Jag lär mig flera språk just nu (på olika nivåer) men mitt fokus ligger alltid på portugisiskan. Jag tror att om man ska öva flera språk, får man ändå ha ett "huvudspråk", för annars blir det lätt att man inte kommer någon vart och det blir för mycket. Så, i första hand läser jag Portugisiska. Utöver det, när jag känner för det, så övar jag även Japanska, Spanska, Tyska och Latin (ytterst sällan Esperanto och Koreanskan har jag knappt rört....). Jag har märkt att jag gör större framsteg när jag behandlar språk som en hobby, så därför sätter jag sällan mål att jag måste ha nått en viss nivå inom en viss tid. Jag sätter mål som är justerbara och som inte direkt har någon tidsgräns.

I Portugisiska vill jag exempelvis nå nivå B2 (intermediate/upper-intermediate), men jag har inte satt något datum på när det ska vara klart. Jag tycker jag når mina mål när jag inte pressar mig själv för hårt nämligen. I Tyska och Latin vill jag nå nivå A2 (upper-beginner) ungefär. Spanskan kanske B1 (intermediate). Jag sätter dessutom rimliga mål, för både spanska och tyska har jag läst innan och särskilt tyska har jag läst mycket innan. Förut var jag nog på A2-nivå och det innebär alltså att jag enbart behöver repetera för att minnas när det var så pass många år sen. Men det är rimligt när jag läst det innan.

Inga av de språk jag läser nu måste jag nå en avancerad nivå. Jag är redan avancerad i Engelska, så det duger att enbart nå medelsvår nivå. Men blir jag avancerad är det såklart ett plus. Men jag sätter alltid rimliga mål. Jag tror det är nyckeln. Och att dessutom ha kul när man lär sig och inte bli frustrerad för att man fastnar. Jag har till exempel kämpat hela förmiddagen med att få ordet "barato" att fastna i mitt inre ("billig" på portugisiska)! Men jag ser det som en utmaning och det blir som det blir. I slutändan är det ju en kul grej.

Har dessutom bytt strategi gällande användning av språkappar! Nu använder jag bara Busuu och Duolingo istället för att använda typ alla appar som finns. Det är lättare att se sina framsteg om man begränsar antalet appar. Jag tyckte det var kul att testa lite olika förut, men jag märkte sen att det bara blir rörigt med för många.

Det är som sociala medier. Om man har alla blir man till slut inte aktiv på någon. Det är bättre att satsa på en eller två olika.

Sedan försöker jag även varva läroböcker med online-material. För hjärnan gör ett bättre jobb att minnas om man använder lite olika metoder för att lära sig. Det är dessutom bra att kolla upp ord och grammatik på lite olika källor, isället för att bara vara beroende av bara en källa, exempelvis en bok man köpt eller så.

Det är också en bra grej att välja en dialekt och inte lära sig exakt alla dialekter i ett språk. I portugisiskan kör jag mest på Brasiliansk Portugisiska, i Spanskan kör jag på Europeisk variant istället för exempelvis sydamerika eller Mexiko. I Tyska blir det just den från Tyskland (hoppar över Österrike, Schweiz och alla andra dialekter som finns). Bättre att satsa på en dialekt och försöka förstå den, för då blir det inte lika rörigt.

Tydliga mål, men ändå flexibilitet!

/Trix