Vårt immunförsvar

Varför sitter 80 procent av immunförsvaret i tarmen – och varför har vi blindtarmen?
Det var redan i slutet på 1950-talet man kom underfund med att 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen. Det var en norsk immunologiprofessor som publicerade en vetenskaplig rapport som bekräftade att immunförsvaret till största delen sitter där.

Läkare hade sedan upptäckt att vissa av de patienter som man gav antibiotika efter operation lättare kunde få infektioner, medan de som inte fick antibiotika hade inga infektioner. Märkligt kan tyckas, men vad som hänt var att antibiotikan slagit ut tarmfloran, och därmed immunförsvaret.

Fast det skulle dröja mycket länge än innan detta vann gehör. Idag forskar man dock mycket om tarmfloran och immunförsvaret. Egentligen heter det immunsystemet, för det är ett helt system (gastrointestinala ekossystemet) som skyddar oss mot inkräktare och sjukdomar. Men det kan också framkalla sjukdomar och främja inkräktare och skadliga bakterier om vi inte sköter det. Överdriven hygien, snabbmat och för lite grönsaker och fermenterade produkter samt snabba kolhydrater bidrar till ett sjukt tarm- och immunsystem – och kommande ohälsa.

I kroppen finns en meter tjocktarm och upp till nio meter tunntarm och i den miljön frodas tarmfloran. Tarmfloran utgörs helt enkelt av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen, men även utanför, på huden, i lungorna, ögonen och i munhålan. En vuxen människa kan ha från ett ända upp till två kilo bakterier i tarmen. Kroppen har tio gånger mer bakterier än antal celler i kroppen. Floran kan uppgå till över 1000 arter, normalt är kanske 500 arter, och har minst 40 miljoner gener som kodar för otroligt komplexa funktioner. Faktum är att tarmfloran räknas som kroppens största enskilda organ. (1) Och man bör betrakta dem som sina vänner – och behandla dem därefter. Vi lever i symbios. Vi bjuder bakteriefloran på ”mat och husrum” medan de göra nytta med en stor mängd funktioner, varav vi bara vet om en del av dem. Detta är den nya ”hjärnforskningen”. Forskare kallar även tarmsystemet för den ”andra hjärnan”.

Blindtarmen
Om man slår ut större delen, eller alla bakterier, då ligger man risigt till, för det öppnar upp för inkräktare. Men naturen är fiffig. Vi har ett litet bihang som man inte vetat vad det är till, nämligen blindtarmen (då den inte leder någon vart) och som gäckat vetenskapen i alla år. Fram till nu. Man tror nämligen nu att blindtarmen är en bakteriereserv om tarmfloran skulle försvinna helt. Det kan vara bra att veta för de som opererat bort blindtarmen. Oftast får man stark antibiotika vid operationer som slår ut tarmfloran. Och då har man ingen bakteriereserv. Så det gäller att fylla på med tarmbakterier i form av kosttillskott eller på annat naturligt sätt, som fermenterad mat, syrade grönsaker, yoghurt etc.

Läckande tarm
Men det är inte bara tarmbakterierna som utgör immunförsvaret. Det sitter även immunceller i tarmväggarna som samarbetar med bakterierna. Det är då viktigt att de goda bakterierna är i överläge. Om de onda bakterierna hakar fast i receptorerna bildas det inflammationer och immunförsvaret minskar.
Nyttobakterier hindrar alltså skadliga bakterier att få fäste i tarmen, men de hindrar även tillväxten av skadliga bakterier och parasiter, svampar, etc., som annars kan ta över och kolonisera tarmen och sprida giftämnen till övriga kroppen.
Tar de skadliga bakterierna över kan man nämligen få ”läckande tarm” då inflammationerna kan göra små hål i tarmen som gör att gifter kan läcka in i blodet. De kan också bilda antibiotika-liknande ämnen som riktar sig mot skadliga bakterier. Det finns ett gammalt ordspråk inom hälsokosten som säger ”döden börjar i tarmen” – om än något drastiskt uttryckt så ligger det definitivt något i det.

Det är alltså viktigt att man gynnar de goda bakterierna. Det kan man göra med prebiotika (oftast fibrer, men också resistent stärkelse, kall potatis, grön banan m.m.), vilket ger mat åt befintliga bakterier; probiotika är direkt tillförsel med tarmbakterier. När probiotika tillförs ökar antalet bifidobakterier och lactobaciller (mjölksyraabakterier) i tarmfloran. Välj gärna tillskott med både prebiotika och probiotika. Oftast läser man att en kapsel/tablett innehåller upp till en eller två miljarder bakterier, det finns faktiskt tillskott med upp till 70 miljarder bakterier. Det låter väldigt mycket, men inte om man betänker att det finns 100 biljoner bakterier i våra tarmar, de flesta i tjocktarmen. Ett gram tjocktarmsinnehåll innehåller 1000 miljarder bakterier. Chanserna är ju då större vid större mängder att en stor del klarar sig genom magsäcken.

TIPS: koka potatis och rotfrukter och låt de svalna, för då omvandlas kolhydraterna till stärkelse som ger mat åt bakterierna, men påverkar inte insulinet. Det blir alltså långsamma kolhydrater. Man kan faktiskt värma upp dem igen (stekt potatis) utan att kolhydraterna omvandlas tillbaka. Det räcker att bara låta dem svalna av och sedan göra potatis- och/eller rotfruktssallad.

De nyttiga bakterierna finns bland annat i syrade livsmedel så som A-fil eller yoghurt, men även syrade grönsaker i stor mängd, såväl som i kombuchate och kimchi.

Syrade grönsaker
Probiotika kallas också mjölksyrabakterier då dessa bakterier producerar mjölksyra (genom förbrännande av glukos). De trivs bäst i sur miljö, såsom yoghurt och syrade grönsaker. När mjölksyrabakterierna får dominera håller de ner pH-värdet. Då trivs inte de skadliga bakterierna. Det är också därför fermentering fungerar som konserveringsmetod i t.ex. surkål. mjölksyrabakterierna förökar sig och pH-värdet sjunker vilket förhindrar tillväxt av mögel och andra mikrober. När surkålen börjar lukta härsket eller av alkohol har bakteriefloran och pH-värdet förändrats. Det fungerar på samma sätt i tarmen.

Acidophilus är egentligen namnet på bakterien med namnet Laktobacillus acidophilus, och inte namnet på filmjölk! Detta är den vanligaste mjölksyrabakterien, oftast synonymt med probiotika, tillsammans med bifidus. Men det finns många andra sorters mjölksyrabakterier.

De flesta probiotika som man tillsätter som tillskott når inte fram till tarmen då de dör redan i magens sura miljö, men fyller man på ständigt med rätt slags tillskott och på rätt sätt och i rätt form, så gör de nytta. Pro betyder för och bios betyder liv. Antibiotika betyder då mot liv.

Bildar vitaminer
Bakterierna i tarmen bildar även vitaminer, såsom K-vitamin och flera B-vitaminer, bland annat folsyra. Det är så man tillverkar B-vitaminer på syntetisk väg idag, genom bakterieodling.

En kombination av både pre- och probiotika är inte helt fel. Det finns mellan 300 upp till långt över 1000 olika bakteriestammar, så att bara föda eller tillföra en enda stam kan vara något begränsat. Fast den största delen, 99 procent, utgörs av 30-40 arter, och en stor del av tarmfloran utgör probiotiska bakterier, alltså för oss nyttiga bakterier. De övriga är relativt neutrala, varken goda eller dåliga, men utgör en viktig del av matsmältningssystemet. Mikroorganismerna lever i symbios med värdorganismen.

Bakterierna påverkar även de destruktiva bakterierna i munhålan så man bör vara försiktig med desinficerande munvatten. De påverkar också vår andedräkt, fast det kommer ofta från dåliga bakterier som fått ”fotfäste” i tarmen, om man skött tandhygienen korrekt. mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri Prodentis kan motverka dålig andedräkt enligt undersökningar.

Barnets första möte med tarmfloran
Barnet får sin första bakterieflora vid födseln. Genom förlossningskanalen möter den moderns vaginalflora och tarmflora och sedan genom bröstmjölken. Barn som föds vaginalt har mycket mer bifidobakterier i avföringen än barn som föds med kejsarsnitt. (2) Man har också kunnat visa att nyfödda med dålig tarmflora är mindre stresståliga. (3) Man räknar med att barnet har uppnått en stabil tarmflora vid två års ålder. Fast den utvecklas hela tiden. Antibiotika i tidig ålder slår lätt ut bakteriefloran, så det är viktigt att tillsätta nya bakterier.

Överdriven hygien destruktivt
Idag är vi så hysteriskt hygieniska att vi förstör vår naturliga bakterieflora från naturen. Även huden utgör en del av bakteriefloran. Barn rullar sig i jorden och äter jord. Förr drog vi upp morötter från jorden, torkade av dem på byxorna, möjligen sköljde av dem lite, och åt. Idag är de redan tvättade när de når affärerna, sedan tvättas, skrubbas eller skalas de återigen och därefter kokas de. Bakterierna har inte en chans att nå ner i tarmen. Vi blir därför mer och mer känsliga för skadliga bakterier. Det gick en historia om en infektionsläkare som rådde sin patient som hade en svårartad infektion, och som läkaren inte kunde göra något åt längre, att gå och rulla sig i jorden. Patienten befann sig i en totalt steril omgivning med massor av starka antibiotika. Kvar fanns endast de elakartade som inte längre rönte något motstånd från de ”goda” bakterierna. Han gjorde så och klarade sig. Om den är helt sann vet vi inte, men den är talande.

Kan påverka vikt och sjukdomar
Forskningen om tarmfloran, trots att den bara är i linda, är enorm idag. Vi kommer att läsa mycket om detta i framtiden. Bakterierna i tarmen kan påverka en hel del sjukdomar såsom diabetes, allergi (i synnerhet), hjärt- och kärlsjukdomar och även cancer. De påverkar vår hunger och eventuell fetma. Om bakterierna gör att vi ständigt känner oss hungriga är det svårt att banta. Man har infört bakterier från genetiskt smala människor i de med fetma som har haft svårt att gå ner i vikt, och efter ett tag gick de ner i vikt – och tvärtom. Det finns faktiskt kosttillskott idag med bakterier från människor med olika förutsättningar.

Tarmfloran kopplad till depressioner
Det verkar som tarmen och hjärnan är kompisar och signalerar till varandra. Därmed tror man att tarmfloran kan kopplas till hur vi mår. Alltså, en dålig tarmflora ger depressioner och tvärtom. Majoriteten av signalämnet serotonin finns i tarmen, faktiskt hela 95%. Det tillverkas av de nyttiga bakterierna. Se alltså till att ha en bra tarmflora så slipper du ta antidepressiva om du nu skulle må så dåligt.

I framtiden kommer man säkert att kunna analysera avföringen och hitta metaboliska störningar som grund till ohälsa som inte kan upptäckas idag. Men inte bara det, man kommer också att kunna åtgärda problemen genom att ”justera” tarmfloran. Redan idag ger man lavemang med bakterier från andra människor. Det innebär en helt ny värld inom hälsovårdsområdet, där dagens mediciner, som ändå bara försöker åtgärda symtomen, förlorar sin roll.



Men vad skall man då äta för en optimal tarmhälsa?

Fibrer i alla former är en förutsättning, det ger mat åt befintliga bakterier. Inulin (Fruktooligosackarider FOS) är bra mat för bakteriefloran. Börja lite försiktigt eftersom bakterierna börjar producera gas när de får bra mat – fast det går över när de nyttiga bakterierna tar överhand. Men även antioxidanter i form av polyfenoler är delikatesser för de nyttiga bakterierna. De finns i mörka bär, vindruvor och kryddor. Syrade grönsaker och mjölkprodukter (yoghurt, A-fil, Smetana etc.) är bland det bästa. Kimchi och kombuchate samt oliver är också mycket bra. Natto, thempe och miso är bra. Äppelcidervinäger med ”modern” kvar är mumma för bakterierna. Syrning var väldigt vanlig förr i tiden som konserveringsmetod men försvann mer och mer när kylskåpet kom. Nu är det på väg tillbaka.

Vad man inte sak all äta
Antibiotika skall du bara ta när det absolut behövs, och fylla på med tarmbakterier direkt efter kuren. Importerat kött kan ha antibiotika i sig, syftet är i första hand att djuren skall växa snabbare, inte bara för att bekämpa skadliga bakterier.
Socker gynnar de skadliga bakterierna – de älskar socker och skickar sedan ut signaler till hjärnan om att de vill ha mer socker. Efter ett tag tar de överhand. Godis består av socker, färgämnen, smakämnen och andra tillsatsämnen – som gjort för att förstöra tarmfloran – och skapa överaktiva barn. Idag kan man se små barn på 5-6 år köpa ett kilo lördagsgodis!
En annan sak man skall tänka på är att konserverad mat har ämnen i sig som stoppar tillväxt av bakterier.
Bakteriedödande medel är också skadligt, det finns i disktrasor, vissa kläder och tandkräm (bl.a. Triclosan), förut fanns det handdesinficerande medel på varenda restaurang. Undvik det, det hjälper ändå inte.

Låt oss sammanfatta artikeln med:
”Låt maten bli din medicin och medicinen din mat”

Referenser:

  • Tarmfloran – kroppens största organ (lakartidningen.se)
  • Biosuccé G, Benenati B, Morelli L, Bessi E, Boehm G. Cesarean delivery may affect the early biodiver sity of intestinal bacteria. J Nutr. 2008;138(9):1796S1800S.
  • Sudo N, Chida Y, Aiba Y, Sonoda J, Oyama N, Yu XN, et al. Postnatal microbial colonization programs the hypothalamicpituitaryad renal system for stress response in mice. J Physiol. 2004;558:26375.

Övriga referenser:
Soren B. Thomsen, ”Probiotika”. Godamagbakterier.
Gunnar Björndahl och Johan Castenfors, Spira Biologi B. liber AB
Peter Benno, Ingemar Ernberg, mf.l. (2010). ”Tarmfloran – kroppens största organ”. Läkartidningen 107 (13-14).
Fredrik Bäckhed (2008). ”Tarmfloran styr vår ämnesomsättning”. Nordisk Nutrition (4): sid. 21-22.
Tove Tingvall, ”Läkemedelsindustrin ger sig in i tarmfloran”. Lifesience Sweden.
Lennart Cedgård, ”Tarmfloran, Immunsystemet och Probiotika”. Läkartidningen 98 (50)

  • Hälsa
  • 64 visningar

Gillar

Kommentarer

D-vitamin

Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa.

D-vitamin behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och därigenom bygga upp och upprätthålla ett starkt skelett. Långvarig och svår brist på D-vitamin kan hos barn leda till rakit, engelska sjukan. Symtomen är ett mjukt och missformat skelett. Även hos vuxna kan långvarig D-vitaminbrist leda till ett svagare skelett. Svår D-vitaminbrist är ovanlig i vår del av världen men måttlig brist, som inte ger några symtom, är förmodligen ganska vanlig under vinterhalvåret, speciellt på breddgrader långt från ekvatorn, till exempel Sverige. Det går att testa för D-vitaminbrist genom ett blodprov.

Hur får vi i oss D-vitamin?

Med hjälp av solen

För att vi ska kunna producera vårt eget D-vitamin behöver vår hud exponeras för ultraviolett ljus av typen UVB. Eftersom UVB-strålar filtreras bort i atmosfären när solen står lågt är det i praktiken bara under sommarmånaderna april-maj till augusti-september som kroppen kan producera sitt eget D-vitamin i nämnvärda mängder. Under svensk högsommar räcker det att vi är ute i solen, klädda i shorts och t-shirt, ungefär en kvart om dagen några gånger i veckan. Vi kan lagra vitaminet under några veckor och behöver därför inte sola eller få i oss det med maten varje dag.

Genom maten

Vitamin D får vi främst i oss från fet fisk som till exempel lax, sill och makrill. Ägg och kött innehåller också en del vitamin D. Ibland kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten och då kan kosttillskott behövas.

Hur mycket behöver vi?

Så här säger Livsmedelsverket:

Grupp/ålder Rekommenderat dagligt intag/vitamin D3Spädbarn och barn under 2 år10 mikrogramBarn och vuxna under 75 år10 mikrogramVuxna med lite eller ingen solexponering20 mikrogramVuxna över 75 år 20 mikrogram

En portion lax innehåller cirka 12-25 mikrogram D-vitamin. Läs mer om D-vitamin på livsmedelsverket.se

Riskgrupper för D-vitaminbrist

Det finns flera olika grupper som löper en högre risk att drabbas av D-vitaminbrist. Följande anses vara riskfaktorer:

Hudfärg. En ljushyad person som utsätts för samma mängd solljus som en mörkhyad producerar fem till tio gånger mer D-vitamin än den mörkhyade. Hos en ljushyad person minskar D-vitaminproduktionen med ökad solbränna.

UV-barriärer. Kläder och solkrämer skyddar effektivt mot solens strålar men stoppar tyvärr även D-vitaminproduktionen. Individer som bär heltäckande klädsel drabbas oftare av D-vitaminbrist.

Geografi . Ju längre bort från ekvatorn vi lever, desto kortare är perioden då vi kan producera vårt eget D-vitamin med hjälp av solen, och desto viktigare att vi får i oss D-vitamin via kost eller kosttillskott.

Ålder. Hudens förmåga att producera D-vitamin sjunker med åldern. D-vitamin har även effekt på muskelstyrka och funktion och D-vitaminbrist kan därför bidra till fallskador, inklusive frakturer.

Graviditet/amning. Gravida behöver mer D-vitamin för att bygga upp fostrets skelett. Bröstmjölk innehåller naturligt ganska lite D-vitamin, och halterna blir ännu lägre om mamman har D-vitaminbrist.

TEXT: Eva Bartonek Roxå

FAKTAGRANSKNING: Johan Malm:


  • Hälsa
  • 2 visningar

Gillar

Kommentarer

Vitlöksbröd

25 gr jäst

2,5 dl vatten

2 dl fiberhavregryn

1 tsk salt

25 g olja

1 tsk råsocker

5-6 dl dinkelsikt

4 vitlökar

ägg el mjölk att pensla med

Vallmofrön


Värm vattnet fingervarmt

Häll detta över smulade jästen

Tillsatt salt och olja

Håll i gryn och mjöl och vispa med degrokar till degen släpper kanterna ..funkar med stor matsked också om man inte har visp .

Låt jäsa 30-60 min

Forma 4 bollar och platta ut på plåten

Skär bitar av vitlöken och tryck ner ordentligt

Jäs 30 min och pensla med mjölk el ägg och strö på vallmofrön

Grädda ca 10-15 min på 225 gr

Lycka till !





  • Bröd
  • 36 visningar

Gillar

Kommentarer