Travelingtuva

Nämen hallå!

Här har du snubblat in på min lilla reseblogg ser jag. Vad kan man förvänta sig här då?

Jo, jag är en sån där person som inte har mycket till övers för perfekta tillfixade instagram-flöden, ljus-redigerad latteart och fejkad yta. Det här kommer vara min plats för berättelser om min resa, precis så oretuscherad som den kommer vara. Här kommer jag dokumentera allt ifrån min process inom surfandets konst (nej mamma, inga monstervågor. Satsar på knähögt), hur det är att vara i ett helt främmande land, hemlängtan, hur livet som backpacker är, etc etc.

Och vem är jag då, undrar ni?

Jo, jag är en 21-årig tjej från Malmö som har fått slut på ursäkter, bestämt mig för att välja det osäkra före det säkra och slänga mig ensam ut i världen. Om det är en aktiv dödslängtan eller äventyrslusta - ja, det lär väl tiden utvisa. Hur ska det här gå..?

Blogg

Weekend in Wollongong!

2018-12-09 08:47

Tjenare mina schwenska vänner!
Denna helgen vart det lite äventyr, och i vanlig ordning när det händer något utöver det ordinära så är det dags för uppdatering. Här i Wagga var livet ganska ensamt ett tag, fram till att jag upptäckte facebook-gruppen ”Nannies and Au-pairs in Wagga”. Där skrev jag ett inlägg och sa att jag letade efter kompisar, och kompisar fick jag! Det visade sig vara ett helt gäng med backpackers som hänger runt här. Efter några kaffe här och där, lite strandhäng och olika former av ätande är vi nu en ganska stor grupp med backpackers! Vi är tjejer från Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien, Kina och England, och varje helg finns det alltid något som händer. Jag måste säga att jag är otroligt positivt överraskad över lilla Wagga. För att vara en liten by så finns det faktiskt massor att göra.

Förra helgen åkte vi iväg och campade över en natt. Det var väldigt skönt att komma bort lite, känner att jag har spenderat väldigt mycket tid med att bara hänga på farmen. Detta var en chans att få komma ut lite mer i det ”vilda”, få sova under stjärnorna och få simma (i floden då alltså). Vi åkte till ett ställe som heter ”Sandy Beach Reserve”, en mysig liten gratis-camping ca 30 min från min farm. Där slog vi upp våra tält, jag rullade ut min ”swag” - dvs en madrass med duntäcke och kudde i (oerhört lyxigt) och knäppte up ölflaskorna. Där satt vi i timmar och pratade om högt och lågt, följt av badande i floden med inkluderande float.

Efter att vi hade käkat middag - kvällen till ära en lyxig pasta med gourmet-pastasås ur burk - blev vi inbjudna av en grupp pensionärer några tält bort, till att spela disc-boul! De var ett gäng på ca 30 pensionärer som kallade sig för ”The Motorhome Club”. Efter en turnering som Team Frankrike vann, var det sängdags.

Efter camping-helgen var det dags för en vecka fyllt av riktigt farmjobb för min del. Oftast innebär mitt jobb att följa med veterinärerna och assistera dem under dagen, samt att fylla på deras bilar med diverse mediciner, injektioner, material etc. Denna veckan har det varit veterinärstudenter på plats som tagit över den rollen, så jag har fått smaka på ordentligt farmarbete denna veckan. Det har varit alltifrån att rensa ogräs, till olika planteringar, till att dra upp stora taggbuskar ute i paddockarna, högtryckstvätta skjulen, fordra hästar, etc etc. Men jag gillar det! Det är något med att jobba med fysiskt ansträngande sysslor utomhus en hel dag, man känner sig så go i kroppen när man går och lägger sig efter en dusch. Det är dessutom väldigt terapeutiskt, vilket jag tror är bra för mig nu när hemresan närmar sig. Det är miljoner med tankar som far igenom huvudet (inte för att det egentligen är en förändring till hur det annars är), och det är skönt att ha tid att mentalt förbereda mig på hur det kommer bli att komma hem. Jag håller just nu på att fundera ut vad jag vill göra härnäst. Jag har ju jobbat 80% av tiden här i Australien, så jag har haft möjligheten att spara ihop så att jag kan resa igen direkt, vilket är skönt. Det är ingenting som håller mig fast hemma rent praktiskt. Ingen lägenhet, ingen utbildning, jobb eller behov av att jobba och spara pengar. Nu är det bara planeringen som behöver göras, och alla de där jobbiga besluten.

Och nu till denna helgens äventyr!
I fredags var vi 8 personer som i 2 olika bilar körde ner till Wollongong, en liten by vid havet på sydkusten. Vi hyrde ett hus via AirBnB och spenderade helgen med att ligga vid stranden, grilla, käka gofrukost och spela spel. Gött att komma bort!

Födelsedagsfirande

2018-11-25 08:03

I fredags fyllde jag 22!
Jag var ganska orolig för att fylla år här. I hela mitt nu 22-åriga liv har jag ALDRIG varit hemifrån på min födelsedag. Jag har alltid vaknat upp av sjungande familj, kommit ner till ett uppdukat bord med godfrukost och varm choklad i födelsedagskoppen, med eld brinnandes i kaminen. Det sitter djupt inpräntat i mig att vara hemma på min födelsedag - så jag hade i princip inga som helst förväntningar på min dag. Jag förberedde mig mentalt på att vara ganska ledsen och nere, och att jag skulle sakna alla hemifrån extra mycket.

Men vet ni?

Jag hade en fantastisk dag. På morgonen ringde jag upp mamma, och satt och facetimeade henne, Lova och Liv i sängen medan jag öppnade min present.

När jag sedan kom ut i köket hade mina rumskompisar ställt fram en liten present, ett tänt ljus och ett fint litet kort. Så himla fint av dem! Dagen i sig var kanske inte direkt fantastisk. Det har varit väldigt kallt och stormigt den senaste veckan (vilket egentligen är bra eftersom det är en torka här ute, så vi behöver regnet). Jag spenderade större dagen med att assistera snubben som satte skor på ett antal hästar - vilket i princip innebär att stå och hålla hästens huvud and that’s it.

Kvällen däremot! Mina fina kollegor hade satt ihop en middag till mig ute i byn, med tårta och hela köret, och senare på kvällen joinade även de vännerna jag träffat här för drinkar och tillsist utgång. De hade även med sig en present, en flytring (vi ska göra en river-float om några veckor) och ett litet platypus-gosedjur eftersom jag såg en platypus för några dagar sen och har pratat om det sen dess. De hade även slängt med en partyhatt, en ”happy birthday-brosch” och lite girlanger så att jag blev ordentligt utsmyckad. Så himla mysig dag!!

Uppdatering om resten av mitt farmliv kommer!

”Farmwork”

2018-10-13 02:29

Nämen herregud, två inlägg inom loppet av en vecka? Nu tror ni inte era ögon.

Anledingen till detta mirakel är att jag äntligen har tid för att stanna upp lite och göra annat än att jobba! Eller ja, alltså. Det hela är ju en defintionsfråga. Innan hade jag också tid när jag inte jobbade, men Sydney är en storstad som erbjuder lite mer än vad mitt nya hem Wagga Wagga gör.

För så är det nämligen! Den här damen har flyttat 4.5 timmar åt vänster in i landet till en liten by som heter Wagga Wagga. Där ska jag nu i 3 månader jobba som veterinär-assistent på Riverina Equine Veterinary Services. Jag bor tillsammans med min chef Andy, hans fästmö Amy och deras rumskompis Charlie (Wag). Alla är mellan 30 och 35. Jag blev alltså placerad endast 4.5 timmar från Sydney, vilket är helt fantastiskt!! Organisationen som hjälpte mig få mitt farmwork kan nämligen placera en vart som helst i hela Australien, vilket kan innebära mitt ute i the outback med 3 timmar från närmsta stad/by. Men så vart det ej för mig, gudskelov! Nog för att Wagga Wagga ligger mitt ute i ingenstans, men det är iallafall en ganska stor by med allt vad man behöver. Själva "farmen" där jag bor ligger ca 10 minuters bilfärd utanför Wagga. Storleken på byn är att jämföra med Ystad, för er mina skåne-läsare. Tydligen är Wagga en av de största byarna i New South Wales, med 3 olika mataffärer, bowlingbana, pubar, klubbar och biograf! Ett av Australiens bästa veterinär-universitet ligger där, så det är en väldigt ung befolkning - vilket ju ger mig en del hopp. Än så länge har jag bara bekantat mig med de jag jobbar och bor med, men på något sätt får jag väl försöka leta mig ut och försöka socialisera mig. Nog för att huset jag bor i är fantastiskt, och mina roomies är väldigt trevliga, men jag behöver träffa lite fler människor för att överleva 3 månader.
Här bor jag!

Så vad är det egentligen jag jobbar med?

Jo, alltså. Jag vet knappt det själv än. På tisdag har jag officiellt jobbat i 2 veckor, men problemet är att en ny veterinär startade samtidigt som jag, så alla veterinärers tid går åt att lära upp henne. Jag har inte riktigt fått en riktig introduktion än, vilket innebär att det känns som att jag mestadels står och kollar på. Den här kliniken är till 90% mobil, vilket innebär att veterinärerna åker ut till gårdarna för att undersöka hästarna på plats. De har alltså all utrustning i bilen, så mitt jobb är - vad jag har förstått än så länge - att se till att veterinärerna har allt de behöver för de olika uppdragen. Om uppdraget tex är att vi ska scanna en märr så är det mitt jobb att sätta upp ultraljudsmaskinen när vi kommer fram, se till att de har handskar etc. Problemet är ju liksom att än så länge har jag fått lära mig allting själv genom att observera intensivt vad alla andra gör. Jag är ju liksom inte ens särskilt van vid hästar, ännu mindre veterinärarbete med hästar. Jag tror att det leder till att jag hela tiden ser väldigt koncentrerad ut, men det är mest perfektionisten i mig som vill se till att jag lär mig allting och kommer ihåg det. Gärna första gången jag ser det. Jag är så rädd att göra fel och att andra ska se mig som dum och inkompetent. Härom veckan efter ett uppdrag där jag "hjälpt" Andy (min chef/rumskompis/kollega) med att få ut membranen ur en märr efter förlossningen, så råkade jag sticka mig själv i fingret med en spruta häst-smärtstillande (vilket dock var nice eftersom jag dagen innan blivit trampad på av en häst och hade/har världens blåmärke på foten) och gömde det för min chef, hehe. Det blödde ett tag, men det löste sig och jag dog inte. Fick googla upp om det var farligt för människor. Det var det inte. I små mängder (Lugn nu mamma och mormor, nu vet jag hur man drar upp sprutor utan att sticka sig i fingret). Hehe.

I övrigt gör jag även mycket husarbete. Jag har rensat hela tomten på ogräs, trimmat ner häckarna, sågat av grenar på träd för att gräsklipparen ska kunna komma under, skruvat ihop möbler, staplat ved, högtryckstvättat skjulen, fixat trasiga skottkärror, städat poolen, klippt gräset etc etc. Massor av olika saker. Det bästa är när min chef ger mig en lista av saker att göra runt huset, och jag bara kan gå runt och göra det utan att behöva fråga någon vad jag ska göra. För just nu är det mycket av just det, att fråga vad jag ska göra, och det är just därför jag hatar att vara ny på ett jobb - att konstant behöva fråga vad jag ska göra, hur jag ska göra det och när. Hatar hatar HATAR att vara ny. Vill helst veta ALLT. DIREKT. Och dessutom vara bra på det. Även om det är något jag aldrig gjort förut.

Så ja, än så länge har jag fått se massor av coola saker. Jag har hjälpt till med en kastrering, fått se hur man följer en ägglossning i en häst för att veta när de ska bli "servade" (som det så fint heter), har sett massor av hästar som flippat loss och sprungit in i stängsel och fått alla möjliga blodiga sår på alla möjliga ställen. Har sett hur man utför en tandundersökning på en häst, hur man söver en häst och hur man undersöker nyförlösta föl. Tydligen är det breeding-season nu, så det i princip det enda vi gör är att gosa med föl. Galet mysigt.

I övrigt så har jag det bra. Det blir lätt lite ensamt ute på gården. Är ju van att jobba med folk i min egen ålder och hänga runt med mina kompisar i princip hela tiden, så nu känns det lite isolerat att inte ha dem nära. Men de jag bor med är hur härliga som helst. Det blir lite konstigt att bo med sin chef. Man har liksom två helt olika relationer. På jobbet har han sin chefroll, där han är väldigt fokuserad och duktig på sitt jobb med väldigt professionell inställning, medan så fort klockan blir 17 och vi är hemma så knäcker han upp en öl och slänger upp fötterna på bordet. Det hela är lite udda att vänja sig vid, men det funkar bra. Hans rumskompis Wag är också trevlig, jobbar som real estate agent och har inte många timmar om dygnet hemma. Dock skulle han till Sydney denna helgen, så jag passade på att åka med honom för en helg med mina kompisar här, och för att hälsa på min faster och farbror och hämta lite saker hemma i huset. Härligt när man kan samåka!

Så så ser livet ut för tillfället. Hästar, sol och mer hästar. Och allmänt häng ute på landet. Ganska gött faktiskt! 12 av 88 dagar gjorda. 76 to go.