Maxtemperaturer och sensorer

Det här med maxtemperaturer är aktuellt nu, på grund av bränderna i Australien. Bränder som det rapporteras om, tillsammans med påståenden om rekord vad det gäller maxtemperaturer.

Vad det aldrig rapporteras om, är de förändringar som har skett när det gäller temperaturmätningar.

Den klassiska termometerns viktigaste del är en vätska, som kvicksilver, innesluten i ett glasrör. När temperaturen ändras, ändras också vätskans densitet. Eftersom den är inneslutet i ett smalt glasrör, kommer då vätskepelarens längd att ändras. Vilket kan kalibreras till en temperaturskala.

Sådana termometrar var de enda förekommande när väderstationer först sattes upp. De mäter då inte direkt lufttemperaturen, men indirekt. Lufttemperaturen påverkar glasrörets temperatur, vilket i sin tur påverkar vätskans densitet. Vilket så går att avläsa som vätskepelarens längd.

Det är klart att sådana termometrar reagerar med en viss fördröjning när lufttemperaturen ändras. De avlästes vanligen fyra eller sex gånger per dygn, och den högsta av de avlästa temperaturerna ansågs vara dygnets högsta. Medan den lägsta av de avlästa ansågs vara dygnsminimum. Vanligen anpassades avläsningstiderna till en förmodad dygnsrytm, så att en av avläsningarna verkligen skedde ungefär när dygnstemperaturen förväntades inträffa.

Sådana termometrar finns fortfarande, men är sällsynta i väderstationer. Där har det skett en utveckling, och den vanligaste typen av termometer är nu en elektronisk sensor. När temperaturen förändras, förändras motståndet i sensorn. Det kan mätas och kalibreras mot en temperaturskala.

Det har betydelse. Om en varm luftbubbla åker förbi den gamla typen av termometer, hinner den knappt att reagera förrän lufttemperaturen är tillbaka till vad den var före. Den nya typen av sensorer hinner däremot reagera. Är det då nära dygnets högsta temperatur, är det luftbubblans temperatur som blir dygnets maxtemperatur, fast den kanske inte är representativ.

En sådan luftbubbla kan komma till exempel från utblåset på en luftkonditioneringsanläggning, från en bilmotor eller jetmotorn på ett flygplan. Det är inget orimligt scenario. Numera är väderstationer ofta placerade nära väggar, intill luftkonditioneringsanläggningar, bredvid gator och vägar eller på flygplatser.

Därför har WMO rekommenderat att mätvärdena från sensorerna, med sin sekundupplösning, inte används direkt, utan att det som används är medelvärden för ett par minuter i taget.

Mycket tyder på att Australiens meteorologiska institut inte följer den rekommendationen och att det är en viktig anledning till att det rapporteras rekord för maxtemperaturer där nu. När det gäller högsta uppmätta temperatur i Australien, är det officiella rekordet 60 år gammalt, och sattes 2 januari 1960, då det var 50,7 C i Oodnadatta. Det finns även högre temperaturer som har uppmätts tidigare i Australien, men de godkänns tydligen inte officiellt.

  • 258 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229