" jag ler när jag tänker på dig..."❤️

Utdrag ur min dagbok, ( det kursiva )
"Under tonåren sökte jag bekräftelse sexuellt. Höll gärna på med flera killar samtidigt, lät dem göra vad de ville. Jag ville bli älskad och omtyckt på rätt sätt. Jag gick från den ena killen till andra i skolan, speciellt under 9 an. Det fanns ju många killar på elev hemmet. De ville gärna ha en tjej och jag tror jag provade alla på mitt hus. Självklart var jag aldrig tillsammans med någon, utan detta var bara ett sätt att bli sedd. Bekräftelse. Någon gillade mig!! Ville ha mig!! Jag dög till något.."


Jag fantiserade mycket under mina tid på elevhemmen. Jag var kritisk och granskande gentemot alla, speciellt mot de som var män. Inte helt konstigt. En del såg jag som eventuella pappa- ersättare, och en del som pojkvänner. Och alla vet hur man blir i tonåren. Man kan bli kär i nästan vem som helst. En popidol, en lärare, killen som tränar fotbollslaget eller en skådis. Alla går vi igenom detta. För mig blev det något mitt emellan, en blandning pappa/pojkvän jag letade efter. Killarna på elevhemmet var ju bara ute efter sex, en snabbis på det ena eller det andra sättet.

Speciellt en var jag riktigt förtjust i, nämligen gympaläraren/ träslöjdsläraren Hasse. Han var snygg, snäll och lekfull, och inte lastgammal utan bara 19 år äldre. Jag tyckte då inte alls att det var gammalt, och att åldersskillnaden var stor. Om jag bara kunde bli 20 år snabbt, för då skulle ju han vara 39 år och det kändes helt okej. Vi hade en bra relation. Jag var ärlig och öppen mot honom, berättade nog det mesta för honom. Kanske var han en blandning av den pappan jag saknade och min blivande man?
Alla på skolan visste att jag och Hasse stod varandra nära. Det kom lite gliringar ibland, men mest på skämt. För inte kunde man ha en så bra relation elev - lärare, och hålla fingrarna i styr dess utom?

Det enda var att han utnyttjade sin situation en del. Han var extra omtänksam, han var närgången i form av kramar ( inte på fel sätt, mer för att det var något ), han typ flirtade fast han var min lärare. Jag talade om att jag tyckte om honom, och han sa att om jag hade varit lite äldre, då hade det kanske blivit vi för enligt honom var det ömsesidigt. Vet inte vad jag ska tro idag om det, men för mig var det då äkta.
Jag kommer ihåg känslan av att få hans uppmärksamhet, i liften i Ammarnäs då vi ramlade av och jag låtsades göra mig lite illa för att få honom nära mig. Och på bussen på väg till Ammarnäs då jag frös hemskt under natten, fick lån hans dunjacka att värm mig med. För att sen få svårt att andas pga dunet, och fick sitta bredvid honom istället, för han var orolig för mig.

Vi pratade många gånger om våra känslor som aldrig kunde bli verkliga pga vår ålder och vår situation. Och jag var tom hemma hos honom vid ett tillfälle. Jag gosade med hans hund Gandalf, och tror att jag träffade hans flickvän, han hade en drös med får också. Konstigt va? Undrar om han bara utnyttjade sin manlighet, sin roll som lärare eller om han var på riktigt ärlig? Det fick jag aldrig veta... Jag fantiserade och tänkte på honom i flera år efter jag flyttade. Hoppades att vi skulle hålla kontakten, men kommer inte ihåg vad som hände.

Det enda jag vet är, att just då när jag var som mest vilsen då var han bra för mig. Och jag blir varm och ler inombords av att tänka på honom. Och varje gång vi åker söderut på E4 mot Nyköping, skymtar jag hans hus..
Undrar om han bor kvar? Har han familj?
För alltid en plats i mitt minne..❤️



Ulrika

  • 29 visningar
  • Nära Nacka

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229