ways to articulate the feeling i'm going through
i just can't say i don't love you, cause i love you
it's hard for me to communicate the thoughts that i hold but tonight i'm gonna let you know
let me tell the truth, baby let me tell the truth


you know what i'm thinking, see it in your eyes
you hate that you want me, hate it when you cry
you're scared to be lonely, especially in the night
i'm scared that i'll miss you, happens every time
i don't want this feeling, can't afford love
try to find reasons to pull us apart
it ain't working cause you're perfect and i know that you're worth it
i can't walk away

even though we're going through it and it makes you feel alone
just know that i would die for you, baby i would die for you
the distance and the time between us it'll never change my mind, cause baby
i would die for you, baby i would die for you

i'm finding ways to manipulate the feeling you're going through, but baby girl, i'm not blaming you
just don't blame me too
cause i can't take this pain forever and you won't find no one that's better
cause i'm right for you, babe, i think i'm right for you, babe


you know what i'm thinking, see it in your eyes
you hate that you want me, hate it when you cry
you're scared to be lonely, especially in the night
i'm scared that i'll miss you, happens every time
i don't want this feeling, can't afford love
try to find reasons to pull us apart
it ain't working cause you're perfect and i know that you're worth it
i can't walk away

even though we're going through it and it makes you feel alone
just know that i would die for you, baby i would die for you
the distance and the time between us it'll never change my mind, cause baby
i would die for you, baby i would die for you

i would die for you
i would lie for you
keep it real with you
i would kill for you, my baby
i'm just saying i would die for you
i would lie for you
keep it real with you
i would kill for you, my baby

even though we're going through it and it makes you feel alone
just know that i would die for you, baby i would die for you
the distance and the time between us it'll never change my mind, cause baby
i would die for you, baby i would die for you

Likes

Comments

förmögenheter gjorda i sekunder av modighet.
en röding
kanske två om man lämnar snabbt.
men,

stormsteg

jag vill verkligen inte

och jag är inte försiktig.

biter mig i läppen tills blod sipprar ut

metall

som brinner

i munnen

men en röding

en fucking röding


Likes

Comments

​det har gått tre dagar sen jag sov. tre fläckiga dagar. matat kroppen med för mycket tjack och huvudet med för mycket ta tillbaka. alla delar är så jävla trötta förutom hjärnan som bara vill ha mer mer mer. vissa ställen hatar jag men hamnar alltid där förr eller senare och sen kan man inte ta sig bort därifrån. ville inte ens gå dit men jag får inte gå hem. alla är mörka i själen. pratar släpigt och osammanhängande och jag håller mig längs väggarna för att inte synas eller höras för mycket. dörren är alltid låst och bara de som har hört av sig får komma in. det är som godisgången på coop, det finns allt av allt och man får ta så mycket man vill men det kostar. man kan tjäna pengar. man kan lätt vara den personen. men det kostar sår i halsen. fingrarna kan inte sluta ta sig ner. det kanske inte finns något som funkar bättre. solen och månen byter av varandra men där inne har inte omvärlden lyckats ta sig in. det spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är. inatt tog jag mig därifrån men det gör ingen skillnad. allt finns kvar på mig och det finns kvar i mig. jag är så äcklig äcklig äcklig 

Likes

Comments

du sa att jag aldrig skulle klara mig. det var liksom din grej att säga. alla meningar avslutades med det och alla ritualer bevisade det. att jag inte skulle klara det själv, förödelsen, reglerna, livet, för det var ett spel man inte kan vinna om man är svag. om man inte har något som är värt någonting. så du påminde mig, att jag saknade värde och kapacitet. därför. saknade rätten att kunna klara mig, rätten att överleva, rätten att existera utan att du kunde bestämma över mig. din andedräkt luktade hat, mest när den snuddade mitt ansikte. du visste från början och du gjorde mig en tjänst, för att du var likadan, för att vi var likadana och ditt blod pulserade i mina ådror och ditt samvete och din heder reflekterade tillbaka på mig som inte visste om jag gjorde rätt eller fel när örngottet vecklades upp och mitt smuts studsade mot blanka ytor och spetsiga men aldrig trubbiga medhjälpare, om jag tyckte att det gjorde ont på riktigt eller om jag bara inte visste hur det skulle kännas, om du räddade mig när du egentligen tog ifrån mig något som jag aldrig ens hade från början, som varken du eller jag ägde eller någonsin skulle äga för att djävulen hade satt pris på våra huvuden och våra kroppar, som ett bevis på att om du känner dig kontrollerad och trängd så måste du kontrollera någon annan för att känna att du ens har vilja kvar. du sa att jag aldrig skulle klara mig och du visste från början att jag inte hade tillräckligt av någonting, ingenting som var samlat eller självstyrt eller kontrollerbart, du gav upp för att jag var lydig men inte tyglad, för att djävulen hade tyglat dig sedan ni träffades men jag var som ett tuggummi som torkat fast under din handflata och som du inte kunde skrubba bort.


du hade ditt badkar som inte var djupt nog och jag kanske hade gälar men jag svimmade iallafall, och du skar trianglar på dina ben för att hela livet var en triangel men din var uppochnervänd. du sa att jag aldrig skulle klara det själv men jag höll mig vaken för att inte missa någonting som skulle göras, för att du skulle se att jag försökte vara exakt så som du förväntade dig, när blodet nådde sin peak och du ringde din kompis som jobbade med sjuka människor, men pratade med dig själv i tio minuter för att telefonen var avstängd och du hörde röster som sa att jag inte kunde bli botad, och du skrek att de skulle komma och ta oss och slängde en handduk på mig och kastade dig mot dörren men hamnade i en hög och grät tills jag blev stel och gick baklänges in i duschen. fötterna nuddade botten av badkaret men kroppen kändes som två. du sa att jag aldrig skulle klara mig och du visste från början att när du försvinner har jag ingen chans, djävulen tar alla som inte renas, och om du inte lärde mig skulle ingen annan kunna lära mig, men du lät din smuts ta över dig och bryta ner dig och köra över dig och om det inte var det sista du sa till mig, att det inte var ditt ansvar, men att jag inte klarar mig, och din röst är den enda jag hör inuti mitt huvud när jag tänker och undrar hur du kunde veta. hur allt skulle sluta. hur jag skulle gå ner mig i samma takt som du visste och uttryckte och att jag inte skulle klara mig. du såg slutet innan jag ens visste att någonting hade satt igång. någonting hade börjat, jag hade hamnat i ditt knä under cigarettrök och rinnande näsa och du släppte ner mig på golvet och sparkade mig till andra sidan rummet som en fotboll. det gjorde ont så jag ställde mig inte upp. fast jag skulle ha gjort det. bjöd in dig till att fortsätta sparka. och hela tiden hade du hade rätt. jag klarade mig inte.

Likes

Comments