Och bara sådär var 2020 slut. Världshistoriens längsta år. Det känns som ett helt liv sedan jag var med familjen i Kap Verde och levde mitt bästa liv, fastän det var i februari. Så otroligt mycket har hänt i år på både ett personligt och globalt plan. Coronapandemin, Black Lives Matter-rörelsen, presidentvalet i USA bland annat. Enorma händelser som kommer göra 2020 till ett år värt att minnas, ett år det kommer läras ut om i skolan i framtiden. På ett personligt plan har detta året varit en enda stor utmaning. Alla restriktioner, hemmastudier och allt det inneburit, isolering från familj, inställda planer och nu de senaste månaderna som varit fullständigt kaos. Sjukdomar, polisförhör, enorma svek och relationen som tog slut, att behöva vara utan mina älskade katter.. Jag har aldrig känt mig såhär vilsen, ledsen och utmattad som jag gjort nu i slutet av 2020. Men på samma gång heller aldrig känt mig så förväntansfull.

Jag har ett helt nytt liv att se fram emot, ett liv där jag ska få lära känna mig själv på ett nytt sätt. Vem jag är utan personen jag trodde jag aldrig skulle behöva vara ifrån. Personen jag ville bli gammal med ska jag nu behöva lära mig att leva utan. Jag har kommit en liten bit på vägen, men jag inser hur otroligt långt jag har kvar för att trivas med att vara bara jag i mitt eget sällskap och inse att andras handlingar inte definierar mig som person. Och jag kommer verkligen behöva lägga ner så otroligt mycket tid på att bygga upp mig själv och kunna lita på människor igen. Det kommer vara svårt men jag vet att det kommer att vara värt det. Jag ska ju flytta ensam till en ny stad snart, bara det är ju helt sinnessjukt. Min helt egna otroligt fina lägenhet där jag bara kommer behöva tänka på mig själv. För om det är något detta året lärt mig är det att aldrig någonsin ta något eller någon för givet, inte ens något så simpelt som att kunna gå till mataffären och handla eller kunna krama om sina mor-och farföräldrar..

2020 har varit en sjuk resa, ett kapitel med de högsta toppar och allra djupaste dalar. Jag har varit så otroligt lycklig och sedan så otroligt olycklig. Men jag vet att den sorg, smärta, ilska och det mörker jag känt de senaste månaderna är ett kvitto på att jag är kapabel till att känna raka motsatsen. Att det finns personer, saker, stunder och upplevelser som gör att jag kan känna sån enorm eufori och kärlek för livet. Jag är så tacksam över året som gått, trots allt. Utvecklingen som skett både för mig och ute i världen. Hur alla gått ihop och enats i allt elände. Och hur helt fantastiska människor jag har runtomkring mig, familj och vänner. Är tacksam över alla nya människor jag fått in i mitt liv och den underbara familj som med öppna armar tog emot mina katter och gav dem det bästa möjliga för-alltid-hemmet. Jag är tacksam över lägenheten som snart är min, alla som hjälpt mig att klara av denna terminen i skolan och allt jag lärt mig av att läsa juridik. Och jag är otroligt tacksam över att jag fått ett uppvaknande även om det kom likt en käftsmäll och totalt knockade mig.

Idag mår jag bra och jag har lärt mig att ta vara på allt som får mig att må bra i stunden, även det minsta lilla. Att uppskatta varje bra minut som om det vore den sista, men i de dåliga stunderna alltid veta att det snart kommer något bra igen. 2020 har bjudit på så otroligt många oförglömliga händelser, som ni ser på bilderna ovan. Stunder av total lycka och kärlek. En helt fantastisk sommar till exempel med så många fina ljusglimtar till minnen att ta fram när det blir nattsvart för stunden. Nu går jag in i 2021 utan förväntningar, men med hopp om att allt ska bli bra. Jag har inga nyårslöften förutom att lära mig älska mig själv så mycket som jag älskar personerna i min omgivning. Jag är så jävla stolt över att jag står på benen idag, för 2 månader sedan trodde jag aldrig att jag skulle klara mig hit. Men det gjorde jag. Jag har överlevt 100% av mina dåliga, nattsvarta stunder. Och det har ni med. 2020 blev ett år som kommer gå till historien, och vi överlevde. Vi klarade oss trots att allt periodvis kändes hopplöst och meningslöst. Jag hoppas att ni alla tar med er viktiga lärdomar från året som gått och att 2021 blir riktigt fint. ”The only way is up”, så det så!!

(Ja, det var värt det) <3

Tre julfiranden senare och jag är så otroligt tacksam över min älskade familj. Jag har ätit massvis med gott, myst i mängder och fått så himla fina julklappar. Har haft en helt fantastisk jul och det hopps jag att ni alla har!!

Myser hos familjen, gosar med katter, äter gott, hänger med Julia och mår bättre. Är hemma i lägenheten just nu en sväng för att lämna och hämta julklappar, men ska snart hem till föräldrarna igen. Ikväll firar vi jul med mammas sida av släkten och imorgon med pappas. Blir en sväng till farfar på julaftons morgon och sedan till farmor på kvällen med pappas syskon & deras familjer. Ser fram emot två dagar med familj och släkt. Ta hand om er allihopa och GOD JUL!!