Jobbar förmiddagshelg, 6-18. Helgen inleddes dessutom på värsta tänkbara sätt med tripp på turbinen 6.45 igår. Ganska kännbart för pannan som svajade i 20 minuter innan den också trippade. Jahapp. Det enda positiva var att vi hade nästan full ack, men paniken var ju ett faktum. Vem fan ringer man vid kl 7 en lördagmorgon? Nån av rävarna såklart, som suttit här några timmar i sina liv. Problemet var att en precis gått hem från 12 timmars nattskift, en är i Spanien och en inte svarade. Slut på rävkontot. Fick i vanlig ordning ringa till chefen, som faktiskt svarade. Tur för mig och mina nerver. Fick hjälp att prioritera lite och sedan snurrade jag igång pannan. Det svåra när allting går åt helvete och man sitter här ensam är att prioritera. Tycker jag. Och som vanligt, ingen att diskutera med. Ensamarbetets baksida kan man säga.

Nåväl, pannan gick igång om än svajigt, acken var nästan tom till lunch när det (tackolov) blev varmare ute så man kunde inse att vi slapp starta nån pelletspanna. Allt frid. Turbinen fick vänta till acken var laddad.


Så det var hyfsat lugnt idag när jag kom hit. Acken full. Men desto värre i bränslelagret. Och det är ju svårt att elda i en flispanna utan flis. Så jag inväntade en mindre okristlig tid på morgonen innan jag kunde ringa till våran jouråkare som man kan ringa på helger för akuta bekymmer. Och ja, man ska egentligen ringa dagen innan om man ser att behovet kommer, men jag hade lite annat att tänka på igår så jag missade att planera in det. Då är det ju tur att flisgubbarna gillar mig, för jag är så jäkla trevlig. På arbetstid. 

I julas grusade jag lastbilsuppfarten, för hand, när våran helgsupport var hit. Sen dess är vi bästisbundisar. Och det är jag ju glad för en söndag morgon när det är OS på teve och jag ringer en dag för sent och säger att det är dåligt med flis i lagret. Nu. Och ändå var han på bra humör i telefonen. Jisses. Jag sa att jag kan bjuda på kaffe också. Vilken lyx. Men tydligen hade han en termos i bilen så det behövde jag inte... Hmm.

Nu har vi fått in två flislass och varje gång har porten till lagret vägrat att öppna. Så jag har säkert fått 1000 steg extra på min stegräknare tack vare detta. Och 500 till för att jag var tvungen byta kvittorulle i skrivaren ute på lastbilsvågen. Det behövs en dag som denna, eller ja egentligen hela helgen. När man kommer hem efter 13 timmar och inte direkt känner för att fara ut och motionera i mörkret.


Eftermiddagens projekt består i att försöka dra igång turbinen. Och göra bränsleprover. Det kan bli spännande. Turbinen alltså.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Sista natten för en period. Är ledig i 4 dagar framåt och sedan jobbar jag en lång följetång av förmiddagsskift. Normalt sett 5 i rad och sedan ledig vecka, men en kollega ska bort och jag blev tillfrågad om att täcka upp 2 förmiddagar till. Så 7 i rad. Gillar ju inte det desto mer, men vad gör man inte för 16 tim kval övertid, dvs 36 timmar extra på kontot? Jag är lättsåld för övertid, så det är bara att bita ihop. Det ger mig en hel vecka extra ledigt, så ja... det är vad jag ska tänka på när jag går upp kl 5 för 6e och 7e dagen i rad och inte för mitt liv kan förstå hur jag gör det frivilligt...


Kom till jobbet strax före 18. Såg redan på väg in mot stan att det såg illavarslande ut, rök i bägge skorstenar dvs körning av nån reservpanna... Är ju 12-timmars på helger så jag såg fram emot en lång seg natt med acken i handkörning pga att pelletspannan gick. Bubbelbädden har ju haft återkommande problem med sintring av bädden så vi kan inte köra den på fullast pga att temparna dyker och krånglar. När det börjar bli kallt ute får man alltså stötta upp den med pelletspannan. Nåväl, jag är nöjd att jag slipper starta upp reserven på nattskiften, så att den går när jag kommer hit är ju ett gott tecken.


Härefter kommer nördvarningen. Du som är trött eller inte direkt delar passionen för värmeverk är tillåten att ge upp nu.


Fredagkvällen blev i vilket fall en positiv överraskning. Leverantören av bubbelbädden skulle komma hit och diskutera sintringsproblemen med min chef. Nördig som jag är tycker jag ju att sånt här är kul. Driftproblem är bra när de sker, så länge man inte sitter ensam i båten tex ett nattskift. I sällskap av kunnigt folk älskar jag driftproblem. De som jobbar med att bygga och utveckla pannor har ju ofta några år på nacken, dvs vet vad dom talar om. Man kan lära sig väldigt mkt av att sitta med och lyssna. Så jag kokade en panna kaffe och sen satt vi här alla tre, min chef, leverantören (som tackolov kom från tillverkarens kontor i Norrköping och inte Finland).

Först gick vi igenom trendkurvor, jag och chefen förklarade de förfaranden vi haft. Hur det hade betett sig osv. Kul att jag lyckats jobba några ggr när det hänt grejjer, så man har nåt att bidra med. Intressant också att det först sintrat på grot, dvs flis från restprodukter som rötter, toppar, grenar osv. Men sedan har vi ju bara kört stamved, dvs finflis. Ett mera homogent bränse än grot. Och ändå har bädden sintrat och är på väg nu igen... Till saken hör då att vi även har bra miljövärden, låg CO och NOx, trots att pannan går som ett arsel. Det brukar inte höra ihop.

Efter några timmars funderingar blev teorin att problemet är att det är för varmt högst uppe på bädden. Vi har 80-90 cm sand i botten av pannan, som fluidiserar ihop med bränslet. Det är alltså uppe på detta som det är för varmt. Vilket även förklarar varför bränslestupen blir varma, eftersom det är precis där de kommer in i pannan och således får en värmeledning bakvägen.

Eftersom våra inställningar för luft och bränsle är trimmade på grot, så blir det nu fel då vi kör en annan sorts flis. Fraktionen i stamvedsflis är mindre, dvs träbitarna är mindre och inte heller så varierande i storlek. Grot har en fraktionsfördelning med en andel större bitar och en andel smått. Dvs en del av bränslet sjunker ner i bädden och resten följer med rökgaserna och de bränns av högre upp i pannan med hjälp av luft i en annan nivå, sk sekundärluft resp tertiärluft. Primärluften är den luft som förs in i bädden underifrån, och dels ser till att bädden fluidiserar och dels styr förbränningen.


Så, vad som nu hänt är att all flis sjunker ner i bädden. Det behövs inte så mkt sekundär- och tertiärluft eftersom det är för lite finfraktion att bränna av högre upp i pannan. De brännbara gaser som ligger ovanpå sandbädden får alldeles för mkt sekundärluft vilket gör att det brinner alldeles för bra där och temperaturen är för hög just där bränslet kommer in dvs på ytan av sandbädden. Det gör då i sin tur att det sker en sintring redan på toppen av bädden, dvs det bildas klumpar av sand som liksom brinner ihop när det blir för varmt, vilka sedan sjunker ner mot botten och tids nog är ju då korallrevet ett faktum... Precis som då vi hade för mkt sten och skit med i groten, och dessa sjönk till botten och orsakade sintring då det med tiden täppte till luftdysona och bädden slutade fluidisera.

En misstanke är också att vi i kombination med detta har för mkt sand i bädden. Detta gör att luften får svårt att fluidisera jämnt och det kan bildas stråk. Det gör att på vissa ställen är luftflödet högt och på andra lågt. Det är gynnsamt för sintring och orsakar dessvärre även stråk av mer eller mindre förbrända gaser dvs en ojämn förbränning i pannan. Dåligt. Men vi kan inte ändra på allting samtidigt, så vi börjar med omfördelningen av luft.


Så vi har nu dragit bort rejält mkt sekundärluft just på den nivå där bränslet kommer in, dvs ytan av bädden. På så vis ska vi nu köra ett försök fram till imorgonbitti, och se om vi kan se ett resultat. Vi fick direkt ett gensvar med högre CO, eftersom sekundärluften ser till att slutförbränna gaserna och därmed ta ner CO. Nu vill vi istället förbränna lägre ner i pannan vilket gör att CO-värdet på sikt kommer sjunka då vi får en effektivare förbränning. Men det tar sin tid eftersom vi nu först måste bränna ut allting som finns kvar där redan. Och man vill heller inte ändra för mkt på en gång. Eftersom allt detta är sånt som behöver tid på sig innan man kan utröna vilken åtgärd som gjort vilken förändring, så vill man bara göra en justering i taget. Därför har vi bara strypt bort luft på en nivå, och inte på alla samtidigt.

En risk med att göra såna justeringar, innan man sett hur mkt man ska lägga till eller dra ifrån, är att det då blir för dålig förbränning högt i pannan. De brännbara gaser som kommer med från bädden riskerar att inte hinna brännas av. Det kan orsaka otrevliga CO-relaterade problem såsom explosioner. Så det gäller att hålla koll på CO-värdet och att kontrollera att det sker en viss förbränning även på en högre nivå. Jag kommer göra några promenader ut och titta in i pannan här under natten vågar jag påstå...

Just CO-smällar har man ju å andra sidan svart bälte i. På mitt förra jobb hade vi rejäla CO-bekymmer i en av pannorna vilket medförde att vi hade brandsoldaterna hängandes på låset ett par ggr per säsong. Inte jättekul. Och med det relativt färskt i minnet har jag viss respekt för CO-värden som stiger över mätvärdet på givaren. Tackolov ligger vår CO för nuvarande kring 500 ppm och mätaren slår i taket på 979 ppm. Då vet jag iaf att den är med på banan och att koncentrationen inte är så hög att det kan smälla, förutsatt då att jag fortfarande ser en förbränning på rätt ställen. Eftersom vi fortfarande har runt 700 grader på tertiärnivån så känns det också helt okej. En magisk gräns är kring 600 grader, då börjar det vara risker som är direkt relaterade till antändning osv.

Men ja, det kapitlet tar vi en annan dag känner jag. Jag har ju, förutom allt detta, fortfarande acken i handstyrning och en pelletspanna i serie mot bubbelbädden. Så det är ett evigt passande av flöden och temperaturer. Jag har att göra i några timmar till. Sov gott.



Likes

Comments

Jag har fått en personlig uppmaning att skriva nåt i min blogg inatt. Kändisstatus på det. Jajamän.

Så vad finns att delge? Ptja, just inatt är det väl hyfsat lugnt. I söndags kunde jag dock notera, när jag passerade jobbet på väg hem från en flygresa, att det såg suspekt ut. Yrkesskadad som man är tittar man alltid på skorstenarna då man passerar, och jag såg minsann att det rök i fel skorsten. Plusgrader ute och rök ur dubbla skorstenar det betyder ovillkorligen bekymmer. And so it was. När jag kom hit på måndag hade ju bädden sintrat ihop under lördagen. Oförklarligt varför, eftersom vi alldeles nyss tömde hela pannan och rensade dysorna manuellt. Och det var heller inget fel på dysorna denna gång, ingen kan förklara varför den la av. Däremot ger det ju en förklaring på min natt förra veckan, då bäddtemparna började härja. Det var väl kanske början på slutet kan man säga. Men nu är pannan igång igen.


Inatt har jag ett lite annat drama. Ett av bränslestupen är av nån ouppklarad anledning kokhett. Alltså stupen under bränsleskruvar och cellmtare, sista anhalten där fliset åker ner i pannan. Var ute för en stund sedan. Luktar välbekant varmt där ute. Men ja, så länge man kan röra i det utan att det ryker om händerna så är det förmodligen inte orsaken till att casingen har börjat smälta. Alltså plåten som är yttre lagret av isolering in mot pannan. Det har bränt hål i den, måste vara sedan tidigare för så jävla varmt är det inte nu.

Dom har grubblat under hela dagen vad detta kan bero på. Vi får väl se vad dom kommer fram till. Själv misstänker jag att det har att göra med att just det stupets murning rasade ner vid förrförra bäddhaveriet... men jag antar att gubbarna redan dragit den parallellen. Tills vidare roar jag mig med att gå ut och kolla varannan timme. Kanske ska dra ut en brandslang också, det är onödigt att det är spån och skit som ligger där och värmer på i närheten tycker jag...


Fö håller jag teven igång så att jag slipper sitta här och lyssna på alla ljud. Mitt nya favoritprogram har jag natten till ära vid min sida, Rocky Mountain Railroad <3

Likes

Comments

Sista natten av 4. Äntligen var allting som vanligt när jag kom hit. Pelletspannan stoppad, ackregleringen i auto och bara -2 ute. Lovely. Perfekt läge att sota. Fick avbryta sotningsprojektet igår pga att ackstyrningen började krångla. Man vill inte ha så mkt svaj på tempar och flöden när man sotar. Det räcker liksom med den störning sotning i sig innebär för pannan. När man kör två pannor i serie är det dessutom lite extra tjorvigt kan jag tycka. Det blir ju oundvikligt att man drar ner två pannor i fallet om det skiter sig. Är inte tillräckligt välbekant med den här anläggningen för att gambla ensam på ätterna när det börjar svaja så jag kör better safe than sorry-stilen.

Satt kvar en stund och diskuterade med morgonskiftet. Förmodligen körde jag för låg urladdning ur acken. Då har jag ett ess i rockärmen till nästa gång. Men tackolov behövdes ju inte denna åtgärd prövas inatt då vi bara kör bubbelbädden... Saved by the weather!


Så sotningen överlevdes inatt. Men säg den lycka som varar. Direkt efter sotningen, när pannan skulle lastas på igen, började bäddtemparna att krångla. Åker som en jojo på trenderna. Har ett hyfsat homogent bränsle, bara finflis tackolov. Finflis = stamvedsflis på fackspråk. Dyyyrflis även kallad av oss skitiga golvjobbare.

Kör man med grot kan det ju vara lite schitzigare, men nu kör vi bara med finflis så ska inte vara så mkt variationer i det vi får in... ser också rätt bra ut i lagret så vetefan alltså vad detta nu ska bero på. Fick lugna mig med pålastningen av pannan, ifall det kan vara nåt sånt. Styrde om lite luft/bränslefördelning så att vi får in mer luft... få se då. Verkar vara för enkelt om det skulle gå att lösa med detta.

Återigen känner jag av hur jävla ensamt det är att sitta här på nätterna. Klockan är 2.30 så det är rätt många timmar kvar att sitta här och grubbla för sig själv. I dessa stunder saknar jag verkligen mitt gamla jobb, där man alltid var två. Ett annat utrymme för diskussion om just såna här driftgrejjer... här gäller det att man kommer ihåg alla funderingar i ett skiftbyte så att man kan fråga. Och kl 6 på morgonen efter 12 eller 8 timmar kan jag utan överdrift påstå att hjärnans förmåga till reflektion och givande diskussioner är starkt begränsad.


Och ute är det snöstorm. Jag ringde och beställde snöröjning redan 22. Tycker synd om de som jobbar som snöröjare. Svarar i tfn sent på kvällarna och säger att de ska vara här vid 4 så allt är klart när lastbilarna börjar rulla in vid 6... Herreminje. Iofs kanske det är nåt för mig i nästa liv. Dedär med att sova brukar jag ju inte ägna mig åt desto mer i perioder. Efter den här nattveckan kan jag dock med säkerhet påstå att är det nåt jag täker ägna mig åt nu under min ledighet fram till måndag, så äre väl det. Sova. Andas. Å ta ne lugnt.

Likes

Comments

De bästa blogginläggen är de som aldrig blir skrivna. Det som hade varit mest intressant att läsa om, när allting går åt helvete, är ju lite sammankopplat med att det inte direkt prioriteras att sitta här och knappra. Vilket då senaste natten utvecklades till efter att jag klickat på Send....


Det blev kallt. -12. Det skulle vara -4. Det var sotning så jag var tvungen backa undan pannan och det medförde ju då givetvis att vi laddade ur nästan hela acken och sedan kom vi aldrig ikapp. Jag insåg vid 23 att detta går inte, vi drog ur 5 MW och det blev bara kallare ute. Ringde min chef och frågade om vi skulle köra olja och invänta prognosen eller dra hit jouren och starta pelletspannan, vilken då varken jag eller jouren hade nån erfarenhet av att starta och ställa in för vinterdrift i serie med den pannan vi redan har i drift. Fråga mig inte vem som bestämt att det skulle byggas i serie men så är det gjort. Och acken är en liten skitack som inte räcker speciellt många timmar om det skiter sig. Vi kom fram till att kylan nog skulle hålla i sig så vi tog beslutet att försöka få igång pelletspannan. Tjohej. Jag är inte ett dugg förvånad över att detta händer under en helgnatt.

Jag läste in mig på en skriftlig beskrivning av pannstart. Vis av erfarenhet i den här branschen kan man ju aldrig lita på att dessa startlistor är skrivna fullt ut, och så inte heller denna...


Så vi ägnade oss åt att försöka undvika jordens undergång. Jouren blev utringd på annat medan vi höll på att jävlas med pelletspannan. Acken drog stadigt ur det lilla som fanns kvar, pannan brann på fel ställe, trycket i domen ökade stadigt vilket då ofrånkomligt betyder att man åker ur med den. Jouren blev återigen påminnd om han borde åka till grannkommunen som även den hade drabbats av vinterkylan. Och ja, ungefär där brann det av några säkringar i min skalle. Jag sa att vakthavande (som ringer ut jouren) kunde göra lite skäl för sin lön och se till att ta hit nån annan då, ex vis min chef. För den här jävla pelletspannan och bubbelbädden kan inte köras i det här skicket av en ensam person som jobbat här i 6 månader, när det är kallt ute och acken är tom och jouren ska åka iväg. Jahapp. Efter några minuter ringde min chef. Klockan var 2 och det var kallt som fan ute. Men det kändes lite bättre.


Vi fick försvisso stopp på urladdningen av acken och det var ju för väl. Men så var det väl också allt. Pelletspannan dog igen när vi fått igång den några timmar senare. När skiftbytet kom vid 6-tiden var det som att se Jesus komma inrullande genom grinden.

Jag åkte hem och drömde om ackregleringen hela förmiddagen. Det är ju bra att man är engagerad i sitt jobb...

-----

Jag kom tillbaka hit vid 18 ikväll. -8 ute och jag bad en bön om att min kollega aka Jesus hade lyckats styra upp detta under dagen. Han har ju tackolov jobbat här i nästan 20 år.

Läget var under kontroll. Men acken och all flödesreglering över pannorna och fjärrvärmenätet ute på stan körs manuellt. Dvs man får hålla reda på allting själv. Så jag sitter här med en post-it som bäste vän, stödord om hur jag ska styra om ditten eller datten sker. Jag hoppas på en jämn temperaturkurva så att det blir så smärtfritt det går. Det är 10,5 timmar kvar, magsåren börjar göra sig påminda. Jag tar fram nagellacksburken och målar ett snyggt lager, det minskar risken för att man börjar bita på dom.



Likes

Comments

Då var det nattskift igen. Inleder med 2st á 12 timmar i helgen och gör sedan 2st á 8 tim som avslutning. De senare brukar kännas som semester när man kommer från helgpassen. Förvisso tycker jag att 12 tim natt är lättsammare än 12 tim dag. Men kan ju iaf erkänna att man är lite seg i skallen efter dem.


Det blev, som vanligt, varmare än prognos. Det skulle vara -18 i helgen och vi såg fram emot en spännande helg med alla pannor i drift. Men så kommer jag hit och det är -3. Skönt. Bara bubbelbädden i drift. Vi får se om det håller i sig eller om det blir att starta pelletseldningen imorgon. Vädergudarna måste bara bestämma sig först.

Inleder denna mysiga lördagskväll med att förbereda pannan för sotning. Backa undan lite last, komma i balans, och sedan sota. Tar ett tag att backa undan från fullast eftersom detta med temperaturer är en ganska seg process. Om pannan står på 80 bars tryck med ett ångflöde på drygt 11 kg per sekund så betyder det att om jag stryper igen ångventilen för snabbt så kommer trycket i pannan att stiga rätt kraftigt. Och vi behöver ju inte i onödan köra säkerhetsventilerna över taket, dvs blåsa ut övertrycket åt kråkorna. Så man får ta det i mindre steg så pannan hinner reglerna undan. Tillsätta mindre bränsle, luft etc för att ställa in sig på ett mindre krav på ångproduktion. Dvs vad vi kallar "backa undan" ;)

Jag fick tidigare i veckan en alldeles egen vinterjacka. Ren och fin (läs: ny) och helt enkelt i rätt storlek. Tidigare har jag stulit av mina kollegor, dvs jag har sett ut som ett varseltält. Nu har jag en varseljacka. Ikväll när jag kom hit skulle jag inventera nivåerna av flygaska i våra containers, eftersom nivåvisningen där i vanlig ordning fungerar halvdant. Det går ju heller aldrig att bygga flygaskrum med lite utrymme för folk att färdas mellan väggar och containers vilket nu resulterat i att min nya fina GULA jacka är grå. Hejja. Men nivåerna är kollade. Allt för jobbet. Japp. Är återigen tacksam för att jag är en hyfsat liten person. Man slipper iaf klättra över burkarna, utan kan åla sig mellan.


Nu inväntar jag min jourhavande kollega som ska åka och handla nån lyxig sallad till lördagsmiddag. Är ju fint med nåt mänskligt sällskap ett par timmar av 12. Dieselbrothers är en ganska... ensidig... kommunikation :/


Likes

Comments

Då var lediga veckan slut. Eller ja det var den redan på måndag, men det har varit lite hektiskt kan man säga. Inledde fint med förmiddagsskift på måndag. Gick ut och rondade kl 13 och när jag kom tillbaka efter 30 minuter hade vi helt plötsligt över 1000 grader på en av tempgivarna. Inte så himla bra. Nåt drastiskt hade hänt efter de senaste minst sagt svajiga veckorna...

När jag kom tillbaka på tisdag stod bubbelbädden still. Den hade sintrat ihop. Vi körde istället olja och pellets. Det var intressant. Jag har ju av naturliga skäl aldrig kört pelletspannan (wanderrosten) på fullast eftersom vi inte haft nån riktig vinter under de skift jag jobbat. Så det var lite... utbildande... kan man ju säga. Har bara kört sommardrift på den och det är en helt annan historia.

Men bubbelbädden var än mer intressant. Vi öppnade luckorna och konstaterade att det såg mer ut som ett korallrev än som en sandstrand där inne. Inte så bra va. Chefen hoppade in och pillade lite på väggen med en kofot. Då rasade murningen ner. Helt krackelerat det som murades i somras. Inte så bra det heller va. Halva förmiddagen väntade vi på att sugbilen skulle komma och ta tag i bekymret. Det slutade med att vi själva fick gå in med bilmaskin och hacka sönder murstenar och korallrev så vi fick ut de största bitarna genom luckan. Eller ja, de som har lite mera vikt att sätta emot fick köra bilmaskin. Jag fick stå i luckan och ta emot. Det var sanningen. Ibland är små människor användbara, men inte alltid...

När sugbilen väl anlände 3 timmar sent insåg vi att detta kommer ta lite tid. Några fick stanna kvar i väntan på det bästa - peta 800 dysor med 5 lufthål vardera, medelst en specialkrökt svetspinne. För hand. Jag måste säga att jag älskar alla dessa specialverktyg som uppfinns i den här branschen. Ser så jäkla förtroendeingivande och professionellt ut...

Eftersom jag tillhör skaran utan liv på hemmafronten så stannade jag gladeligen kvar i väntan på skitjobbet. Till saken hör att det var snöstorm ute. Eftersom jag hatar snö mer än mkt annat så kändes det som en lyx att få sitta inne i en panna och gömma sig i några timmar. Och så blev det. Kom hem vid 22. En underbar dag av livet. Och jävligt mkt komptimmar på kontot. Win-win.


Igår och idag har jag roat mig med att jobba eftermiddagsskift. 14-22. Bästa tänkbara arbetstider. Så jäkla skönt att komma hit vid 14. Snacka med gubbarna ett par timmar och sedan göra lite småsysslor i lugn och ro på kvällen. Om det är lugn och ro vill säga. Och det har det ju nu varit eftersom vi hade extraservice på bubbelbädden i förrgår. Ny sand osv. Vad kan gå fel..?





Likes

Comments

Rattar in mig här strax före kl 6. Idag igen. Känns som det varit hela livet men egentligen handlar det om de senaste 5 dagarna... Man kan ju tolka det antingen som att mitt liv är väldigt kort i sitt omfång, eller mitt närminne. Eller så kan man även se det som att dehär förmiddagsskiften, helst de som är 12-timmars, har en tendens att liksom ta över ens liv. Jag tror på det senare.

Jag är inte så jäkla intressant privat för tillfället. Kommer hem vid 18.30. Går ut i stallet, orkar oftast inte göra nåt vettigt där ute i mörkret, matar nån häst, kanske umgås en stund, ser till så att alla lever tills nästa gång vi ses. Ungefär som här på jobbet då. Lite konstgjord andning och hoppas på det bästa.


Så vad har vi här idag då? Samma som igår. Toppat med en nästan tom ackumulator och stadig urladdning. En rysare. Dålig kombination med mig som är relativt nervklent lagd. Hade inte stadsborna kunnat använda lite mindre värme va, det är ju söndag. Gå och lägg er igen...

Inleder dagen med att andas en stund och fundera på vad jag ska ha för plan för idag. Drar igång Spotify så jag åtminstone slipper höra alla ljud. Det räcker med min egen fantasi om allt som kan gå åt skogen. John Lindberg Trio, det blir bra det, lite peppigt sådär så man inte börjar tänka i fel banor.

Fortsätter gårdagens flaxande med luftspjällen. Har inte gått åt skogen under natten men ser desto mindre stabilt ut. Hejja. Inser att jag lär drar igång en av reservpannorna innan vi kör i diket med fjärrvärmeleveranserna här. Men givetvis tänker ju den inte vara med. Hejja igen. Tur vi har tre, så det finns 66% chans kvar att få lite stöttning... Behöver nog bara elda lite extra under förmiddagen eftersom v-ä-d-e-r-p-r-o-g-n-o-s-e-n, dvs den överordnade guden, säger att det ska bli varmare efter lunch.

Tackolov startar den andra på tur. Efter ett tag börjar urladdningen ur ackumulatorn att styra ner. Halleluja. Jag kan börja andas igen. Eller nej, jag kan lägga lite mera fokus på att flaxa med luftspjällen under bubbelbädden. Och det kan ju behövas med tanke på att en av fyra tempgivare visar 930 grader och den lägsta under 700. Inte vidare jämnt och fint nej. John Lindbergs skrålar nåt om att lighta my fire. Ja man tackar ja, de hade ju som vari nå de... Och helt plötsligt hade det gått 2 timmar av 12. Tamefan det går framåt. Tiden går fort när man är rolig. Har roligt.

---

Åh halleluja! Termometern har vänt på den förutspådda tiden. Den allsmäktige v-ä-d-e-r-p-r-o-g-n-o-s-e-n hade rätt. Jag är nu frälst. Prisad vare...

Det har varit lite turbulent här på förmiddagen. Acken har levt lite eget liv tidvis, jag provade ett tag att starta en till reservpanna. Den startade förvisso den här gången men acken gick bananas. Fick stänga av den igen. Jag ogillar att ligga på marginalens kant och knapra med tanke på hur pålitlig vår kraftverkspanna (bubbelbädden) varit på sistone. Vi har en annan gammal kämpe, en wanderrostpanna som vi kör på spånpellets. Men den brukar inte alltid vara helt smärtfri att dra igång och kan ta lite tid. Kräver dessutom assistans av jouren så man får ringa ut en gubbe. Onödigt för några timmar på förmiddagen kan jag tycka.

---

5 timmar kvar och sen är jag ledig i 7 dagar. Känns inte helt fel efter den här helgen. Laddar dock för tillfället i acken med nästan 5 MW tack vare reservpannan. Inte helt optimalt för dom som räknar på ekonomin, men för mig som räknar på konstgjord andning och pacemaker så är det fullt okej. Jouren är dessutom ute och släcker bränder i grannkommunen och runt halva socknen. Så jag kan säga att nån start av wanderrosten finns det inte folk för i onödan.

Bubbelbädden har sagt att nu skiter jag i dig och dina luftspjäll. Den håller samma tempnivåer oavsett hur mkt jag flaxar och har mig. Så jag håller andan och stirrar på utetemperaturen istället. Bara -2 äntligen. Jag hoppas vi hinner ladda i lite mer i acken innan det blir kyligare ute.

---

11,5 timme. Det börjar gå in för landning här va. Håller på att backa bort reservpannan och omfördela krafterna på bubbelbädden mellan turbin och dumpen, dvs direktvärme. Så vi kanske inte behöver tjäna mindre pengar än vi måste. Men ja den är lite schitzig måste jag väl få säga. Inte helt frisk. Tjurar ihop för minsta lilla. Så vi ska nog mest ta det lugnt och andas lagom hårt. Då kanske vi kan klara livhanken tills imorgonbitti när dom kommer hit dom där som bestämmer. Och jag ska åka hem och försöka ta tag i allt dedär som har varit satt på paus medan jag varit här i få se nu... 52 timmar from onsdag.

Hade. Jag skall göra mitt bästa. Over and out.










Likes

Comments

Jaha. Och varför har jag inte kommit på detta tidigare? Det var ju en synnerligen briljant ide, att blogga om mitt liv som värmeverkare. Jag kommer förmodligen att dra in storkovan för denna prestation. Jag riktigt ser framför mig hur sponsrad jag kommer bli. Av Blåkläder, Fristads, Tegera, Jalas och andra modekreatörer i min vardag... Eller inte. I vilket fall kommer jag väl att ha kul själv under tiden jag skriver. Den som vill läsa får roa sig bäst den kan...


Vem är jag?

Jag är en nörd. När jag är på semester roar jag mig med att fota värmeverk och fundera på vad det finns för pannor där inne. Och vad som eldas. Jag gillar dedär, att fundera alltså. Och att fota värmeverk. Jag tror till viss del att det är en yrkesskada. Ungefär som att alltid ha koll på väderprognoserna. Tackolov har det även hjälpt mig rent privat, jag har nämligen stenkoll på vilka täcken jag ska klä på mina hästar och vilken tid jag behöver dra igång dieselvärmaren på bilen dagen efter. Det är bra. Det underlättar mitt liv, och allt som underlättar ens liv skall man ägna sig åt.


Vad gör jag?

Jag jobbar som drifttekniker inom fjärrvärmeproduktion. Det innebär lite olika saker beroende på vart man jobbar, men där jag är idag betyder det att jag är driftansvarig under mina skift. Jag sköter driften av pannor, turbin och kringutrustning både från kontrollrummet och ute i anläggningen. Eller så ringer jag in nån som gör det åt mig, där det behövs. Eller när min förmåga att klona mig gått i stöpet.

Jag jobbar 5-skift under höst/vinter/vår och dagtid med beredskap resterande del av året. Så under den här tiden på året, på all tid utöver kontorstid, sitter jag här ensam och ugglar på min kammare. Det hinner tänkas en del kan jag säga. På både gott och ont.

Jag har haft lite olika upplägg på andra ställen, förra jobbet var skiftgång året runt. Passade mig utmärkt, jag är en militant motståndare av dagtidsarbete. I mina ögon är det själadödande. Dessutom blir man fattig. Eller så kan man säga att jag har min fritid i proportion till arbetstider och inkomst baserat på skiftarbete. Välj själv, men dagtid är en ond farsot och kommer så alltid att vara. Jag lämnar det ämnet för idag, det kommer att finnas utrymme för det framöver. Trust me...


För tillfället kan jag roa er med att jag tillbringat 9 av 12 timmar hittills idag med att stirra på trendkurvor och blåsa konstgjord andning i våran bubbelbäddspanna. Det är inte så värst inspirerande men tiden går. Handköra luftspjäll var 5e minut när det går som trögast... Jag kan avslöja att dehär blogginlägget tagit en stund att få iordning.

I en bubbelbädd ska sand bubbla ihop med bränslet, i vårt fall då flis. Det som ser till att det bubblar är luft som blåses in underifrån genom dysor i botten av pannan och skapar turbulens. Detta ska alltså bilda en svävande turbulent sandbädd där flisen brinner optimalt. Ser fint ut på pappret. I verkligheten innebär det för oss att sanden i dagsläget bubblar dåligt. Sand som blir lite mer som kakor än som fluff innebär att det med tiden sintrar ihop, blir glaskakor i botten av pannan, vilket gör att luften kommer in ännu sämre genom de igensatta dysorna och till slut innebär det att ett gäng stöddiga grovarbetare får åla sig in i pannan med bilmaskin och umgås i temperaturer ungefär som i helvetet...


Jag vill ju då undvika detta. Stöddiga grovarbetare alltså. Så jag leker med mina luftspjäll jag. Och skall så göra i 3 timmar till. För underhållningens skull hade jag då tänkt bidra med dagens utsiktsbild. Men det var så inihelvete segt att ladda upp från mobilen, så vi sket i det. Jag har ett jobb att sköta. Over and out.










Likes

Comments