Sneak peak

Behöver jag ens säga att det här var en av de bästa veckorna i mitt liv?

Ta hand om dig,

Julia <3

Gillar

Kommentarer

Jag blev livrädd

Jag nämnde tidigare att jag träffade andra än apor också under mina timmar i MacRitchie nature reservoir. Detta hände efter att mitt sällskap lämnat mig, och alltså var jag alldeles ensam när jag träffade följande vänner. Krabaten som ni ser på bilden ovan och även på de flesta här nedanför skrämde mig verkligen något otroligt. Jag uppfattade först bara att något rörde sig i löven, och när jag fick syn på henne (ja, jag hittar på kön till mina nya vänner) stannade nog mitt hjärta ett tag. Jag har aldrig mött någon liknande tidigare (minns att vi såg någon ödla i Teneriffa för många, många år sedan, men jag minns inte ens hur den såg ut), och nu var jag plötsligt helt ensam i skogen med denna. Jag visste ingenting om min nya vän, om hon skulle anfalla mig, om hon var farlig. Så jag höll mig på säkert avstånd utan att våga gå förbi henne innan andra människor kom och passerade som om det inte var något. Tittade bara intresserat på henne och gick förbi utan problem. Det gav mig mera mod så jag vågade ta lite bättre bilder, och sedan sa jag adjö och gick vidare. Ordet ödla fick dock en helt ny betydelse i mitt ordförråd, haha.

När jag gick vidare träffade jag också två andra inte lika skräckinjagande små vänner. Först en ödla, som efter den första vännen såg väldigt liten ut men som nog ändå var större än de finska ödlorna, och sedan en söt liten ekorre. Gissa förresten om jag var glad för att jag äntligen förstått att ta med mitt zoom-objektiv till naturen?! Ingen bra zoom förstås, men bättre än ingen hehe.

Ta hand om dig,

Julia <3

Gillar

Kommentarer

Utmattad, utlåst & utom mig av lycka

Förlåt, jag vet att detta blogginlägg kommer en dag för sent. Men jag har helt enkelt varit tvungen att ge upp ambitionen att publicera ett blogginlägg varje dag. Det blev lite för mycket. Och det kändes inte så smart att sätta tid på bloggen istället för studier (eller upplevelser). Så jag ber om ursäkt för det, men i fortsättningen kommer jag att blogga då jag har tid för det, eller när jag verkligen, verkligen känner att jag måste (=vill) göra det trots att jag inte har tid, hehe. Som nu till exempel, haha. Men jag vill verkligen hålla fast vid dessa veckoinlägg, för det är ett så bra sätt för mig att minnas vad jag gjort. Min förra vecka såg ut så här:

måndag studerade jag hela dagen, inte så värst effektivt dock, fram tills vi hade Welcome tea med NUS Chinese dance. Av någon anledning kallas allting just welcome tea här, vi drack inte ens te haha. Istället fick vi en presentation om Centre For the Arts, som NUS Chinese dance hör till, bjöds på middag och hade lekar och tävlingar för att lära känna varandra bättre. När vi satt i en cirkel och skulle säga vårt namn och alla andras namn som var före oss också, var jag väldigt glad över att vara ganska mycket i början av cirkeln, kinesiska namn är för mig inte de lättaste att uppfatta, uttala och minnas haha. Alla var förstås ändå bara supersnälla, hjälpsamma och vi tog allting med humor. En superkul kväll och jag skulle SÅ vilja stanna här ett helt år! (Så mycket att jag frågade om det skulle vara möjligt, men nej, det är det inte. Buhu!)

Eftersom studerandet på måndagen inte gick så bra, tänkte jag att jag verkligen måste skärpa mig på tisdag. När en kompis frågade om jag ville följa med henne till ArtScience museum kunde jag dock inte tacka nej! Hehe, så första halvan av dagen tillbringades där, men åh så glad jag är att vi åkte dit. Världens bästa museum någonsin! Det var roligt, häftigt och vackert. Mera om det ska jag berätta i ett annat inlägg. Efter det studerade jag faktiskt, tills det var dags för dans. Nybörjartimme i kinesisk dans, så roligt att få lära sig grunderna! Efteråt var jag otroligt trött och hungrig, så när jag kom till lägenheten och inte kunde låsa upp dörren till mitt rum orkade jag inte ta tag i problemet. Jag åt min mat och flydde sedan ut till wifin, hehe. Låset har nämligen bråkat tidigare också, men då har det alltid fungerat igen efter några försök. Men det fungerade inte heller när jag återvände. Jag var verkligen SÅ trött och var nära gråten tills min rumskompis kom och höll mig sällskap. Hennes kompis hade också blivit utlåst samma kväll (?!) så vi frågade henne vad hon gjort. Ringde sedan fixarna, men fick bara som svar att jag ska fortsätta försöka och leka omkring med låset, eftersom det antagligen blivit lite löst. Efter att ha försökt i en liten evighet till gav jag upp och övernattade på soffan, haha. Det är en liten tvåpersonerssoffa så det var ju kanske inte det mest bekväma, men jag sov till min förvåning riktigt gott hela natten. Ett tecken på hur utmattad jag faktiskt var..?

onsdag vaknade jag på soffan, och mitt första uppdrag för dagen var att gå ner till management office för att få hjälp med att slippa in i mitt rum. Jag är verkligen så imponerad över hur snabbt de löser allting här! Två män med en verktygslåda följde med mig upp, hackade lite på låset och öppnade dörren, haha. När vi testade med mitt kort (vi använder våra studiekort som nycklar) fungerade det dock ännu inte, så de bytte ut låset helt och hållet. Nu har jag en fysisk, vanlig nyckel och det är jag så glad för! De kommer dock att ge mitt ett nytt elektroniskt lås snart, *snyft*. Annars är onsdagar väldigt tråkiga att berätta om, eftersom jag inte gör annat än studerar. Jag hade igen massor att göra till torsdagen, så efter mina tre föreläsningar var det jobb på högsta nivå som gällde. Tills jag med stor tacksamhet fick krypa ner i min säng och sova bekvämt igen.

Torsdagmorgon var det igen intensivt studerande som gällde, och så hade jag en tutorial och kinesiska. Vi hade vårt första quiz i kinesiskan faktiskt! Trots att jag verkligen inte övat tillräckligt tror jag att det gick helt bra. Måste verkligen hänga med i takten bättre nu när det bara blir svårare och svårare. Och en del i min grupp kan ju redan flytande kinesiska känns det som! Orättvist att tävla mot dem... Hehe. Men jag är verkligen så taggad på att lära mig mera! Efter skoldagen var jag alldeles slut och torsdagkvällar börjar bli studiefria kvällar för mig märker jag, eftersom jag alltid har mest att göra till torsdagar. Så jag tog en lugn eftermiddag, och på kvällen hade jag kinesisk dans. SÅ ROLIGT!

fredag tog jag en oplanerad sovmorgon eftersom det blev en sen kväll på torsdag. Sedan hann jag inte med så mycket mera än att förbereda mig för dagens tutorial och föreläsning, innan det var dags att ta mig till fakulteten. Att ha fyra timmar med en professor som jag verkligen inte delar värderingar och åsikter med var en intressant utmaning, men det blir bättre med vänner omkring sig. Kvällen fortsatte i torsdagens tecken med att inte riktigt göra så mycket. Lite studerande och lite blogg. För första gången på länge redigerade jag några bilder. Och när jag gick och lägga mig kunde jag inte somna. Hjärnan gick på högvarv, jag försökte hjälpa den slappna av genom att börja läsa en bok, men ingenting fungerade. Sista gången jag kollade klockan visade den 6:18.

lördagen blev ju inte riktigt världens bästa dag kanske. Jag lät mig själv sova så länge som möjligt för att ändå hinna äta innan det var dags för ett möte med Dance Ensembles marknadsföringskommitté. De berättade om våra uppgifter och så fick vi chilla och lära känna varandra. Sedan hade vi en kort danstimme, för de skulle ha en genomgång av sin produktion som de visar om två veckor. Vi fick stanna och titta, och alltså wow, de är SÅ HIMLA BRA! Jag njöt för fullt, och igen en gång är jag så, så, SÅ tacksam över att få dansa här. Att få dansa tillsammans med så bra dansare och en grupp där alla gör allting seriöst, det är underbart. Efter det var det dags för middag och sedan ringde jag mamma. Mina planer för kvällen var att studera och lägga mig tidigt, men nämnde jag att jag började läsa en bok natten innan? Så förstås läste jag istället hela kvällen. Studerade lite kinesiska där emellan, men det var verkligen svårt att lägga ifrån mig boken. Så det slutade med att jag låg och läste tills jag läst ut den, och då visade klockan 3:45. Hehehe...

Kanske inte helt förvånande, blev det av misstag en sovmorgon på söndag också. Jag hade väckning klockan 10, och tänkte faktiskt stiga upp då. Men plötsligt vaknade jag igen och då var klockan redan 12:08. Ojdå, haha. Men det var väl bara att göra det bästa av dagen, och jag älskar verkligen att när jag steg upp och träffade min rumskompis och berättade att jag av misstag sovit ända tills nu, svarade hon "Me too" haha! Liknande reaktioner fick jag av alla jag pratade med den dagen, och det är verkligen skönt att känna att ingen tycker det är dåligt av dig att sova länge. Det betyder ju bara att du behövde sova, liksom. Jag studerade största delen av dagen, men på kvällen drog jag in till stan med en vän. Det var nämligen Formel 1 här i Singapore detta veckoslut. Och även om jag inte är ett så stort fan direkt kände jag att jag vill åtminstone märka av att det är här. Vi hade inga biljetter så vi såg nästan inte något, men vi hörde bilarna och redan det var coolt. Dessutom är ju området så otroligt fint att bara vistas i också! Det blev en härlig kväll med många fina diskussioner, och rätt som det var kom tydligen Hamilton i mål och vi hade första parkett till fyrverkerierna. SÅ FINT! Vi bara stod och skrek och hoppade jämfota för att det var så underbart att vi inte visste vad vi skulle göra med våra känslor haha.

Det var min vecka det. Sammanfattningsvis kan man säga att jag var utmattad, men ändå utom mig av lycka. Och ja, utlåst för en natt förstås. Jag älskar, älskar, älskar att vara här! Vill verkligen inte att tiden ska ta slut.

Ta hand om dig,

Julia <3

Gillar

Kommentarer