It´s corona time?

Förstår att vi alla är trött på allt om Corona men behövde bara spy ut lite tankar kring detta och i framtiden komma ihåg hur jag kände och hur det var <3

Känns som att allt är en film just nu, overkligt. Idag fick vi besked att vår (och alla andra gymnasieskolor) kommer att stänga. Vi kommer att har distansundervisning minst fram till påsklovet, galet. Alla dagar man som liten drömt om att skolan skulle stänga, men nu när den dagen är har känns det inte lika roligt längre. Börjar helt ärlig bli lite rädd, känns alls inte som att läget är under kontroll, blir även otroligt trött och arg på människor som inte håller sig inne när dem kan, förstår dem inte eller bara skiter dem i det?

Nu tar jag som, många andra, dagarna som det kommer, lär bli en del tid hemma nu när jag inte får gå till skolan. Jag som gillar skolan tror nog att det kommer bli både långtråkigt, ensamt och omotiverande att stanna hemma, samtidigt tycker jag att vi bör göra att för att stoppa spridningen, så är väl egentligen bra...Tycker allt detta är läskigt, är inte rädd för viruset i sig, men hur det han slå ut hela samhället och större delar av världen. Är väldig glad och tacksam att jag bor i ett civiliserat land med bra vård, välfärd osv.

Vill bara gå och lägga mig och vakna när allt detta är över, men undrar när det är? Jag tror det kommer ta väldigt lång tid för allt att gå tillbaka till normalt efter detta... Tycker så synd om alla restauranger, butiker och cafeer som inte kommer överleva, alla människor som står utan jobb och alla äldre som lever i skräck, fyfan!

Allt detta påminner om hur jävla fort allt kan vända, för en månad sedan var jag i Österrike, åkte skidor, gick på stan, festade, tog fullproppade bussar till skolan, tränade på gym, jag levde "vanligt" helt enkelt. Nu bara någon vecka senare har allt det tagits ifrån oss, kan inte släppa att allt detta är på riktigt och inte bara en sjuk film.... Jag hoppas att jag om några månader kan titta tillbaka på detta inlägget och tänka att det var nu det var som värst, att det då kommer vara över, att allt vänder tillbaka lika fort som det kom. Inte för att jag tror det, men man måste hoppas!

Från Paris i november, omedveten om att stadens trånga gator, fulla restauranger och stora museum bara tre månader senare skulle stå helt tomma och att hela staden skulle vara under lockdown...

Ta hand om er, kram Victoria

Gillar

Kommentarer

celineryden
celineryden,
Grymt skrivit! Håller med dig i mycket av det du skriver! <3
nouw.com/celineryden
Emma Engström,
Önskar verkligen man kunde somna och vakna upp till det normala igen, hade varit så skönt! Men som du säger tror jag det kommer ta sin tid tyvärr 😟 Och ja, det gick så fort, helt sjukt?! Kram fina du <3
nouw.com/emmaengstrom