Saker jag ser fram emot

Jag har känt mig ganska vilsen de senaste månaderna. Kanske ända sedan jag återvände från Asien. Förstås inte konstant, men de senaste månaderna har jag blivit mer och mer medveten om en känsla av att inte riktigt känna igen mig själv. Eller att inte känna mig själv i mig. Som att jag tappat bort mig själv. Och det är inte en trevlig känsla.

Nu efter min olycka börjar jag bli riktigt less på att sitta stilla. Våren är i full blom här i Hamburg och jag bara längtar till att kunna ta mig ut på promenader. I takt med vårens ankomst känner jag också livslusten komma tillbaka. Jag känner hur min drivkraft sakta smyger sig in i min kropp som solljuset genom fönstret. Och jag har bestämt mig för att nu ska det bli en förändring. Nu vill jag ha tillbaka den energiska, ambitiösa och aktiva jag som jag känner, men tappat bort. För att hålla inspirationen levande, och för att pigga upp mig själv lite, skrev jag igår en lista på saker jag ser fram emot. Ni ska få ta del av en del av den nu!

Just nu ser jag fram emot:

Vårpromenader! Ni kan inte ana hur mycket jag ser fram emot att kunna gå på soliga inspirationspromenader. Redan de få metrar som jag orkar gå med mina kryckor höjer mitt humor massor.

Att rehabilitera mitt ben. Samtidigt är jag lite skräckslagen för att se hur stor skada mina muskler tagit, men jag ser konstigt mycket fram emot att bygga upp dem igen. Att lära mig gå normalt igen. Ännu får jag bara gå med kryckor, men om fyra dagar borde jag kunna lämna dem enligt läkaren. Nog är det ju intressant hur en liten spricka i benet kan påverka en.

Att ha ett svar på frågan vad mina planer är. Visst, ibland har jag lust att svara "Vem har sagt att man behöver ha planer?" Men jag börjar inse att jag nog mår bättre av klara planer, mål och ett åtminstone någorlunda organiserat liv. Det här börjar tära lite för mycket på mina krafter nu. Varför är det så svårt att komma fram till vad jag vill?

Att känna mig energisk och inspirerad igen. Att den känslan blir mera regel än undantag. Som det brukade vara.

Att sova bättre. Just nu vaknar jag varje gång jag vill vända mig. Och det är ganska ofta.

Att bli självständig igen. Det är jobbigt att vara så beroende av andra. Men varje dag är ett steg närmare självständighet.

Sommarens FDUV-läger. Jag ska tillbaka till världens bästa sommarjobb!

Att resa. Upptäcka. Med tåg i Europa kanske? Och samtidigt träffa saknade vänner.

Att åka och hälsa på min käraste utbytesvän. En resa till USA lär det bli i slutet av sommaren/början av hösten. Can't wait!

Vad ser DU fram emot just nu?

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229