Onsdag 13 augusti 2014

Postad i: Det som varit..

Kl 05.15, nya kaffebryggaren puttrar, tar en kopp på stående fot o sedan på med dojorna. Samma procedur som vanligt (förutom de dagar jag vägs). 1 h o 17 minuter sätter jag nyckeln i dörren o kliver in i min bunker igen efter morgonrundan. Tar fram köksvågen o väger rågflingorna o linfrön som sedan ska kokas till gröt. Mer kaffe, gröt i magen o bredda knäckemackor gör jag mig iordning för min sista dag på praktiken.
Skulle jobba 8-13 men hade tid hos min dietist kl 14 så stannade på o åt lunch på praktiken Vita Duvan innan ja gick.
Fick en jättefin vas, en sekatör som jag skulle behöva till skolstarten o sen fick jag själv välja fritt i blomkylen o göra en bukett att ta med hem....

Väl på citymottagningen anmälde jag mig i receptionen, hämtar ut min dosett med en veckas medicin, satte mig ner nån minut innan min dietist kommer o hämtar mig. Sedan ner för spiraltrappan med fullt fokus på att inte snubbla ramla bli yr o visa sig svag. Torkar av händerna på leggingsen när tanken om hur många som tagit i de räcket slår mig. Kommer in i hennes rum o sätter mig i fotöljen.

Rapporten från dagen innan hade nåt dom o även dom tyckte det var rena skämtet att jag vart hemskickad o hänvisad till vårdcentralen. M kommer in i rummet o säger att hon har ringt o ordnat med bil så jag kunde få åka upp till vrinnevi o bli undersökt, vilket jag frivilligt går med på.

Dietisten åker med o följer med in på psykakuten men måste åka direkt då hon hade andra besök inbokade. Så där blir jag lämnad ensam sittandes som ett frågetecken. Får komma in på ett rum i väntan på läkare. Läkaren som kommer n.
- Hur mår du? frågar han.

-Jo tack det var bra ända tills jag kom hit, svarar jag utan att låta spydig.
-Har du och vad har du ätit de senaste dagarna?
- Glass, godis, chips, 1 kg pomme, bearnaisesås, en stor kastrull med färskpotatis, bullar, mackor, kakor, cheesecake mm mm..svarar jag.
-Det tror jag inte på, säger "läkaren" o hånskrattar.
-Du får tro vad du vill, svarar jag fortfarande lugn o sansad.
- Varför väger du då så lite om du äter så mycket mat? Jag tror inte på dig, du äter inget alls, jag kommer skriva ett vårdintyg på dig...

Och då brakar helvetet löst. Just där just då började kriget som skulle komma att pågå i ca 2 månader framöver. Förtvivlad, arg, ledsen, lurad o förådd försöker sparka mig ut genom låsta dörren på psykakuten vilken va lönlöst, tog upp min tändare o försökte tända eld på min tröja men hann bli stoppad.
-Jag skrek o grät att jag hellre dör än o tar deras såkallade hjälp.
Dom håller fast mig ett tag o när jag lugnat mig något går jag in på toan och sväljer alla piller jag har i min rosa lilla burk från system bolaget i 2 klunkar. Någon låser upp toadörren utifrån o ser mig svälja o hade tänkt ta alla tabletter som låg i dosetten jag precis innan hämtat oxå men hann även där bli stoppad. Fick iallafall i mig en rejäl överdos vilket ingen trodde på så jag minns inte mycket mer från den eftermiddagen/kvällen. Vet bara känslan o ångesten, rädslan o skräcken som infann sig när jag fick se mitt rum. Ett vitt kallt rum med en sjukhussäng. Vart visiterad ftån topp till tå, fråntagen allt utom då jag hade kläder med snören i. Minns även att jag inte fick eller ens vart erbjuden något att äta eller dricka under resten av den dagen....

En dag jag sent kommer glömma. En dag då hela mitt liv föll i bitar o alla planer jag hade gick i kras....

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229