Mina mål för 2020

Det här med att ställa upp nyårsmål går lite upp och ned för mig. 2018 ställde jag upp massor av mål och uppnådde knappt några. Förra året ställde jag därför upp bara två mål, som var väldigt lätta att uppnå. Så i år hade jag lust att ställa upp lite flera mål än förra året, men ändå hålla dem realistiska. Mål som kan motivera mig utan att bli överväldigande. Jag ville helt enkelt hitta en balans. Och även om jag är medveten om att februari redan alldeles strax är över, tänker jag nu dela med mig av mina mål för 2020:

I brist på yogabilder delar jag med mig av denna från en strand i Thailand 2017.

Home - A 30 day yoga journey

Yoga är något som jag skulle vilja göra regelbundet. Så när Adriene kom ut med informationen att hon skulle ha en 30 dagars yoga journey i januari bestämde jag mig för att göra den. Började dock några dagar senare än live-gänget, och blev avbruten av en förkylning. Mitt mål är dock att slutföra resan under detta år, vilket nog inte kommer att bli något problem. När jag har avslutat den resan kommer jag kanske att sätta upp ett nytt yoga-mål, vi får se.

skriva dagbok regelbundet

Att skriva dagbok är ett sätt för mig att slappna av, reflektera kring livet och tömma hjärnan. Något av det bästa med att skriva dagbok regelbundet är också vetskapen om att jag i framtiden kan titta tillbaka på mitt liv på ett väldigt detaljerat och personligt sätt. Därför vill jag fortsätta skriva dagbok regelbundet också i år.

c1 nivå i tyska

Det kanske mest konkreta målet för 2020. Jag vill uppnå nivå C1 (enligt Gemensamma Europeiska Referensramar) i tyska, och få ett intyg på det. Som det ser ut just nu kommer jag att avlägga Goethe institutets prov i slutet av juni efter att jag avslutat C1 kursen på folkhögskolan.

Den första av mina "Splits around the world"-bilder. I Nya Zeeland, 2014.

Spagat

Det fanns en tid då det inte var några som helst problem för mig att gå ner i spagat. Har dock blivit mycket ovigare den senaste tiden och skulle vilja införa mera stretchning i min vardag. Så mitt konkreta mål är att klara av att gå ner i spagat igen.

Blogga mera än 2019

Det har knappats undgått någon att jag skulle vilja blogga mera regelbundet igen. Eftersom jag har svårt att förutspå hur mycket tid jag har i min vardag är det dock svårt för mig att ställa upp något mål om hur ofta jag ska blogga. Men en sak vill jag verkligen uppnå: att blogga mer än jag gjorde 2019. Detta betyder att publicera mera än 14 inlägg i år. Det borde väl inte bli något problem?

Känna mig säker i slalombacken

Förra året åkte jag på min första slalomresa till Alperna. Eftersom jag aldrig åkt så mycket slalom tog det en tid för mig att bygga upp modet och våga njuta i de höga backarna. När jag äntligen började känna mig säker och vågade ta mig an också backar som såg lite skrämmande ut, blev jag lite för modig och så var mitt skidande slut. Jag skulle därför väldigt gärna återvända till slalombacken i år och bygga upp en bättre känsla på skidorna igen. Ännu är det lite oklart om vi lyckas få in en slalomresa detta år, så detta mål gäller naturligtvis endast om det är möjligt.

Hoppas på att få besöka bergen igen, utan kryckor med i liften.

Förutom dessa 6 mål har jag också gjort en lista på 20 saker jag vill göra 2020. På den listan står saker som att besöka minst ett nytt land, gå Malerweg, köpa vandringsskor (lättare sagt än gjort med mina små fötter!), hänga upp foton på min vägg, träffa minst en utbyteskompis och se ljungen blomma.

Har du ställt upp några mål för 2020?

Ta hand om dig,

Julia

Gillar

Kommentarer

Mina Melodifestivalsfavoriter, del 1

Förra veckan publicerade Daniela ett inlägg med de enligt henne tio bästa Melodifestivalsbidragen genom tiderna. Jag är ju verkligen ett äkta Melodifestivalenfan, på min förra blogg hade jag en hel kategori tillägnad Melodifestivalen och det fanns år då jag kommenterade varje deltävling, både förväntningar och resultat. När jag var ännu yngre, innan bloggarnas tid, skrev jag varje år topplistor i häften istället. Så ja, jag känner ingen som är lika engagerad i Melodifestivalen som jag, även om mitt eget engagemang tonats ner lite under åren. Jag tyckte alltså naturligtvis att det var väldigt roligt att läsa om Danielas favoriter och fick lust att sno hennes idé och lista mina egna favoriter i ett inlägg. Ganska snabbt märkte jag dock att jag inte skulle klara av att utse mina tio favoritbidrag från Melodifestivalen genom tiderna. Det finns för många bra! Så jag gjorde upp några regler för mig själv:

1. Endast låtar mellan åren 2004 och 2019 är med i "tävlingen". Detta eftersom 2004 är det första året som jag faktiskt kan minnas att jag såg på Melodifestivalen, och sångerna som var med innan det har jag blivit bekant med i andra sammanhang. På så sätt kan jag alltså utesluta klassiker som Främling, Tusen och en natt, Genom eld och vatten, Never let it go och så vidare.

2. Jag får inte ha med fler än en låt från varje artist/grupp, med undantag från Sanna Nielsen haha.

3. Bara låtar som jag spontant kommer på räknas. Jag tänker alltså inte gå tillbaka och kolla igenom vem som har varit med för att återupptäcka gamla favoriter, utan går enligt mottot: Om de hör till de 10 bästa, kommer jag ihåg dem.

4. Och slutligen: Jag gör två topplistor. En med mina engelska favoriter, en med mina svenska favoriter.

Är du med på noterna? Dåååå kör vi! *Melodifestivalens signaturmelodi*

På plats i Stockholm för Eurovision 2016.

de tio bästa engelska melodifestivalsbidragen genom tiderna

10. I will wait - Isa 2016

Åh jag var SÅ sur när Isa inte gick till final med I will wait 2016. Men istället får hon en plats här på min topplista, det krävs mycket också för att komma på tionde plats kan jag berätta!

9. Not with me - Wiktoria 2019

Den nyaste låten som tar sig ända vägen till min topplista är Wiktorias Not with me. Så starkt framträdande av henne, och även om jag också älskade John Lundvik och Too late for love önskade jag att Wiktoria hade vunnit.

8. Blame it on the disco - Alcazar 2014

Jag ÄLSKAR Alcazar. Deras energi, utstrålning och koreografier är helt underbara. Eller ja, var. Hälsningar från en som är väldigt ledsen över att de lade ner. Hur som helst, hade väldigt svårt för att välja mellan Blame it on the disco och Stay the night, men efter att ha lagt ner alldeles för mycket tid på det bestämde jag mig till sist för att jag kanske gillar Blame it on the disco liiiiite mera. Vill förresten passa på att tipsa om Andreas Lundstedts bok Mitt positiva liv. Läs den!

7. Moving on - Sarah Dawn Finer 2009

Sarah Dawn Finer är ju så himla bra. I smyg hoppas jag varje år på att hon ska finnas bland namnen när det avslöjas vem som ska vara med i Melodifestivalen. Hennes röst är magisk och Moving on en så stark ballad. Älskar också att budskapet i den fokuserar på att vara stark och gå vidare, och inte på att sörja och sukta efter den förlorade partnern, som många andra av balladerna på denna lista, hehe. Förresten, jag märkte nu när jag tittade på hennes framträdande att bakgrundsdansarna har dräkter som jag tror att kommer från den kinesiska dansen! Alltså de långa ärmarna. Åtminstone är de vanliga i kinesisk dans.

6. Human - Oscar Zia 2016

Jag älskar när artister överraskar och bryter ner fördomar som jag har om dem. Human är låten som fick mig att älska Oscar Zia. Under de tre minuterna som han sjöng Human blev han till en helt ny person i mina ögon. Från att ha varit bara "en av de där popkillarna som älskar sig själva" (ja, jag var lite emot dem där i ett skede) blev han en fantastisk sångare med djupa känslor. Åh, så jag älskar Human. Hans Nice är dock ännu bättre om ni frågar mig.

So if you think we're humaaaan... Här på Allsång på Skansen.

5. A million years - Mariette 2017

Åh, Mariette. Stal mitt hjärta när hon dök upp med Don't stop believing 2015 och slutar aldrig att imponera. A million years är min favorit av henne, både showen och låten är så otroligt bra. Ser fram emot att se vad hon kommer med i kväll!

4. Empty room - Sanna Nielsen 2008

Känslorna. Sången. Rösten. Och alltså känslorna. Det spelar ingen roll hur många gånger jag hört Empty room, Sannas röst får det att kännas i hjärtat varje gång. Fun fact: Empty room var INTE min favorit när den var med och tävlade 2008. Det fanns en hel del låtar som jag då gillade bättre. Insåg det magiska i Empty room först när jag blev lite äldre och klokare. ;)

3. Euphoria - Loreen 2012

Det finns tre låtar i Melodifestivalens historia som totalt förtrollat mig. Som väckt otroligt starka känslor i mig, på ett sätt som jag inte trodde var möjligt. Därför har dessa tre låtar förtjänat sina topp 3-placeringar på min lista, och den första av dem är Euphoria. Jag fick fjärilar i magen. Pulsen ökade. Hjärtat slog hårt i bröstet. Euphoria väckte drömmar i mig. Aldrig tidigare hade jag känt så starkt för något som hade med Melodifestivalen att göra. Och aldrig hade jag varit lika nervös när någon uppträtt i Eurovision. Det kändes som om jag var där med Loreen. Det var magiskt. Och jo visst, jag har också spelat sönder Euphoria. Men när jag väl hör den igen märker jag att det liksom inte går att tröttna på den. Den är lika magisk fortfarande.

2. Heroes - Måns Zelmerlöw 2015

Det andra (tidsmässigt tredje) framträdandet som gjorde något magiskt var Måns Zelmerlöw med Heroes. Jag visste att han skulle vinna. Och jag ville att han skulle vinna. I Eurovision också. Allt annat hade varit fel. Heroes är också sönderspelad men gör mig ändå lika glad varje gång jag hör den.

1. Undo - Sanna Nielsen 2014

Den mest magiska av alla och den enda placeringen som inte var svår att bestämma mig för i denna topplista. Att jag gillar Sanna Nielsen är väl inget nytt, men alltså hennes framträdande med Undo... SÅ MAGISKT. Jag började gråta när hon sjungit färdigt i deltävlingen, och aldrig har jag varit så nervös för något som egentligen inte berör mig som jag var innan de sista rösterna delades ut i finalen. Det var ju SÅ tight mellan henne och Ace Wilder! Men det är det knappast någon annan som minns, haha. Hur som helst, Undo är utan tvekan min favoritlåt från Melodifestivalen genom tiderna.

Tänk att hon som stått på Eurovisions stora scen har sjungit Undo på samma scen som jag dansat på så många gånger.

Det var min topp 10 av alla engelska Melodifestivalsbidrag genom tiderna (eller fr.o.m. 2004) det! Tror aldrig att jag skrivit ett lika svårt blogginlägg som detta tidigare, haha. Hoppas att det finns någon annan som gillar Melodifestivalen där ute och som tyckte att det var kul att läsa. Berätta gärna vilka dina favoriter är också, skulle vara roligt att veta! Och stay tuned för mina svenska favoriter.

Ta hand om dig,

Julia

  • Postad i: Musik

Gillar

Kommentarer

Home, sweet home

Varje gång jag skriver ett blogginlägg tror jag att det är nu jag börjar blogga igen. Det är nu bloggen blir en del av min vardag och det är nu jag lyckas få in bloggandet i min rutin. Men sedan går det en månad eller två tills jag nästa gång publicerar ett inlägg. Då har redan massor av blogginlägg blivit skrivna i hjärnan. För även de stunder som ingenting tar sig ända hit, är bloggen ändå alltid med i mina tankar. Att gå en tyskakurs med snabbt lärtempo vid sidan av ett jobb, och att också hinna med hemsysslor, relationer och avkoppling gör att tiden nästan alltid känns knapp. Men så får det vara just nu. Kanske lyckas jag med att göra bloggen en del av min vardag först när jag är färdig med alla mina tyskakurser. Kanske tidigare, kanske senare. Vem vet. Tills dess får det väl vara så här, att inlägg dyker upp lite då och då. Jag ska försöka att inte låta uppdateringen styra valet av blogginlägg jag skriver. För ofta hamnar jag in i tankebanor som "det vore så konstigt att publicera det inlägget nu helt plötsligt" eller "det inlägget skriver jag hellre när jag har en regelbunden uppdatering" - och sådana tankar sätter ju ännu mera käppar i hjulen.

Huh, det blev en lång inledning. Egentligen ville jag ta vid där jag senast slutade och berätta om hur det kändes att komma tillbaka till Hamburg efter min jul- och nyårssemester i Finland.

Jag knäppte överlag väldigt få bilder under min Finlandsvistelse, men på Åland blev det väldigt många bilder från vackra Havsvidden. Flera bilder hittas på Instagram @uniah95.

Jag hade det väldigt bra i Finland. De två veckorna kändes som väldigt mycket längre och trots många och långa resor från plats till plats kände jag mig väldigt utvilad och energifylld efter mina dagar med familjen och mina bästa vänner. Tystnaden, stillheten, mörkret och gråheten i Finland var nästan påtaglig nu när jag vant mig vid något annat. Skönt ändå att komma bort från vardagen och verkligen koppla bort allting. Leva i nuet och njuta av att vara tillsammans. Också spännande att se hur jag anpassat mig till Tyskland, jag pratade t.ex. tyska med våra hundar i början (och när jag skulle prata finska kom det väldigt mycket tyska ur min mun haha) och tyckte det var väldigt konstigt när mamma sa att vi skulle åka och handla på söndagen. Roligt så snabbt man anpassar sig.

Trots att min Finlandsvistelse var så bra, kändes det också otroligt bra att komma tillbaka till Hamburg. När jag äntligen såg det första av Hamburg från tåget kände jag bara en sak: Home, sweet home. Det var ju faktiskt också första gången jag kom hem till Hamburg. Och det kändes så härligt att känna det så starkt. Att jag kom hem. För Hamburg har väldigt snabbt blivit mitt hem. Och jag känner mig så rik, så lyckligt lottad. Att kunna åka hem till Finland, och att få komma tillbaka hem till Hamburg. Ibland får jag frågan hur länge jag ska stanna här, eller när/om jag kommer att flytta tillbaka till Finland någon gång. För personer som är i Tyskland för att levnadsförhållandena och arbetsmarknaden här är så mycket bättre än i hemlandet kan det vara svårt att förstå att jag är här bara för att jag vill. För att det känns rättare än Finland för mig. Och alltid känner jag mig tacksam för att vara finländare, skandinavier och EU-medborgare. Att jag faktiskt själv får välja. Men just det är ett tema som jag också redan skrivit ett blogginlägg om i mina tankar. Så kanske dyker det upp här någon gång också.

Vardagen började väldigt snabbt efter min Finlandssemester. Men nu har jag landat igen. Stortrivs fortfarande med dagisjobbet och njuter av att få utvecklas. Väldigt lycklig i livet. Speciellt denna vecka när jag har paus från tyskakursen och således mycket mera tid än vanligt, haha. Även om jag gillar tyskatimmarna också.

Jag hoppas att du som läser också får må bra i din vardag. Vi hörs när vi hörs!

Ta hand om dig,

Julia

Gillar

Kommentarer