Header

Lördagen började med frukost hos mormor och morfar, följt av häng med "Cajjo", lilla sparven var mycket taggad. Hon skulle visa alla sina saker och läsa bok och fika. Lika trevligt som vanligt! Framåt kvällen åkte vi tillbaka till Söder för middag och mellohäng med lilla mamma. Lillhönan var på topp, drack välling och käkade ostbollar och dansade till musiken (som vi andra tyckte var kass, tyvärr). Efter en halvdan natts sömn frukosthängde vi idag igen, och efter en dusch som fröken Phalén kapade gjorde vi oss i ordning för att träffa Lisa och Emilia. Sparven pratar om sina kompisar (barnen på förskolan) och "Lisa, Ninnis bästa pompis". Typ gulligaste någonsin. Tänk att vara knappt två år och redan ha så mycket inneboende kärlek för en annan människa. Så nära systrar man kan bli utan blodsband, typ.

Vi startade med lekparkshäng, följt av pizzalunch och hemmalek. Tjejerna fick varsin klubba på pizzerian, så nu har dörren till godisets förtrollande värld öppnats för lilla fröken. Fikabröd har hon ju fått ett tag nu, men inte godis godis, liksom. Hon var mycket exalterad och stolt över sin gröna äppelhjärtaklubba...



Efter en sen middagslur tänkte jag gå och parkera om bilen lite snabbt, men sparven blev ledsen och kläckte idén att hon skulle följa med och hjälpa till. Då tog vi med pappan också, och någonstans på vägen kom vi på att vi kunde göra en liten spontanutflykt när vi ändå satt i bilen hela lilla familjen.

Vi bestämde oss rätt snabbt för att åka till någon affär, och efter en stunds funderande landade beslutet i Citygross. Det kändes mer exotiskt än typ Ica Maxi eller Willys, haha. Kakan var mycket nöjd, och på strålande humör. Vi shoppade Bamseblöjor och Minions-tvål och hamnade sedan på leksaksavdelningen. Det var 30% på alla leksaker, så kakan snackade snabbt till sig både Pippi, Tommy och Annika OCH Lilla Gubben och Herr Nilsson. Win. För lilla fröken alltså! Hittade även ett lek-bak-set, för 30 spänn istället för typ 139. Tyckte jag var festligt.

När vi hade "tala också" (man måste ju betala innan man får öppna grejerna) hoppade vi in i bilen igen.



Nästa stopp: Mc Donalds! Ett happy meal senare satt vi på plats i bilen på väg hemåt igen, nöjda och glada efter kvällens eskapader. Efter att barnet nattats blev det På spåret för oss vuxna. Ett fint avslut på en toppenhelg!


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

... så hamnar jag och barnet på något sätt alltid hemma hos mina föräldrar. Ytterst oklart hur det kan vara så... Vi gillar väl sällskap, både jag och barnet. Haha.


Igår åkte maken på äventyr i svinottan, så jag har fått lämna barnet på förskolan två dagar i rad. Och när morsan lämnar är det rosa som gäller! Eller klänning. Eller... Rosa klänning. Och Pippi-tofsar. Det är sen gammalt.



När jag åkte från jobbet igår hade jag missat att skriva ut föreläsningshandouts till kursen jag skulle gå idag. Det kom jag på halvvägs till förskolan. Tyvärr hade jag inte kommit ihåg att maila dem till min privata mail, så när barnet var hämtat var det bara att vända tillbaka mot jobbet för att skriva ut dem från min jobbmail. När vi ändå var på Söder passade vi, för ovanlighetens skull, på att hänga en stund hos mina föräldrar.



Sparven utforskade de undanplockade bebisleksakerna och premiärade målarbok. Efter lite mat och fika och mys var det dags att röra sig hemåt, och lillhönan bestämde att vi skulle åka buss. Så vi tog bussen. Kul tyckte sparven, nästan hela vägen hem!



Efter en mer eller mindre god natts sömn var det "mojjo uppe nu" och dags att göra oss klara för en ny dag. Lillhönan var lite ledsen när jag skulle lämna henne på förskolan, för hon ville "va hemma lite stund, sitta soffan titta Binn å gosa baja", men när hon fick hjälpa till att mata fiskarna med en av pedagogerna kom hon snabbt över sveket att bli lämnad på förskolan. Jag åkte på handkurs på SÖS, och mormor fick hämta eftersom jag lärde mig nya grejer till klockan relativt sent.

Efter kursen pallrade jag mig hem till mamma och pappa, och där satt lillsparven och spelade gitarr med mormor. Mys!



Efter mat och fika blev liten trött och la sig på vardagsrumsbordet med duken som huvudkudde. Hon kom snabbt på att hon kunde begära dit filt, napp och snuttis och sen låg hon på bordet och "sov" och tittade på Bamse. Lyxliraren.



Vi skulle åka hem, men eftersom ingen är hemma och väntar på oss så blev vi visst kvar.. Så nu är liten nattad i mormor och morfars säng, och jag snart installerad på soffan. Mys!


Likes

Comments

Igår gick vi hem efter jobb och förskola och bakade semlor. Är det fettisdag så är det! Sparven var till en början ruskigt pepp, men när hon inte fick ösa ingredienser riktigt på sitt sätt så la hon ner bakningen och åt mjöl istället.



Vi ringde hem mormor (morfar jobbade sent) och när hon och pappan kom hem och bullarna hade svalnat en smula semmelfikade vi. Sparven gillade inte grädden eller mandelmassan, så hon fick bullen som den var. Maken föredrog också bullen naturell. Märkliga människor...

Sparven har upptäckt "spel" på datorn. Dvs Word. Hon vill skriva "bocktävä", och igår löste hon situationen genom att helt enkelt fixa sittplats och dra igång datorn på egen hand. När pappan skulle hjälpa till att skriva in lösenordet för att inte datorn skulle låsa sig blev lilla fröken sårad och kränkt, för "Ninni kan hälv!", faktiskt.



Som om det inte vore nog med EN superviktigt (...) högtid på en och samma gång så kom ju alla hjärtans dag i samma veva. Lilla fröken fick överraskning i morse, en tröja med hjärta på, nya nappar, en bamsetidning och en klämmis. Nöjd tjej!



Vi slog på stort och lagade finmiddag, dagen till ära. Behöver jag säga att korvhjärtana naturligtis serverades med pulvermos? Min så kallade vuxna makes absoluta favorit...



Efter middagen tog vi fram lite kvällspyssel. Första gången lillhönan "pärlar", iallafall här hemma. Jättekul tyckte hon, med alla fina färgerna!


Likes

Comments

I fredags när jag hämtade lillsparven på förskolan gick vi till parken istället för direkt hem. Vi hade stämt träff med maken/pappan, och även om klockan inte var mer än halv fyra så var det snudd på överraskande att vi hann leka en stund medan det fortfarande var ljust ute. Så himla skönt att det inte behöver vara mörkt när man går hemifrån och mörkt när man kommer hem, utan att det finns iallafall lite dag kvar när man är färdig på jobb och förskola.



I helgen har kakan hängt hos sin mormor och morfar. Jag och maken var på bröllop igår, min gymnasiekompis gifte sig. Hennes man också, givetvis! Haha. Superfint ordnat med stämningsfull vigsel, god mat och trevlig fest.


Vi skulle ha haft svärföräldrarna här över helgen också, men tyvärr blev det inte så. Svärfar blev krasslig, så de kom inte iväg. Får bli ett nytt försök om ett par veckor, lillhönan ser fram emot att träffa sina farföräldrar! Och vi med, såklart!

Efter en sovmorgon, mysbrunch med tillhörande frullerulle och en bonusfilm på det gav jag mig iväg mot Söder för att hämta hem den lilla. Hon hade haft det toppen, kollat mello och QX-galan, käkat chips och druckit välling till klockan supersent innan de somnade som klubbade sälar, både barn och morföräldrar.



Idag hade de hunnit en sväng till parken och när jag kom dit sov liten fortfarande. Tre timmars skönhetssömn kostade hon på sig, lilla fröken. Sen hängde vi en stund, åt lite mat och tog en fika innan vi åkte hemåt. Lillhönan ritade Pippi på en liten griffeltavla, en hjässa, två tofsar, ögon och mun. Blev mäkta imponerad, må jag säga!



Imorgon är det måndag och dags för "Ninni leka alla pompisar Mimer". Håller tummarna för att vi tar oss igenom ännu en vecka utan angrepp nya basilusker!


Likes

Comments

Det började bra redan när jag kom till förskolan i god tid för att hämta hem sparven, och möttes av en själaglad unge som skuttade runt och skrattade och busade, var glad att jag kom men inte direkt pepp på att gå hem utan ville gärna vara kvar. Eftermiddagen fortsatte med en unge som VILLE gå hem när vi väl var på väg. Det ska gudarna veta, att det är långt ifrån alla dagar "gå hem" är mer lockande än att typ sitta i ett fönster, lägga sig på trottoaren, högljutt argumentera för att gå och gunga osv osv. Vi kom hem, klädde av ytterkläder och lekte. Utan minsta kontrovers. Eller ja, när duplo-huset vi byggde inte blev riktigt så som kakan hade tänkt blev hon lite ledsen, men det kan man ju ha viss förståelse för.



Sen ringde vi mormor och bjöd över henne på en snabbfika. Gjorde chokladbollar mitt i veckan. Fikade, lekte lite till. När mormor hade gått satte jag igång med middagen och lilla fröken roade sig själv utan att kräva fullt fokus för att inte höja volymen till ont-i-öronen-nivå. Hon lånade pappans mössa, tog sin lilla väska och lekte "Ninni gå gunga lite stund!" i hallen, en lek som höll henne sysselsatt ungefär lika länge som det tog för mig att fixa mat.



Lilla fröken fortsatte att överraska och åt massor med mat samtidigt som hon pratade med morfar i telefon. Efter maten lekte vi en liten stund till innan jag sa att det var dags att städa undan och sen gå och sova. Här vet jag inte vad som flög i mig... Vår lilla unge gillar absolut inte det där med att gå och lägga sig, det brukar utbryta krig om man ens funderar på att nämna nåt i närheten av det. Men inte idag. Barnet var istället med på tåget och gick runt och samlade ihop alla sina små gubbar och figurer och la på sin plats i en liten väska. Då fortsätter jag att bete mig märkligt och säger till barnet att vi ska gå och göra oss i ordning för sängen. Hon följer med, glad i hågen. Byter blöja, smörjer, gapar tills JAG tycker att tänderna är färdigborstade och klär på sig pyjamasen utan att blinka. Vi går och gör välling. Då öppnas ytterdörren och pappan kommer hem. "Skit!" hinner jag tänka, nu kommer lillfisen vägra gå och lägga sig... MEN hon fortsätter att förvåna! Dricker sin välling och snickesnackar lite med pappan i soffan. Vill sedan på eget initiariv gå in till sig. Ev.. Va?! Säger "Gonatt pappa! Sov gott! Puss puss!" och följer med in till sitt rum. Här har vi redan överträffat allt jag trodde var möjligt.

Sparven vill höra saga. Jag berättar den om Någon. Hon ber om en till. Jag säger okej, men att det bara blir EN saga till. Vi enas om Pettson. När den är slut frågar hon försiktigt om mera saga. Jag säger nej. Förväntar mig återigen krig. Inget händer. Jag säger att det är dags att sova, pussar pannan. Väntar mig kraftfulla protester. Får istället ett "Gonatt mamma. Älkar dej.". Vet inte vart jag ska ta vägen. Mitt livs chockad. Barnet ligger sedan tyst och lugn och pillar sig i håret med ena handen och gosar med snuttis i ansiktet med den andra. Somnar. Jag ligger kvar en liten stund. Fattar inte vad som just har hänt.

Resten av kvällen hinner vi med både plockstäd, bra film och varsin dusch. Och nu har vi gått och lagt oss i vår egen säng, både jag och maken. För första gången på jag vet inte hur länge befinner sig alla i lilla familjen i sin egen säng, samtidigt. Jag vet inte hur länge det varar, men oavsett hur resten av natten blir (antagligen kaos) så kommer jag leva länge, länge på den här eftermiddagen och kvällen. Magiskt.


Likes

Comments

Ja, det är alltså så många dagar som lillhönan har varit på förskolan. Åtta ynka små dagar. Hon var tillbaka två dagar efter "jullovet", var sen hemma i en halv evighet. Nu hann hon vara där hela förra veckan och igår, men igår när jag hämtade henne sa pedagogerna att hon hade varit ledsen under dagen och haft svårt att sova för att hon var snorig. Igår kväll/i natt kom febern. Igen. Stackars lillskrutt!


I natt när vi var uppe och gjorde välling konstaterade lilla fröken ynkligt att "Ninni lite hjuk. Mamma pappa ta hand dig." Självklart tar mamma och pappa hand om dig Ninni, när du är lite sjuk. Hjärtat smälte.

Så här sitter vi nu efter en orolig febernatt under en filt och gosar i soffan. Hoppas hoppas hoppas att det inte blir lika långdraget den här gången..


Likes

Comments

... varken på bloggen eller i livet, höll jag på att säga. Haha. Dagarna går, och det är liksom vardag. Förra veckan VAB-pusslade vi. Hos mormor på måndagen, någon halvdag var, och onsdagen (som dessutom råkade vara min födelsedag) var jag hemma hela dagen med lilltjompen. Någonstans där mitt i alltihopa kom det snö, och jag passade på att lufta liten som hade suttit inne i evigheters evigheter. Det var kul tyckte hon, men inte så himla festligt med snålblåst och stickig snö i ögonen, bättre var det att leka i den orörda snön på innergården en stund.



Hemma i sjukstugan roade vi oss med att göra täcken och kuddar och bädda ner Bamse och hans vänner (inklusive barnet) jag vet inte h u r många gånger... Sparven fick "spela" tv-spel med sin pappa en liten stund, men fattade rätt snabbt att hennes kontroll inte fungerade. Då fann pappan ingen annan råd än att helt enkelt lära sin dotter grunderna i Zelda på riktigt istället. Sparven var MYCKET nöjd.



Den här veckan har vi varit tillbaka på jobb och förskola igen. Sparven trivs bra och vill gärna leka med alla "påmpisar". Var lite orolig att det skulle bli bekymmer, eftersom hon har varit hemma så mycket senaste månaden, men det har gått hur bra som helst. I eftermiddags möttes vi upp och lekte i Enkehusparken hela lilla familjen, supermysigt! Tyvärr var det så pass mörkt att ingen av oss fastnade på bild.

När vi kom hem skulle lilla fröken gå i trappan. SJÄLV!!! Envis som synden...



Väl uppe konstaterade hon kort "Ninni katt. Vaj ä kattluvan nåtans?". Bara att rota fram kattdräkten och bistå vid omklädning. Sedan serverades "drakjuicekaffe" till vuxna och "baja vanli djakjos" till den lilla inne i hennes kök. Himla trevligt.



Hon krånglar mer än någonsin med sömnen nu, den lilla. Långa läggningar och ytterst korta stunder som hon står ut med att sova ensam. Jag sover oftast inne hos henne, och gör inte jag det så gör maken. Det är ytterligare en bidragande faktor till bristen på liv här på bloggen; det är svårt att hinna blogga när man lägger sig samtidigt som barnet och inte kan ha telefonen igång där inne p.g.a. nyfiken unge... Men men. Det är som det är, och det blir som det blir!


Likes

Comments

Ja jösses, här har hänt massor... Får sammanfatta i korta drag vad som hänt sedan sist, lär väl bli en halv roman ungefär, med tanke på hur länge sedan jag skrev senast. Haha. Skämmes!


I mellandagarna hann vi med besök på Gekås, mys hemma hos kakans farmor och farfar, lek med farmor i lekparken, skumbad och kusinhäng, framförallt det sistnämnda till lillhönans stora glädje.



Framåt helgen till packade vi oss iväg hemåt. Lördagen innebar förberedelser inför nyårsafton, och nyår firade lilla familjen på två olika håll. En tredjedel styrde vuxenkalas med finmiddag hemma hos oss och övriga två tredjedelar åkte på finmiddag i Älta. Lilla fröken ÄLSKAR kalas. Men det är klart, vem gör inte det? Hos familjen Johnson bjöds på gott att äta och dricka (särskilt imponerad var lilla fröken av gurkrosen hon fick till förrätt) och härligt sällskap av såväl tvåbenta som fyrbent. Sparven var löjligt förtjust i hunden, Viggo, som verkade tycka att barnet var rätt okej också.



Kakan kämpade på väl, och klarade sig förbi tolvslaget med ungefär elva minuter till godo. Innan vi åkte till kalaset så värmde lillhönan upp med att spöa morfar i hockeyspel. Sådär som man gör, liksom...



Veckan efter nyår rullade liksom på. Vi var lediga hela lilla familjen. Hostiga, snoriga, hängiga. Lite piggare igen framåt söndagen, så vi gick till jobb och förskola i måndags. Jag gjorde min första dag på nytt jobb, fick egen plats och allt, himlans vuxet!



När jag hämtade kakan i tisdags sa pedagogerna att hon hade varit hängig, inte velat äta och inte sovit så bra. I onsdags kom febern. Igen. Vi har fasen varit sjuka mer eller mindre konstant sedan början på december... Barnet fick såklart stanna hemma. Maken fick ta hand om liten eftersom jag inte ville starta mitt nya jobb med att VAB:a efter två dagar. Sen hon har varit hemma resten av veckan. Det har lästs orimligt mycket böcker, tittats på orimligt mycket TV, spelats litegrann på surfplattan och maxats på gos-fronten.



Idag gav vi oss ut, första gången sedan i tisdags barnet lämnade lägenheten. På tiden, kan man minst sagt säga.

Vi tog oss hem till mina föräldrar för att födelsedagsfika. Min lilla mamma fyller år idag, hurra! Som bonuspresent fick hon och pappa behålla ett litet snorigt, hungrigt, trött och gnälligt barnbarn när jag och maken åkte hem. De ska VABB:a (vård av barnbarn) imorgon, eftersom mamma har ledig dag och pappa kan vara kompledig några timmar. Guld värt att slippa stöka med jobbet, och lyx att få en bonuskväll och -natt som man liksom inte räknat med. Särskilt med tanke på att den lilla korven är inne i en period där hon typ inte kan sova själv utan vaknar var tionde minut för att kolla att man är kvar, vilket innebär extremt dålig sömnkvalitet för oss alla. Men med tanke på att lilltrollet dels är krasslig och dels har inte mindre än tre nya tänder på väg upp samtidigt så är det beundransvärt att hon håller humöret uppe så pass som hon ändå gör. Min lillskrutt!

Avrundar med den enda bild jag lyckades knäppa på födelsedagsbarnet:



Min fina, fina mamma. Den bästa förebilden jag kan tänka mig. Vad vore jag utan dig? GRATTIS på din födelsedag! <3


Likes

Comments

I lördags begav vi oss i vanlig ordning till mina föräldrar för pre-jul-häng/uppesittarkväll. Baka pepparkakor, koka knäck, klä granen, griljera och provsmaka skinka...

Lillhönan var knallpepp! Särskilt på att baka pepparkakor, men även att hänga julgranskulor i granen var spännande.



Eftersom vi räknade med att bli kvar relativt sent och jag dessutom skulle upp och jobba på julafton så lämnade vi lilltrollet kvar hos mormor och morfar över natten. Sen åkte vi hem jag och maken och städade och fixade och kollade ikapp julkalendern.

Julaftonsmorgonen startade jag med att smyga hemifrån (det visade sig dock att maken var vaken när jag gick) och bege mig mot jobbet. Sista passet och jag träffade exakt noll patienter (min kollega träffade en). Lättsamt och smärtfritt avslut på en fem och ett halvt år lång era. Så himla skumt.

Åkte hem och gjorde mig i ordning, sen åkte vi mot Söder och mina föräldrar. Där firade vi julafton med mamma och pappa, brorsan och min farbror med familj. Precis lagom! Till lillhönans stora förtjusning var vovven Ville med, och lillfis var i extas! "Pom hit Mille! Pappa vassen! Gulli nos!" Hon lät honom inte vara ifred några längre stunder, men han verkade å sin sida inte ha något emot uppmärksamheten heller...

Vi drack glögg, åt julmat och tittade på Kalle Anka. Sen knackade tomten på dörren! Lilla fröken visste nog inte hur hon skulle hantera den där Totte, men han var snäll och kom med massa paket, och det är vad som verkar ha fastnat hos henne eftersom hon efter det har gått runt och berättat att "Totten kacka döjen, pom massa ket! Tack nälla totten!".



Lilltrollet blev bortskämd med massa fina julklappar! Nya böcker, en docka med tillbehör, ett lektält, servis, Mamma Mu och Kråkan-figurer för att bara nämna en bråkdel.

Framåt kvällen åkte vi hemåt och en trött men lycklig unge somnade utan minsta bekymmer. Vi hann inte ens igenom hela Nöff nöff Benny...

I förmiddags hade hon fullt upp med att utforska sina nya spännande saker. Årets upplaga av familje-sockorna är en lite annorlunda variant, himla snygga!



Efter en brunch hemma packade vi in oss i bilen och åkte söder ut. Dags att hänga hos farmor och farfar! Lillhönan har tjatat hur länge som helst om att åka bilen till "mamo å vaffa", och nu var det alltså äntligen dags! Bilresan gick över förväntan och lagom till middagen var vi framme. Även hit hade tomten hittat, och lämnat paket till Ninni. En mycket nöjd tjej fick ett dragspel, en bok, en pyjamas och en pippi-peruk. På med frisyren och titta i spegel: "Ninni Pippi!"



En fin jul blev det i år igen! Nu är det bara kusinhäng med "NelliEa" som saknas innan julfirandet kan anses komplett!


Likes

Comments

Tredje advent flydde jag sjukstugan och åkte till Nacka. Heldagshäng med min kompis Carro, och traditionsenligt pepparkakshusbygge. Årets upplaga blev en pepparkakskarusell! Sjukt kul, men pilligt...



I måndags var vi tillbaka i verkligheten alla tre. På mitt jobb hade vi APT med julavslutning, och jag fick fina presenter både från sektionen och mina kollegor. Så himla gulliga! Har svårt att ta in att det faktiskt händer på riktigt; jag har gjort mitt sista pass på jobbet nu. Nästa gång jag går till jobbet är det på ett nytt ställe. Nya kollegor, nya lokaler, nya arbetsuppgifter. Läskigt men spännande!



I slutet av veckan lämnade vi en liten julklapp till sparvens pedagoger. Är så himla glad och tacksam att vi har dem. De känns liksom genuint intresserade och måna om de små. Sparven trivs superbra, och det gör ju att vi kan vara på våra jobb och släppa henne i tanken - vi vet att hon är i goda händer!



Efter jobb och förskola i fredags tog jag äntligen med mig lilla fröken hem till mormor och morfar. Som hon hade längtat! Hon lekte med lera, fikade, plockade fram morfars MC-tidningar, konstaterade "Titta tolen, äsa tinni.", klättrade upp på stolen och läste. Typ.



Sen åkte vi hem och laddade batterierna inför julhelgen!


Likes

Comments