En liten uppdatering

Ja, jag hade knäskydd för jag fick så ont i knäna.

Hej alla ni som bett mig blogga om mitt liv i Hamburg! Och hej till alla andra också, haha. Jo, att börja blogga aktivare är en av mina planer för "mitt nya liv". Men min vardag har inte riktigt börjat ännu. Det har varit en väldigt hektisk tid sedan jag kom hit till Hamburg. Vi har bekämpat tobaks- och kattkisslukt, vi har lagt en heltäckningsmatta i vårt sovrum och laminatgolv i ett annat, vi har tömt, städat och målat om Ps gamla rum, vi har flyttat, vi har hjälpt till med att tömma en annan lägenhet, vi har varit tusentals gånger till IKEA, vi har skruvat ihop ett klädskåp, en säng, en byrå, en skobyrå, ett vitrinskåp, en bokhylla och en klädhängare, vi har lyft upp våra köksbänkar och införskaffat och installerat ett kylskåp och en diskmaskin, vi har skaffat matbord och skrivbord via eBay, vi har städat, putsat och skrubbat, och därtill har vi registrerat oss i Hamburg, registrerat mig vid arbetsförmedlingen (och slösat en timme på att vänta någonstans som vi trodde att var arbetsförmedlingen), översatt mitt CV till tyska och skickat det + tusen andra dokument till en anstalt som ska hjälpa mig med att få min examen och arbetserfarenhet erkänd här, och börjat en tyskakurs. Nu har vi också skruvat isär en soffa och kommer att föra den till avfallscentralen och hämta en ny från IKEA, och naturligtvis skruva ihop den också. Huh!

Ett riktigt pro som lägger både heltäckningsmatta och laminat. ;)

Just nu känner jag dock att jag har råd med att fixa lite i min bullet journal, blogga lite, och helt enkelt ta det lite lugnare. Visst finns det ännu mycket att göra, men det är också ganska mycket jag väntar på just nu. På måndag ska jag besöka arbetsförmedlingen igen, eftersom de var för upptagna den dagen jag anmälde mig. På tisdag hämtar vi soffan. Svar angående min examen osv. får jag antagligen vänta flera veckor på. Bankkonto måste jag också vänta en stund med p.g.a. att P och jag vill förtjäna så mycket pengar som möjligt på det, haha. Visst kunde jag exempelvis söka jobb redan nu, men jag har verkligen saknat att vara kreativ och märker hur mycket min själ vårdas av att pyssla med bullet journaling, så nu tillåter jag mig faktiskt en liten paus. En ny laptop borde jag också hitta, men jag blir så överväldigad av alla alternativ online att jag tror jag går till en affär för att titta på dem istället. Städa är en annan sak jag borde göra, men min käraste vän Mensvärk är på besök och vill helst att jag sitter eller ligger just nu. Och därför bestämde jag mig alltså för att blogga nu, haha.

Välkommen hem till vårt kaos (ser lyckligtvis inte ut så här längre) och till heltäckningsmattan som jag blev väldigt nöjd med.

Egentligen hade jag tänkt blogga om alla känslor som jag gått igenom under den tid som jag hittills tillbringat i min nya hemstad, men kreativiteten förde mig till ett sånt här inlägg istället. Känslorna får vi ta i ett annat inlägg. Just nu vill jag bara säga att flera blogginlägg är på kommande, och att jag har det bra här. Hoppas allt är bra med er också!

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Jag behöver en ny laptop

Hur jag ser ut efter att försökt hitta en ny laptop... :) BIld från Pixaby.

Jag hade tänkt vänta tills jag får ett jobb, men min nuvarande laptop slösar så mycket av min tid nu att till och med mina nerver börjar ta slut. Den är så långsam, fryser gång på gång och ibland får jag vänta över en halv timme före jag kan börja använda min dator. Dessutom laddar inte batteriet längre utan datorn måste hela tiden vara ansluten.

Mitt problem är nu att jag inte vet så mycket om datorer och har ingen aning om vilken laptop jag ska köpa. Jag vill kunna blogga, redigera bilder, skypea och spela The Sims 4. Jag vill att min laptop ska ha en port för kamerans SD-kort, minst två USB-portar, HDMI-port och helst också en DVD-spelare. Jag vill att skärmen ska vara tillräckligt stor för att det ska vara bekvämt att blogga och redigera bilder, men också att datorn inte ska vara för tung och klumpig.

Av Influencers of Sweden har jag lärt mig att det här är något jag ska leta efter:

  • 13-17″ skärm
  • Minst 8GB RAM
  • Intelcore i5 eller i7 processor
  • SSD-hårddisk, minst 256 GB
  • "Bra, högupplöst skärm med bra färgåtergivning" (hur vet man vad som är bra?)

Därtill jag har läst om systemkraven för The Sims 4, och konstaterat att min "bloggdator" borde fungera bra för Sims, förutsatt att den också har:

  • 64-bitars Windows 10
  • Grafikkort NVIDIA GTX 650 eller bättre (minimikrav: 128 MB grafik-RAM och stöd för Pixel Shader 3.0)
  • Direct X-version: DirectX 9.0c-kompatibelt,

av vilka jag inte överhuvudtaget förstår de två sistnämnda punkterna.

Jag har alltså ganska långt uppgifterna jag behöver för att hitta en ny dator, tror jag. Problemet är att jag inte förstår vad alla siffror och bokstäver betyder när jag väl läser om en laptop. Kan någon snälla hjälpa mig? :) Det kanske goes without saying men jag vill förstås också gärna att datorn är så budgetvänlig som möjligt, utan att dra ner på kvaliteten, haha. Jag skulle verkligen vara supertacksam om någon kunde hjälpa mig ens lite!

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Min sista vecka i Helsingfors

Bild från en dag för länge sedan då jag lekte turist i Helsingfors.​

Min sista vecka i Helsingfors börjar idag. Eller ja, min sista hela vecka. Flygbiljetterna är bokade och nästa vecka åker jag iväg. Turbiljett till Hamburg. Visst är det lite galet ändå?

Jag har svårt att förstå att det är så nära nu. I början av sommaren visste jag att jag inte skulle ha mycket tid i Helsingfors innan flytten. När tidpunkten för flytten lite klarnat kände jag ändå efter mitt sista läger att jag ju har massor av tid. Och nu är det bara en vecka och några dagar kvar. Galet, som sagt.

Mina känslor inför flytten har åkt berg- och dalbana. Ofta har jag känt den där enorma glädjen som jag försökte beskriva i mitt förra inlägg. Men det är väl helt naturligt att en flytt till ett annat land inte alltid känns som det självklara rätta beslutet. Hur ska flytten ordnas? Kommer jag att få ett jobb? Kommer jag att hitta vänner? Kommer min pojkvän och jag att trivas tillsammans? Är detta verkligen smart? Jag kan ju inte ens språket! Jag har vänt mig om och blundat för en massa jobbannonser här i Finland som råkat komma i min väg, och ibland gripits av panik över min dumdristighet: Det skulle ju vara så mycket enklare att stanna.

Jag är dock inte en person som alltid väljer den enklaste vägen. Jag har varit redo att flytta från Finland sedan början av gymnasiet. Att jag flyttar utomlands kommer inte som överraskning till någon, snarare säger alla att man visste att det skulle hända. Finland är ett fantastiskt land på många sätt, men inte landet där jag ska leva hela mitt liv. Jag har länge längtat bort. Och speciellt bort från Helsingfors. Visst, jag kan erkänna att jag kanske aldrig gav Helsingfors en ärlig chans. Att Helsingfors fick en tuff uppgift som mitt nya hem efter mitt halvår i Singapore. Men det bara är så, jag trivs inte i Helsingfors. Speciellt inte i den stadsdel där jag bor. Men det planerar jag faktiskt att skriva ett eget inlägg om.

Trots att det alltså naturligtvis förekommer grubbel och rädsla också i en så bekymmerlös själ som min, tvivlar jag aldrig på allvar på mitt beslut att flytta till Hamburg. Visst, man kan aldrig veta hur det blir. Kanske kommer jag att avsky det, men det tvivlar jag starkt på. Och oberoende av hur det blir vill jag ju prova! Jag ser så mycket fram emot den nystart som väntar bakom hörnet. Att få bygga upp en ny vardag, ett nytt liv. Och att få lämna Helsingfors bakom mig och börja kalla Hamburg för hem istället.

En sång som går på repeat under mina mera osäkra stunder.

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Mitt bästa påskminne

Glad påsk! Eftersom jag inte har så mycket roligt att berätta om årets påsk, tänkte jag istället titta tillbaka på mitt bästa påskminne idag. Min favoritpåsk var år 2009 när jag var i Gran Canaria med vår familj och en vänfamilj. Hela resan var superduperrolig och det var första gången jag firade en högtid utomlands. Eftersom vi var många barn i sällskapet höll vi förstås ändå fast vid traditionerna, och ordnade bland annat påskspårning. Jag minns inte vems idé det var, men denna gång var det vi "stora barn" som planerade spårningen. En åt de vuxna, och en åt de små barnen hehe. Vi hade alldeles extremt roligt både under planeringen av spårningen, och också under utförandet av den. Jag minns fortfarande hur jag skrattade så att jag nästan blev utan luft, och det hände minsann inte bara en eller två gånger. Haha. Jag är SÅ glad för att jag då ännu skrev dagbok under resor (mitt yngre jag var tydligen klokare än jag är idag), för jag skrev ner våra rim som vi hade till spårningen. Och jag skrattar ännu när jag läser dem. Det gick alltså ut på att de vuxna fick en ledtråd som tog dem till nästa ledtråd, och vi hade ordnat det så att de fick tvinna omkring riktigt ordentligt. Målet var i vårt hotellrum (eller egentligen receptionen där de skulle be efter nycklarna) eftersom det var för varmt för att gömma chokladägg utomhus. Dessutom var ju inte våra familjer de enda på hotellområdet haha, och kanske spårningslappar är lättare att låta vara än chokladägg hade varit.

I denna backe ville vi att de vuxna skulle springa upp och ned för flera gånger under spårningen. Men de fuskade och delade på sig, höh...

Så här finurliga var våra ledtrådar:

1. Palmer, stege, stolar, vatten, där kanske ni hittar skatten! (Tror det betydde poolen.)

2. Där hör barnens glada skratt, medan någons förälder suckar matt. (Detta var en lekpark.)

3. Välj backe eller trappa. Där har någon en tiolapp tappa! (Det här var nog någonstans där det fanns en backe och en trappa, haha, och tror vi hittade en tiolapp där någon gång, eller så var det någon av oss som hade tappat den.)

4. Är du törstig, tryck på knappen. Eller låt bli, och hitta lappen! (En dricka-automat.)

5. Bort förbi poolen, kaktusar och grodor finns vid solen. (Något random ställe på hotellområdet, tror jag.)

6. När vägen tar slut, ni finner en port, gå upp i trappan, och följ korridoren fort! (En korridor i hotellet.)

7. Se ut i fönstren och ni ser biljardhålet, gå ner två trappor så finner ni målet! (Receptionen, där de skulle be efter nyckeln till hotellrummet.)

Haha, alltså till den där sista vet jag inte hur länge de gick och sökte kring biljardbordet. Vi satt gapskrattande och tittade på, undrandes hur länge det skulle ta för dem att inse att det var receptionen (som var rakt nedanför trapporna) som var målet. Åh, lyckliga minnen.

Firar du påsk? Vilket är ditt bästa påskminne?

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Den roligaste skoluppgiften någonsin

Som ni säkert förstått vid det här laget älskade jag nästan allting med Singapore. Också mina studier var otroligt inspirerande och jag gillade faktiskt att studera där, även om jag kanske inte satsade så mycket på grund av tidsbrist. Tyckte massor om mina professorer/lärare också, de fick mig att känna mig så välkommen. Men det fanns ett undantag. En professor som tydligen är like ökänd bland social work-studenterna och som mina singaporianska vänner sa att jag inte får komma ihåg från min tid där. Haha. Men, trots att jag flera gånger hade riktigt svårt för att inte attackera allt han sa under föreläsningarna, så gav han oss den roligaste skoluppgiften jag nog någonsin haft. Åtminstone bland de roligaste, hehe. Det var ett grupparbete som gick ut på att besöka en lekpark, fota lekparken, och sedan presentera vad som är bra och dåligt med lekparken. Vad det riktigt har med människans utveckling att göra kan man ju fråga sig, samt vad vi riktigt fick ut från den förutom att jag fick bekanta mig med Singapore på ännu ett annat sätt. Men, roligt var det minsann!

Efter våra presentationer talade vår professor om hur viktigt det är att följa åldersanvisningar i lekparken, för att leksakerna är anpassade efter en viss ålders barn. Och det kan hända olyckor om för små barn använder leksaker för äldre barn, eller om för stora barn (t.ex. universitetsstuderande) använder leksaker som är menade för yngre barn. Tur att han inte såg oss när vi var i lekparken. ;)

Inte en helt tokig plats för en lekpark, eller vad säger du?

Nämnde jag att jag älskar Singapore? Det här är en gunga för rullstolar.

Och på den här karusellen kan man också åka med rullstol.

Gungor för barn som kanske inte kan hålla i sig ordentligt på vanliga gungor.

Har vi så här i våra lekparker också? Jag tror inte det. Singapore skattar verkligen säkerhet väldigt högt.

Jag ville visa er flera av våra fina boomerangs, men tydligen går det inte att ladda upp dem direkt hit. Den här har jag på instagram och kunde därför infoga den på det sättet.

Som ni ser hade vi väldigt roligt! Det bästa med den här uppgiften var kanske ändå att lära känna mina underbara gruppmedlemmar. Jag föredrar vanligtvis individuella arbeten framför grupparbeten, men i Singapore var jag verkligen tacksam för alla grupparbeten vi hade. De gav mig så många fina vänner!

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer

Solen måste gå ner för att kunna stiga igen

Det där veckoslutet när det spreds en massa kärlek på Instagram började en vän och jag prata om hur mycket vi älskar solnedgångar. Jag blev naturligtvis inspirerad och samma kväll (eller var det nästa?) begav jag mig ut för att fotografera just solnedgången. Detta är nog något som jag borde göra oftare, för hela jag fylls av lycka varje gång jag gör det. Bilderna från förra årets januari har jag inte varit blyg med att skryta om (hehe), men den här gången känns det som om jag till och med överträffade dem. Som alltid har jag massor av bilder och vet inte riktigt var jag ska börja, hur jag ska gå till väga för att de ska hitta hit till bloggen. Det är kanske inte så många andra än jag som vill titta på alla 331 bilder, liksom? Haha. Men någonstans måste jag ju börja, och den här gången bestämde jag mig för att börja i slutet. Det vill säga med bilderna jag tog när solen redan gått ner. Himlens alla färger under en solnedgång slutar aldrig att fascinera mig, det är alldeles otroligt hur många färger som hinner målas upp under en och samma kväll. Ibland känns det som om man bara hinner blinka och så är färgerna helt nya. Solnedgångar lyckas verkligen förtrolla mig varje gång, jag kan inte titta bort och vill inte missa en enda sekund.

Jag var verkligen inte den enda som njöt av solnedgången. En massa fotografer var i farten, men också naturligtvis icke-fotografer. Härligt att se att människor förstår att uppskatta naturens skönhet.

Det här skulle jag så vilja testa på!

Fortsättning följer - tro mig. ;)

Ta hand om dig,

Unia <3

Gillar

Kommentarer