Ett brev

Postad i: Just nu..
Hej hopp hallå bloggen idag har jag en svart lurvig blabla haha nää ingen jädra outfit uppdatering, who cares? Ha på dig det du trivs i. Jag har längtat lite efter denna stund då jag inte har nåt annat val än att sitta still o då samtidigt kan skriva lite om vad som hänt på sistonde. Jag är ju så upptagen av andra viktiga saker övrig tid lixom.. hehe not..
Läget är ungefär detsamma. Jag har vissa dagar ätit frukost och behållt det hemma vilket är bättre än inget. Jag har inte tagit mina kaliumtabletter som jag ska men har varit o tagit prov igen och har inget hört så antar att det är lite bättre eller så skiter dom i att höra av sig för dom vet att ja ändå vägrar komma in. Igår va de frukostträff igen och vi kunde inte annat än skratta åt eländet.

-Du Sanna borde va inlagd haha o du har jättelågt blodtryck haha och tar inte kaliumtabletterna som du ska o så ska du på bussresa o titta på blommor o dina cigg är slut haha så du måste åka på kryssning haha sen ska du till Ikea o gå där i flera timmar haha... typ så lät det. Kunde inte heller hålla mig för skratt.

Innan jag lämnade mottagningen visade jag upp mitt ciggpaket som innehöll 3 giftpinnar..
-Titta böhö bara 3 kvar, måste åka på kryssning haha.
-Du är störd Sanna men jag gillar dig, sa MW.
- Haha jag gillar dig med sa jag o gick. Relationen till M o S är det inget fel på, dom gör allt dom kan men känner sig hjälplösa. Dom erbjuder inläggning på psyk pga att läget är ganska dåligt men vi kom fram till igår att det skulle nog göra mer skada än nytta att låsa in mig o starta upp ett nytt krig. Krig är mina ord o jag vet att det är jag som väljer kriget istället för att ta till mig det tafatta dom erbjuder. Men... nu har det hänt grejer ska ni få veta. Nu jävlar rent utsagt har ja satt en STOR boll i rullning. Har tänkt på det nån vecka att jag ska/ måste göra det men har inte kunnat sitta ner pga rastlöshet o koncentrationsförmågan o formulerat mig på det sätt jag vill. Så i lördags morse va jag ute och gick den vanliga morgonrundan. Går alltid o tänker, skriver långa brev i huvet, rimmar, spinner geniala planer o planerar min dag. På promenaden den morgonen kom orden som regn från himlen. När jag kom in igen gick det inte sitta ner så skrev inget då men kom ihåg all text. Senare på förmiddagen var jag o mamma o pappa ute o gick igen. Dom gillar inte att jag följer med men dom visste nog inte om att jag redan vart ute på en runda så dom sa inget.
- Sanna gå inte så fort! Brinner det? Har du brottom nånstans?? Mamma sträckte ut armarna som ett stopphinder. Jag gick vidare i min takt o när dom påminde mig om mitt tempo gjorde jag exakt som för 10 år sen. Gick runt i cirklar på stället. Gud nåde dig om du stannar till under en promenad. Då förstörs allting o rundan måste göras om eller straffas genom att gå en extra sträcka till på den sträcka man redan gått. Som i skidskytte, bommar man får man straffrunda. Thats the roules.
När vi kom in behövde jag gå på toa ( ja intresseklubben kan anteckna) Tog med mobilen o tänkte att nu kan ja börja skriva ner allt. Sagt o gjort. Ett ganska långt brev skapades, ett brev skrivet från hjärtat av Sanna. Det var långt men inte så långt att det var jobbigt att läsa allt. Läste upp vad jag skrivit för mamma o hon sa att det va skitbra skrivet. Efter det satte jag mig vid datorn o googla. Googla googla googla.. tillslut hade jag nog fått fram mejladresser till ett 30 tal politiker främst i Östergötland. Efter det kände jag mig nöjd. Hur vidrigt eländigt brevet än va så va det bara sanning o jag kände att jag har inget att förlora på att skicka det. Förväntade mig inga svar.

På söndag eftermiddag fick jag ett mejl. Nu ska ja inte blanda in mina politiska åsikter i det hela men svaret kom från det parti jag minst trodde skulle svara mig. Ordförande i den styrelsen skrev att dom haft möte o att han hade läst upp mitt brev. Hsn skrev att alla vart väldigt berörda och att han själv samt hans partikamrater skulle göra vad dom kunde o föra ärendet vidare o sedan återkoppla till mig så fort dom fick något bättre svar på de frågor jag skrivit i brevet. Dagen därpå fick jag svar från lokalordförande Norrköping ur ett annat parti samt ett till mejl från Ordförande för region Östergötland ur samma parti som svarat mig på söndagen. Han beklagde o berättade att dom i det partiet höll på att diskussion kring ätstörnigsvården o han kände till att efter Videgårdens nedläggning hade vården blivit mycket mycket sämre då den flyttat till Motala o sedan ännu sämre vid nästa flytt till Linköping (Dagvården). Även han skulle driva mitt ärende och återkomma.

Igår fick jag ett mejl ifrån Verksamhetschefen på Vrinnevi. Till henne hade jag inte ens mejlat brevet. Hon skrev att hon fått ta del av mitt brev. Att hon ville att jag skulle skriva ner förväntningar, hjälpmedel o stöd jag behövde ha från ett behandlingshem. Dom behövde ett underlag att utgå efter för vidare remitering. Jag va tvungen att läsa om det mejlet flera gånger för att förstå. Hon skrev att hon vid nästa utomläns-remiss-grupp skulle ta upp mitt ärende o bad igen om ett bra underlag från mig. Remissgruppen skulle träffas 23/4 nästa gång och jag svarade tacksamt till henne men var tvungen att vara ärlig och skriva att det känns väldigt lång tid att vänta över en månad på att kanske få en utomlänsremiss. Hon svarade att hon hoppades jag kunde ha tålamod. Ja tålamod kan jag i detta fall ha men jag tror inte min kropp fysiskt orkar ha tålamod så länge. Eftersom jag fick mejl från henne blev jag såklart nyfiken på vart hon fått mitt brev ifrån. En högre uppsatt verksamhetschef/överläkare nånting svarade hon. Jag grät när jag svarade henne, jag kände mig så ledsen o eländig. Ville bara gräva ner mig. Ändå log jag inombords för jag kände mig så jävla nöjd över hur mitt brev väckt reaktioner. Varje minut därinne på toan va värt sitt pris att sitta still. (Ja jag kan gå på toa på normalt sätt oxå, inte bara för att spy)..
Så nu har jag fått en läxa. Jag ska skriva ett underlag till henne. Det underlaget är basen o kommer nog bli ett utav det viktigaste brev jag nånsin kommer skriva därför kommer jag inte förhasta mig o bara skriva ner nåt taget från luften. Detta underlag ska vara så perfekt o välformulerat att jag själv kommer förbryllas över mina dolda skrivartalanger.
- Du är så bra på att skriva och formulera dig, har jag fått höra från många o även det måste jag nog tacka min farmor för.

Men idag tänker jag inte skriva detta underlag. Idag är jag på bussresa med farmor och ska ha trevligt o kul, vi är strax halvvägs till Kalmar. Kul o åka nån annanstans än till sjukhuset med farmor haha!

Ha en fin dag! Hoppas det va fler än jag som såg norrskenet inatt!? Coolt som satan va de!<
  • Postad i: Just nu..
  • 393 visningar
  • Nära Gunnebo

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229