Jag älskar att läsa böcker. Studierna och livet i allmänhet har tyvärr lett till att jag de senaste åren inte hunnit läsa lika mycket som jag gjorde när jag var yngre, men jag märker att när jag blir ledig för en lite längre tid är något av det första jag gör att välja ut en bok och börja läsa. Jag har växt upp med böcker. När jag gick i förskolan skrev jag redan egna berättelser. När jag gick i trean låg jag vaken på nätterna och svettades av spänning och grät av brustet hjärta när jag läste Vargbröder. När jag gick i åttan tog Twilight-böckerna över hela mitt liv. I gymnasiet förälskade jag mig i mr. Darcy, blev bästa vän med Calla Lily Ponder, och grät ögonen ur mig när jag läste Torka aldrig tårar utan handskar. John Ajvide Lindqvist stal tiden som jag hade för att läsa till studentskrivningarna. När jag var ledig i somras såg jag ingen idé med att sova när jag lika bra kunde använda tiden till att läsa The casual vacancy. Den här gången var det Lucy Dillon som stal min sömn och tentläsningstid med hennes bok Hundra omistliga ting, eller A hundred pieces of me som den heter på engelska.

Min fina brevvän tipsade mig om den här boken, och så tacksam jag är för det! I Hundra omistliga ting har jag fått lära känna Gina, som efter att ha samlat på allting i hela sitt liv bestämmer sig för att göra en storrensning och bara spara hundra saker. Genom att gå igenom hennes saker har jag fått ta del av hennes liv, hennes motgångar och lyckligaste ögonblick. Men det har inte bara handlat om hennes ägodelar. Gina har också låtit mig följa med medan hon lärt sig att lyfta tyngder från det förflutna från hennes axlar och klara av att leva vidare trots att allting rasar och det känns som om ingenting finns kvar. Jag har blivit förälskad och fått nya vänner. Jag har legat och gråtit, utan att veta om det är Ginas eller mina egna känslor som framkallar tårarna och den tomma känslan i bröstet. Och framför allt har jag blivit otroligt inspirerad - inspirerad att rensa bland mina saker, att ta vara på nuet, och att se vad som verkligen är värdefullt. Jag har fått så många nya insikter när jag läst den här boken, att jag ser fram emot att se hur mitt liv förändras när allt fått sjunka in. Ibland läser man böcker som man känner att kommer att ha en enorm inverkan på en själv och ens liv, utan att kunna veta exakt hur. Detta är en sådan bok.

Det är underbar hur mycket en bok kan få mig att känna. Att få släppa taget om sin egen verklighet och leva genom någon annan för en stund. Jag är livrädd för att böckerna ska dö ut och teknologin och sociala medier och internet och allt det där ska ta över. Jag vill att alla ska få samma chans som jag har fått att uppleva äventyr, känna sig störtkär, bli livrädd, få vänner för livet, känna sitt hjärta krossas, och helt enkelt lära sig massor om livet, utan att behöva göra något. Böckernas värld är magisk. Låt inte den magin försvinna ur världen.

Ta hand om dig,

Unia <3