Förlorare! Men ändå vinnare.

Angela Merkel förlorade gårdagens tyska val. Hon och hennes parti förlorade stort. Ändå blir hon vinnare. Det finns ju ingen annan realistisk kanslerkandidat.

Merkel har ju bland annat slukat klimathysterin med hull och hår samt drivit på för en katastrofal tysk energipolitik, Energiewende. Den går ut på att avveckla kärnkraften och satsa på att bygga ut "förnybart", alltså de dysfunktionella energislagen vindkraft och solpaneler. Föga förvånande har de tyska koldioxidutsläppen börjat att öka, fast de enligt flumpolitiken skulle minska.

Frågan är om något annat parti är villigt att samarbeta med Merkels konservativa koalition CDU/CSU? Det talas och skrivs om liberaler och de gröna ska ställa upp. Hur mycket har liberaler och miljöflummare gemensamt? Knappast någonting. Inte i Sverige i alla fall, och knappast i Tyskland heller.

Merkel föddes visserligen föddes i dåvarande Västtyskland men familjen flyttade strax efter till dåvarande Östtyskland, av många in i det sista sedd som ett socialistiskt paradis. Där gjorde hon karriär. Vilket bara kunde ha varit möjligt om hon åtminstone framstod som en övertygad socialist. Lurades hon bara, eller var hon det också? Hur kunde hon i så fall bli partiledare för ett konservativt parti efter Tysklands återförening?

Tyska valet stora vinnare var högerpartiet AfD. Av medierna naturligtvis utsett till ett främlingsfientligt, rasistiskt och nazistiskt parti. Medier som inte går att lita på ett dugg när det gäller att bedöma någonting till höger om Vänsterpartiet.

AfD är i alla fall en reaktion på en mycket stor asylinvandring. Mycket stor behöver dock inte innebära FÖR stor.

Jag vet inte om AfD, likt svenska SD, är klimathotsskeptiskt och klimatpolitikkritiskt. Bägge partierna är i alla fall reaktioner på en asylinvandring som många i bägge länderna upplever vara för stor.

I Sverige påstås 17 % ha utländsk bakgrund. Jag vet inte enligt vilken definition. Det finns ju tre möjliga: 1) De som är födda utomlands, 2) De som endera ingår i grupp 1 eller är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, 3) De som endera ingår i grupp 1, grupp 2 eller är födda i Sverige med en svenskfödd och en utlandsfödd förälder.

Jag begriper inte varför den som är född i Sverige, och hemma kan prata svenska med åtminstone ena föräldern, ska se sig som utlänning. Det ska möjligen vara för att den personen tycker sig ha en helt annan hudfärg och/eller kultur än majoriteten.

Medierna och politikerna låtsades länge som om det inte finns några problem med ett stort inflöde av människor från helt andra kulturer än de europeiska, med språk som inte alls är släkt med de europeiska. Till europeisk kultur får vi också räkna länderna på de två amerikanska kontinenterna, där kultur och språk från tidigare europeiska kolonialmakter dominerar.

Detta förnekande hjälpte SD att växa. Till slut har de gamla partierna och medierna fått erkänna att asylinvandringen trots allt har lett till problem. Problem som knappast är olösliga, men i Sverige verkar det inte finnas några realistiska förslag för att lösa dem. Vilket till stor del kan förklaras med att politiker och journalister föredrar att leva i en fantasivärld i stället för att se verkligheten som den är. Det märker vi också när det gäller klimat- och energipolitik.

Är det verkligen för mycket begärt att politiken ska baseras på hur verkligheten ser ut, i stället för på fantasier?

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229