Mitt fokus och mina mål för 2021

2021 är här och de flesta av oss tycker väl att det är skönt att lämna 2020 bakom oss. Min nyårspepp var/är stor i år och jag hade väldigt mycket lust att planera året och ställa upp mål. Problemet är bara att jag inte har någon aning om hur mitt år kommer att se ut. Planen var att i februari dra ut på långvandring, starten sköts upp till mars och nu hoppas vi på att kunna starta i mitten av april. Förhoppningsvis kommer alltså största delen av mitt år att tillbringas vandrande, och då är det lite svårt att ställa upp andra mål och planer. Min kompis föreslog mål som "duscha i ett vattenfall" och "se soluppgången från en bergstopp" haha. Det skulle i och för sig vara roligt att skriva en sådan bucket list också, men jag lyckades faktiskt några mål som jag kan applicera på hela året. Dessa är mina mål för 2021:

Gå en flera månaders vandring

Tarifa till Nesebar var ju planen. Om det fortfarande är möjligt överväger vi för tillfället. Men oberoende av vilken rutt det blir, VILL jag gå en flera månaders vandring i år. Det kommer att ske, på ett sätt eller annat.

Breath - A 30 day yoga Journey

I år följer jag Adrienes 30 day yoga journey BREATH live, och jag älskar det! Det finns inget bättre än att göra yoga varje dag, och jag har redan bestämt mig för att fortsätta med det även efter dessa 30 dagar. Jag rekommenderar varmt att hoppa på denna resa, man kan när som helst börja med dag 1 och anmäla dig kan du göra här.

Läsa minst 12 böcker

Försiktigt hittade jag tillbaka till läsningen i fjol, och nu vill jag ta det vidare. Minst 12 böcker vill jag läsa eller lyssna på i år (jag vet tyvärr inte hur många jag läste i fjol). Detta kan jag göra både hemma och på vandring, eftersom jag planerar att låta ljudböcker fungera som underhållning när jag behöver något annat än "bara" vandrandet.

Bonus: Mitt ord för 2021

Förutom att ställa upp mål blev jag inspirerad av Happier with Gretchen Rubin till att välja ett ord för 2021. Det har jag aldrig gjort förut, och tyckte först att det var svårt att komma på något. Något som skulle passa för hela året. Utan att veta hur året kommer att se ut. Men så plötsligt kom det perfekta ordet till mig. Och ju mera jag tänkte på det, desto säkrare blev jag, att detta är ordet för mitt år. Det kunde inte bli mera perfekt. Mitt ord för 2021 är:

ANDAS.

Kanske tänker du nu, vilket tråkigt ord. Andas gör vi ju hela tiden. Men för mig ligger så mycket mer bakom detta ord. Det mest självklara är kanske Breath, Adrienes 30 day yoga journey. Varför dessa 30 dagar av yoga är så viktiga att det fick inspirera hela året? Mitt fokus i år är att bli bättre på att sätta mig själv först. Och att varje dag välja att rulla ut min yogamatta och ta tid för bara mig och göra något som är bra för mig har visat sig bli en utmärkt start på vägen till att våga prioritera mig själv. Alltså representerar ordet ANDAS min vilja och mitt mod att ta hand om mig själv och sätta mig själv först.

Ordet ANDAS representerar också drömmen om vår vandring. Andas igenom osäkerheterna som råder just nu istället för att få panik och känna sig nedslagen. Jag vill inte stressa upp mig på grund av ovissheten utan istället landa i min andning och acceptera att jag inte kan ändra på sådant som jag inte kan påverka. Samtidigt står ANDAS för hoppet om att så snart som möjligt få vandra iväg och andas frisk naturluft varje dag - i flera månader.

Tillsammans med att våga sätta mig själv först och stå upp för mig själv vill jag i år aktivt jobba för att bearbeta och lösa upp trauman och knutar som finns lagrade i min kropp. Detta tror jag att yogan också kommer att hjälpa med, och även terapin som månader i naturen förhoppningsvis kommer att föra med sig. Jag vill ANDAS ut alla knutar från kroppen.

Slutligen påminner ordet ANDAS mig om att vara tacksam för att ha friska och fungerande lungor - något som man inte får ta förgivet. ANDAS representerar också önskan om att jag och mina nära får förbli friska också i år och att världen klarar av att bekämpa den rådande pandemin.

Har du vågat ställa upp mål för i år, eller har du kanske också ett ord för 2021? Låt mig veta i en kommentar!

Ta hand om dig,

Julia

Gillar

Kommentarer

2020

2021 är här och det är dags för mig att säga hejdå till 2020. Året som så många började med stor förväntan och känslan av att "2020 blir ett bra år", men som blev allt annat än vi hade trott. Året då allting ställdes in, stängdes ner och begränsades. Året då social distansering, säkerhetsavstånd och munskyddsplikt blev naturliga begrepp i vardagen. Året då vi tvättade händerna tills de började blöda, hade fönstren öppna ännu i december och helst inte skulle träffa någon annan än de vi bodde med. Men, sida vid sida med pandemin fanns ju också livet. Så låt oss blicka tillbaka på mitt 2020 med hjälp av de frågor som jag svarat på varje år sedan jag började blogga. Klicka här om du vill läsa föregående år!

Att vandra Harzer-Hexen-Stieg var definitivt en av höjdpunkterna i år.

Vilket är ditt bästa minne från det här året?

- Min födelsedagsfest över Zoom, vandringen i Harz, min medverkan i en danskedjevideo och Dialog im Dunkeln är några av de bästa minnena.

Vilket är ditt sämsta minne från det här året?

- Ångestkänslan i bröstet.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

- Såklart! Gick en flerdagars vandring, opererades med fullnarkos på sjukhus, var permitterad, använde munskydd, yogade regelbundet, gick 50 km på en dag, sådde tomater och örter, firade jul med min pojkvän och hans familj, hade gruppvideosamtal över Zoom. Bland annat.

Höll du dina nyårslöften?

- Jag slutförde Adrienes 30 day yoga journey Home (inte under 30 dagar, men ändå), jag skrev dagbok ganska regelbundet, jag bloggade mera än 2019, min tyskakurs inställdes p.g.a. Corona och jag avlade inget C1 prov, men är ändå ganska säker att min tyska ligger på C1 nivå, jag hade ingen möjlighet att åka på en slalomresa, och att jag inte kan gå ner i spagat har jag ingen ursäkt för. Skulle alltså säga att jag uppnåde 4 av 6 mål.

Läs också: Mina mål för 2020

Det var varken ett nyårslöfte eller ett mål, men på min "20 saker jag vill göra 2020" stod bl.a. att se ljungen blomma i Lüneburger Heide. Och så drömmigt det var!

Lärde du känna någon som tog stor plats i ditt liv?

- Dagisbarnen fick en väldigt stor plats i mitt hjärta.

Har du varit lycklig i år?

- Det har gått upp och ner.

Vad kommer du minnas från år 2020 i framtiden?

- Haha! Vad kommer DU att minnas från 2020 i framtiden? Förutom hur hela världen och livet anpassades till en pandemi kommer jag att minnas mina yogaträffar med en vän över Skype, veckoslutsvandringarna med min pojkvän, förberedelserna för den stora vandringen och att jag inte kunde åka till Finland för jul och nyår.

Vilka länder besökte du?

- Jag inledde ju faktiskt året på Åland, och åkte genom Sverige och Danmark hem till Hamburg. Och i somras besökte jag Belgien.

Vackra Gent.

Största misstaget?

- Jag vet faktiskt inte? Att inte alltid använda tiden som jag egentligen skulle vilja använda den, kanske.

Bästa köpet?

- Det återstår att se, eftersom det mesta jag köpt är utrustning för vår vandring. Något som jag redan nu kan säga att var väldigt bra köp är dock mina Dropline speed hiking skor och min menskopp!

Är det något du saknat år 2020 som du vill ha år 2021?

- Mina människor i Finland. Regelbunden mens. Och något som jag inte tror att kommer att förbättras 2021: Besök och förmågan att gå upp i vikt.

Vad önskar du att du gjort mer?

- Haft kontakt med vänner, bloggat, tränat.

Blev du kär i år?

- *Fortsatte vara.

Vad fick dig att må bra?

- Yoga. Promenader. Mitt jobb (när jag fick jobba). Min pojkvän. Våra växter.

Min favoritbild från i år tror jag, och ett favoritminne. Bilden är tagen efter att jag filmade mitt bidrag till danskedjan som min gamla dansskola gjorde.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2020?

- Der Herbst ist da. Haha.

Största musikaliska upptäckten?

- Jag har lyssnat väldigt lite på musik i år, tycker jag. Men Peter Hollens INSPIRE album berörde mig.

Har du varit sjuk eller skadat dig?

- Suck. Har nog aldrig tidigare sprungit hos läkare lika mycket som i år tror jag. Förutom förkylningar och magsjuka hade jag ett ljumskbråck och andra magproblem.

Vad gjorde du på din födelsedag?

- Min födelsedag var underbar! Min pojkvän fixade brunch (med kaka), vi gick en långpromenad i härligt solskensväder, och sedan skämdes jag ännu bort med en härlig tre rätters middag.

Vilket datum från i år kommer du alltid minnas?

- 13.3, dagen då allting ställdes in och världen somnade.

Bild från ett köpcenter i maj 2020. Håll avstånd, bär munskydd och betala, om möjligt, kontaktlöst.

Om du vill läsa en sammanfattning månadsvis från januari till augusti 2020 kan du klicka här.

Det var min årssammanfattning 2020. Hur var ditt år?

Ta hand om dig,

Julia

Gillar

Kommentarer

Svar på frågestunden

Hej! Det blev lite senare än planerat, men nu är det äntligen dags att svara på era frågor från min frågestund. Stort tack till Déa och Felicia som skickade in frågor! Vi kör genast igång, tycker jag.

Hur bra tyska kunde du innan du flyttade till Hamburg?

För att svara på denna fråga känner jag att jag måste börja från början: Jag läste tyska ungefär fem år i skolan, från åttonde klass till abituren. När jag tog studenten var min tyska helt okej, i stundenskrivningarna skrev jag Eximia (nästbäst vitsord) i kort tyska. Men sedan använde jag min tyska knappt alls i fem år, och när jag skulle börja prata tyska med min pojkvän för att förbereda mig för flytten gick det inte alls bra haha. Jag förstod språket ganska bra om tyskarna inte pratade för snabbt, men fick knappt fram något alls när jag skulle prata. Innan flytten hann jag dock i maj ännu gå en nybörjarkurs i muntlig tyska vid Helsingfors universitet, och även om det verkligen var nybörjarnivå och bara för några veckor, väckte den tyskan i mig igen och tog bort barriären som hindrade mig från att våga prata. När jag i juni tog ett nivåtest för att ta reda på vilken tyskakurs som vore lämplig för mig var jag nästan halvvägs till B2 (enligt den europeiska referensramen - A1 nybörjare och C2 modersmålsnivå). Min rådgivare vid folkhögskolan sa att om jag ännu tränar lite på egen hand skulle jag antagligen kunnna hoppa direkt till en B2.2 kurs, men jag valde ändå att börja med B2.1.

I mitten av augusti kom jag till Hamburg och från den stunden talade min pojkvän så gott som bara tyska med mig. Jag talade så mycket tyska som möjligt tillbaka, men det blev ändå mest engelska. Men jag är envis och jag visste att jag måste våga prata tyska för att lära mig språket ordentligt, så alltid när jag hade kontakt med myndigheter, affärspersonal och andra liknande personer tvingade jag mig själv att göra det på tyska istället för att fråga om de pratar engelska. Därför var jag dock också alltid nervös för något så enkelt som att gå till mataffären, haha. Men ja, vad ska jag nu sammanfattande svara... Min tyska var väldigt bristfällig och osäker men nog helt okej när jag flyttade hit. Med min målmedvetenhet, regelbunden användning och en tyskakurs förbättrades min tyska dock ganska snabbt, och andelen engelska i mina meningar blev mindre och mindre.

Har det varit svårt att vänja dig vid att prata tyska dagligen?

Ärligt talat, nej. Väldigt många pratar om att det är så svårt (om inte till och med omöjligt) att byta språk som man pratar med till exempel sin partner. Med facit i hand kan jag dock säga att det för mig och min pojkvän inte alls kändes konstigt att övergå från engelska till tyska. Jag är också evigt tacksam för hans tålamod och hans beslutsamhet över att prata bara tyska med mig, även när mitt språk var på en bebis nivå haha. Just det var väldigt ansträngande för mig i början, att aldrig kunna uttrycka mig ordentligt på tyska. Men någonstans måste man börja, och bara genom att gå igenom den frustrerande perioden då ens ordförråd är lika bristfälligt som ett litet barns kan man ta sig vidare. Så helt utan utmaningar var det förstås inte, men den totala lyckan när jag inser att jag klarar av att leva mitt liv på tyska väger upp för alla frustrerande ögonblick som jag måste gå igenom för att komma hit. Och när man använder ett språk dagligen märker man också framsteg ganska snabbt, så jag valde att se framgångarna istället för alla fel jag gjorde.

Vad fick dig att välja att flytta till just Hamburg och övervägde du några andra städer i Tyskland?

Jag visste redan länge att jag ville lämna Finland efter mina studier. Just Hamburg blev det för att jag träffade en tysk kille under mitt utbyte i Singapore som blev min pojkvän, och han bodde/bor i Hamburg. Så nej, jag övervägde aldrig några andra städer i Tyskland, förutom att jag innan jag visste vart jag skulle ta vägen övervägde Tyskland som ett alternativ. Men jag kom aldrig så långt då att jag redan visste till vilken stad jag i så fall skulle vilja flytta.

Vad har varit dina största utmaningar med flytten (förutom corona)?

Hmm, bra fråga! Att ringa telefonsamtal på tyska skulle jag nästan vilja säga att har varit (och är) min största utmaning haha. Jag har alltid avskytt att ringa, men att göra det på tyska har tagit min ångest till en helt ny nivå. I början fick jag kämpa i dagar innan jag vågade ringa ett samtal till någon på tyska, för tillfället går det lättare men jag undviker det så långt som möjligt (även om jag ibland utmanar mig själv och tvingar mig att ringa även om jag kunde skicka ett mejl istället, men det händer sällan).

Att ställa om från ett distansförhållande till att bo tillsammans, och på det stressen som en flytt alltid bär med sig, och därtill en hel del projekt som behövde fixas i lägenheten och naturligtvis alla aspekter som kommer med att flytta till ett nytt land var inte heller så enkelt i början. Ojämlikheten i våra positioner var också ansträngande för oss båda, när den ena redan har sitt liv här och den andra ingenting och kan inte ens språket. Men när stressen lagt sig och vardagen började rulla på kunde vi också börja njuta av att vara tillsammans.

Oklarheten innan själva flytten var också en utmaning. Hur jag skulle transportera mina saker, vad jag skulle göra med de saker som jag inte kunde ta med mig, vad jag byråkratiskt måste organisera, och känslan av att bära på största delen av alla känslor och funderingar ensam. Men jag stressar oftast inte i onödan och tror alltid på att allting kommer att ordna sig, så oftast kände jag mig inte så stressad över dessa saker heller. Vilket under mina sämre stunder i sig gav upphov till stress - jag greps ibland av panik över att jag var så oförberedd och frågade mig om jag verkligen övervägt mitt beslut tillräckligt och om det var det rätta att göra och om man "bara så" kan flytta till ett annat land. Men nu vet jag - inom EU är det verkligen enkelt att flytta till ett annat land (även om tyskarna älskar byråkrati) och att flytta hit var absolut rätt beslut!

Sist och slutligen har min flytt till Hamburg gått väldigt smärtfritt i det stora hela. Visst finns det utmaningar med allting och naturligtvis har det funnits svåra och jobbiga stunder, men när jag tittar tillbaka på hur enkelt det sist och slutligen var att till och med få ett jobb på dagis här (som först såg väldigt invecklat och komplicerat ut) känner jag så stor tacksamhet för att livet igen ville mig väl. Och ja, naturligtvis saknar jag mina nära och kära som inte är här. Men det gör jag var jag än bor eller befinner mig, eftersom alla mina käraste personer är så utspridda i världen. Jag är van vid långdistansrelationer.

En maträtt du aldrig tröttnar på?

Pasta med vegetarisk "köttfärssås" haha. Jag är nog i allmänhet inte den som så lätt tröttnar på maträtter, men helt vanlig "spaghetti bolognese" (vegetarisk) eller vad man än vill kalla det, tror jag att jag aldrig skulle kunna tröttna på. Det går liksom alltid hem, lika gott varje gång.

Déa önskade också att få se bilder på lägenheten. Min pojkvän känner sig dock inte bekväm med att jag skulle publicera bilder på vår lägenhet, och eftersom jag respekterar hans åsikter och känslor måste jag tyvärr säga nej till den begäran. Men här är åtminstone en bild på mig på vår balkong, hehe.

Tack igen en gång för era frågor! Det var väldigt kul att svara på dem och att få reflektera över min flytt. Hoppas att ni tyckte att det var intressant att läsa. Om ni har flera frågor eller tips på vad ni skulle vilja läsa om är det bara att lämna en kommentar!

Ta hand om dig,

Julia

Gillar

Kommentarer