Expectations vs. reality: Mina mål för 2018

Kanske det är helt förståeligt att jag var hyperinspirerad efter solnedgångar som denna.

Är det någon som minns mina (otroligt ambitiösa) mål för 2018? Jag skrev ner dem på vägen från Thailand till Singapore, var otroligt inspirerad och såg fram emot ett lyckligt och produktivt år. Nå, så blev det ju inte riktigt. Första halvan av 2018 minns jag som en väldigt grå period, och efter det var det svårt att komma igång med några mål. Idag tänkte jag att vi tittar tillbaka på målen jag hade för 2018, och hur det riktigt gick med dem. Varsågoda; Mina mål för 2018 - Expectations vs. reality!

Vardag

Expectation: Komma in i bra rutiner som jag trivs med.

Reality: Detta mål var ganska flummigt, eftersom jag inte visste exakt hurdana rutiner jag ville ha. Mina rutiner 2018 varierade ganska mycket, jag hade stunder då jag lade mig kl. 22 och hade underbara morgonstunder, men en större del av tiden var det nog allt för sena kvällar och inproduktiva förmiddagar.

Expectation: Hitta ett bra dansschema.

Reality: Fram till april hade jag ingen dans över huvudtaget. Sedan hade jag balett en gång i veckan för några veckors tid, och så blev det sommar. På hösten var jag dock lycklig över att börja dansa en gång i veckan igen. Men målet uppfylldes nog inte.

Expectation: Göra Sudarshan Kriya och solhälsningar varje dag.

Reality: Hah! Några solhälsningar blev det, kanske max. 20 dagar under hela året, men jag gjorde inte Sudarshan Kriya en enda gång 2018. Synd.

Expectation: Lära mig laga vegetarisk mat.

Reality: Jag tror faktiskt att varje maträtt jag lagade 2018 var vegetarisk, så check! Vill dock bli bättre på att laga mat ännu, haha.

Expectation: Läsa minst en bok per månad.

Reality: Det började bra men fortsatte sämre. Studierna och relationer tog över min tid. Jag vet inte hur många böcker jag läste sammanlagt.

Expectation: Hålla kontakten med nya vänner och träffa gamla vänner oftare.

Reality: Jo, visst. En av de där nya vännerna blev min pojkvän, så det gick ju bättre än bra. Andra nya vänner reste jag med i Kroatien i tre veckor i augusti. Angående gamla vänner träffade jag en del oftare än jag gjort de senaste åren, men t.ex. Tavi träffade jag otroligt sällan. Så, både och.

Expectation: Bli snabbare på att svara på brev.

Reality: Jag vill gråta. Jag skrev bara ett brev under hela 2018.

Expectation: Ställa upp mål/planer för varje månad.

Reality: Detta blev en del av mitt liv från och med september.

Expectation: Skriva dagbok varje dag, åtminstone en mening.

Reality: Jag skrev väldigt lite dagbok 2018, tyvärr. Sedan 1.1.2019 har jag dock skrivit varje dag hittills.

Dans och träning

Expectation: Börja med och hålla ett tränings- och/eller stretchingschema.

Reality: Hände inte.

Expectation: Kunna lyfta benet rakt upp.

Reality: Jag tränade inte ens på detta.

Expectation: Lära mig spagat ordentligt igen.

Reality: Inte detta heller.

Bloggen

Expectation: Fixa alla blogginlägg om utbytet.

Reality: HAHA! Uhm, nej. Så gick det ju inte riktigt.

Expectation: Skapa ett bloggschema.

Reality: Bloggschemat blev ungefär att aldrig blogga.

Expectation: Ha en blogg make-over.

Reality: Det gjorde jag nog i början av året.

Studier

Expectation: Avlägga kandidatexamen.

Reality: En tent blev kvar till detta år, men annars blev allting gjort.

Expectation: Göra praktik som känns meningsfull.

Reality: Det blev ingen riktig praktik för mig, istället fick jag använda mitt jobb som lägerledare på FDUV:s sommarläger som praktik. Och visst känns det jobbet meningsfullt, även om jag hade sett fram emot att prova på något nytt.

Expectation: Skriva min kandidatavhandling om något som faktiskt intresserar mig.

Reality: Det gjorde jag åtminstone. Ämnet var direkta och långvariga konsekvenser av att separeras från sina föräldrar i barndomen, ur ett anknytningsperspektiv.

Resor och språk

Expectation: Lära mig så bra tyska att jag kan klara mig utan engelska i Tyskland.

Reality: Min pojkvän kommer att skratta när han ser detta. Eller gråta kanske? Min tyska har varit mycket bättre än den är just nu, men nu ska jag minsann bli bättre!

Expectation: Besöka Tyskland och/eller Belgien.

Reality: Tre besök till Tyskland blev det, inget till Belgien.

Expectation: Lära mig grunderna i kinesiska.

Reality: Jag hade nog ganska bra grunder i kinesiska under våren medan jag ännu studerade det, men tyvärr kunde jag inte fortsätta under hösten och nu har jag glömt nästan allt.

Expectation: Boka in en resa till Lappland.

Reality: Ingen sådan resa är bokad ännu.

Expectation: Planera min resa för Chinese New Year 2019 - jag ska tillbaka till Singapore!

Reality: Studier och relationer och livssituationen förhindrade detta, så vi får se när jag tar mig tillbaka till Singapore.

Expectation: Besöka minst ett nytt land.

Reality: Vietnam besökte jag ju redan under årets första dagar, senare besökte jag också Kroatien för första gången, och några timmar i Österrike hehe. Så detta mål uppfylldes åtminstone!

Övrigt

Expectation: Komma underfund med vad jag vill göra med mitt liv - jag får som sagt troligtvis kandidatexamen till jul, och vad jag vill göra efter det skulle vara helt bra att veta haha.

Reality: Kanske det skulle vara bra att veta det ja, haha. Men jag har ju inte kommit så långt med detta.

Expectation: Göra en video om utbytet.

Reality: Jag har skapat en mapp på datorn som heter "Singapore-video" och innehåller sju videor från min tid i Singapore. Har alltså inte kommit så långt med detta.

Expectation: Göra ett fotoalbum om utbytet.

Reality: Jag har kommit till september i min genomgång av bilderna från utbytet. Det går alltså inte så bra med fotoalbumet heller.

Expectation: Satsa på julklappar och födelsedagspresenter i tid (och göra klart halvfärdiga).

Reality: En vän som fyllde år i april fick sin present i juni eller juli, en som fyllde år i september fick sin tillsammans med julklappen, och en som fyllde i oktober har ännu inte fått sin. Dessutom har jag ännu tre julklappar ogjorda, och en flera år gammal present som inte ännu är klar.

Som ni ser var det inte många av målen som jag nådde. Det här inlägget kändes viktigt att göra, för jag är säker på att jag inte är den enda som inte uppfyller alla mål som jag sätter upp och delar med mig av. Därför ville jag inte bara dela med mig av målen, utan också hur det gick med dem. Ingen är perfekt och inspirationen kommer och går. I år har jag inte ännu satt upp så många mål, det känns ganska svårt eftersom jag inte alls vet hur mitt år kommer att se ut. Hittills är mina mål att skriva dagbok varje dag och att lära mig tyska. Vid sidan om mina mål har jag också en lista med saker som jag vill göra under året, vilket jag tänkte att skulle fungera som inspiration när jag känner mig vilsen och inte vet vad jag ska göra. Hade jag haft samma upplägg förra året hade nog en del av dessa mål hamnat på den listan istället.

Hur brukar det gå när du ställer upp mål, och hur känner du för att inte nå mål du ställt upp?

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Ny vecka - nytt liv

Ny vecka - nytt liv. Det är med glimten i ögat jag använder uttryck som detta, men just så kände jag igårkväll när jag gick och lägga mig. Några minuter över 22 låg jag redan i sängen och hade satt alarm på 7:05, 7:30 och 8:00, och lämnat uppgiften som skulle lämnas in idag kl. 10:00 på hälft. Mina planer på att stiga upp tidigt brukar nämligen sluta med att jag när klockan ringer anser att det är viktigare för mig att sova lite till så att jag ska känna mig utvilad under dagen, så att motivera mig med en deadline kändes som ett ganska smart knep, haha. Eftersom jag har blivit en expert på att stanna uppe till midnatt, och natten innan, när jag faktiskt inte lagt mig så sent, sovit 10,5 timmar, tog det en tid för mig att somna igår, och stängde därför av det första alarmet i morse (sömn är väldigt viktigt för mig, haha). När alarmet ringde igen 7:30 tog jag mig dock faktiskt upp från sängen! Alltså, att vakna halv åtta är ju inte speciellt märkvärdigt egentligen, men för mig är det faktiskt ganska stort haha. Att stiga upp den tiden endast av egen motivation, utan någon skola/föreläsning eller jobb att gå till, jag vet inte om det någonsin har hänt förut om jag ska vara helt ärlig haha (förutom på resor, men då har jag i och för sig inte varit ensam).

Så ja, NY VECKA - NYTT LIV! Det kändes så bra att lägga mig så tidigt, och så bra att ha fått något gjort redan kl. 10 på morgonen, att jag känner mig sprudlande av inspiration just nu. Veckans projekt är att lägga mig vid 22 varje kväll, och se hur detta påverkar mig och mitt liv. Jag känner att dagen blir så mycket längre om man har extratid på morgonen istället för på kvällen, alltså när man stiger upp tidigt istället för att lägga sig sent. Jag vet att jag hur många gånger som helst planerat att komma in i bättre rutiner, att lägga mig tidigare och stiga upp tidigare, men den här veckan ska jag faktiskt genomföra det. Jag tror det är lättare att genomföra när man ser på det så - att det gäller den här veckan, istället för att se det som ett abstrakt, allmänt "jag borde börja lägga mig tidigare".

Klockan är 17 och jag har dagens båda deadlines avklarade. När jag avslutat detta inlägg ska jag cykla hem för att äta och sedan ta tag i onsdagens deadline. Det var meningen att min produktiva september skulle börja redan 12.9, men bättre sent än aldrig säger man ju. Dessutom motiveras jag extra nu av att veta att jag inte varit så produktiv som jag tänkt under den senaste veckan. Denna underbara motivation kommer jag att vårda, ta hand om och behålla genom att sova tidigt och tillräckligt (om man lägger sig kl. 22 har man ju sovit åtta timmar redan kl. 6, och nio timmar om man vaknar kl. 7?!), och se till att äta regelbundet (enkla, näringsrika och studentprisvänliga mellanmål efterlyses!).

Oj och vet ni vad som är ännu härligare? Nästa måndag börjar jag dansa igen!!!

Hihi, hoppas att du också fått en bra start på veckan! Om inte, så kom ihåg att imorgon är en ny dag och tisdagar fungerar lika bra för en ny början som måndagar.

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Höstpeppad till tusen

Den kommer ju varje år. Inspirationen som höstens nystart för med sig. Men i år känns den extra stark. Till och med min döstressiga höst känns välkommen. Inspirerande. Taggande. Spännande.

Kanske är det för att sommaren var så lång. Min sommar dessutom längre än många andras. Sommarlovet började redan i maj, och med det kom värmen. Sol och hett sommaren lång. Och de tre senaste veckorna tillbringade jag i 30-35 graders hetta i Kroatien. Simmade mer än jag någonsin gjort sedan mina barndomssomrar tog slut.

Och kanske är det för att det är två år sedan jag senast upplevde hösten. Förra året åkte jag ju till Singapore i juli-augusti-skiftet och skippade hela hösten. Det är alltså väldigt länge sedan jag upplevt den underbara perioden när luften blir friskare, dofterna rikare och naturen mera färggrann. Perioden när kvällarna blir mörkare, mysigare, och kallare. Perioden när jag igen börjar tända ljus, dricka te och mysa ner mig i tröjor, filtar och tofflor.

Eller kanske är det för att jag känner att jag för första gången sedan jag kom tillbaka från mitt utbyte är redo för vardag. Efter Kroatien kände jag mig så otroligt redo att återvända till Finland (NÄR har det hänt förut?!). Det känns som om vårterminen aldrig hände. Det känns som om jag kom tillbaka från utbytet nu. Det tog bara åtta månader, haha. Eftersom mina studier i januari började bara några dagar efter att jag kom tillbaka till Finland hann jag aldrig förbereda mig för terminen. Nu har jag tid för att skriva ner mitt schema, köpa nya häften, planera och bli taggad. Taggad för hösten som har alla förutsättningar att bli den stressigaste någonsin. Men jag känner också att jag just nu har ganska bra förutsättningar att klara av det utan allt för stora svårigheter.

Jag vet egentligen inte alls hur långt hösten är kommen redan. För kommer man från 35 grader till 18, känns det som om hösten absolut är här. Jag känner inte riktigt igen mig själv som är så här glad efter att ha återvänt från en resa. Jag till och med njöt av att handla mat i förrgår, jag som brukar tycka det är så jobbigt att gå till mataffären! Men jag kände äpplen dofta höst, och en massa andra härliga dofter bland frukterna och grönsakerna. Och jag kände inspiration för att laga nya maträtter.

Jag njuter av den friska luften och himlen som ser ut som om det kan börja regna vilken sekund som helst. Kylan som fyller rummet när jag öppnar balkongdörren. Och jag vill städa, pyssla, blogga, läsa, planera, skriva, redigera bilder... Tre av augustis veckor i Kroatien var perfekt. Underbar resa, och perfekt längd. Jag njöt för fulla muggar, men kände mig redo för att åka hem när tiden tog slut. Att komma hem, ha lite egentid, få slappna av och känna inspirationen flöda innan studierna börjar, det är precis vad jag behöver just nu.

Jag är alltså höstpeppad till tusen! Hur känner du dig inför hösten?

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer