Vad händer

Vet inte vad som händer. Jag blir tokig. Galen, gör saker utan att tänka. Spyr ännu mer, sover dåligt o är så jävla arg på allt o alla (typ).
Igår fick ja psykbryt. Började efter kvällsfikat. Åt 2 mackor med kaviar o kalkon som vanligt. 2 koppar blåbärste.
Satte mig i soffan o bad efter en liten stund om en frukt, vilket ja fick. Åt upp den. Sen slog paniken till. Full, full, ful, ful, äcklig, äcklig.. för 3:e gången hamna det jag ätit på golvet o jag fick torka. I samma hörn som vanligt.
-Säg till istället så öppnar vi toan.
-Som om ni skulle tillåta mig spy då eller?? Ha! Pucko!
Klockan va 21 o jag satt ensam i soffan ihopkurad under min poncho. Morden i Sandhamn visades på 4:an.
Jag bad om ett glas vatten o en frukt igen o fick efter lite tjat en persimonfrukt. Åt upp den ganska fort sen braka helvetet löst.. muggen jag drack ur flög i väggen. Den tomma blå papperskorgen tog jag o kasta så långt bort i korridoren ja förmådde. Sprang efter den, tog ny kraft o kasta o sparka omkring den. Skrek många fina ord till personalen som till slut kasta in mig på mitt rum. Där vart sängen offer. Jag skrek rakt ut allt va ja förmådde tills luften tog slut. Kipa efter ny luft o fortsatte skrika. Samma skrik som jag brukar skrika i kudden för att dämpa ljudet. Nu brydde ja mig inte. Kudden vart mitt vapen. Jag slog den i sängen o i väggen. Lakanen o täcket, rubbet, låg när jag va färdig i en hög på golvet. Där kunde de ligga. Jag vart slut, tappa balanse,ramla baklänges o slog i huvudet, vart liggandes en stund, hade hjärtklappning. Efter några minuter tog ja ny kraft o fortsatte skrika o slå allt va ja förmådde.
-NU FÅR DET VA BRA!! PAUS, PAUS SANNA!
Jag la mig helt utmattad på golvet o grät.
-Vi lämnar dig nu.
-Nej snälla gå inte, lämna mig inte ensam, snälla..
Dom gick ändå.
Kröp ihop i fosterställning o grät o hyperventilera. Fick medicin o när de lugnat sig tog jag e cigg o bad om ursäkt till en i personalen som fick diverse fina könsord o svirdomar kastade i nyllet.
-Det är okej, vi vet ju att du inte menar det.
- Nää men jag får alltid sånna skuldkänslor. Kan inte behärska mig. Förlåt. Jag orkar inte mer, snyfta jag.
- Rök upp din cigg o försök o sov sen.
Satte mig i soffan en stund.. eller halvlåg. Ögonlocken vart tunga så gick in o la mig i den misshandlade sängen som en personal bäddat iordning åt mig.
Vakna vid 5 imorse.. varit uppe sen dess. Men inget räknande. Inte ett endaste steg. Har ångest över det men de får ja väl ha då. Min kortsiktiga lösning på att få komma härifrån lär inte hinna verkställas innan onsdag OM jag inte gör nåt NU! Sanna, skärpning!!
  • 437 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229