FÖRLOSSNINGSTANKAR I VECKA 28.

Sa ju för någon vecka sedan att jag skulle försöka skriva ner lite tankar kring den kommande förlossningen, jag vet att många som läser min blogg själva väntar barn och då vet jag även att det i det läget är väldigt intressant att läsa andras tankar och planer kring det ämnet.

Min första förlossning kan ni läsa om här -> del 1 och del 2. Den förlossningen skulle jag säga var väldigt lättsam och smidig, nästan enkel rent av. Eller, enkel är kanske fel ord för det är ju en smärta som är svår att förstå när man inte är mitt i den, och känslor som man också har svårt att föreställa sig. Men allt gick verkligen så himla bra. Små värkar som startade samma morgon som han kom, som succesivt blev starkare, vattnet gick på eftermiddagen och då drog ordentliga värkar igång direkt, jag var öppen runt 5 centimeter när jag kom in på förlossningen någon timme senare och 20.29 är Viggo född. Ingen panik, kontroll hela vägen och inte minsta lilla skada. Jag tror att det dels var tur att det gick så bra, mitt förlopp var så lättsamt att det inte var några större problem att bara flyta med. Och dels tror jag att mina förberedelser också spelade stor roll, jag använde mig av min andning till allra största del och jag hade även övat avslappning och läst på otroligt mycket. En kombination av de faktorerna tror jag gav mig en väldigt positiv förlossningsupplevelse den gången!

Och jag tänker förstås nu att jag verkligen skulle vilja ha en liknande förlossning den här gången. Barnmorskorna sa till mig den gången att jag behöver åka in tidigare nästa gång om jag ska kunna ha chansen till epidural exempelvis, vilket jag gärna vill ha, alltså just chansen. Jag tror att det känns bättre för mig att veta att jag har möjligheten, än tvärtom. Det går ju i regel lite snabbare än första gången nu. Så det måste vi väl helt enkelt tänka på den här gången, det var så svårt att veta första gången om det var igång på riktigt, jag hade väntat mig något mycket värre. Men samtidigt tror jag att det kanske är ännu svårare att veta andra gången med tanke på att många omföderskor har mycket mer förvärkar och så innan. Jaja, det får vi se hur det blir.

Angående smärtlindring är jag alltså väldigt öppen för det mesta. Just specialare, till exempel sterila kvaddlar, är jag inte så sugen på dock, inte heller akupunktur tror jag på som något som skulle hjälpa mig i just det läget. Andningen kommer jag verkligen att fokusera på även den här gången, och jag skulle vilja få till det lite bättre med lustgasen än jag fick första gången. Epidural slipper jag gärna om jag kan, men tror samtidigt att jag där och då gärna tar det, vilket känns helt okej. Jag ska försöka att inte ligga ner lika mycket den här gången, för att bebisen ska åka ner lite snabbare. Viggo låg högt upp även när jag var 10 centimeter öppen och hade krystvärkar, vilket drog ut lite på det hela. Å andra sidan är jag nästan lite rädd den här gången att det ska gå för snabbt, vilket kan medföra större risk för skador plus en annan intensitet som jag säkert skulle skrämmas av.

Jag ser verkligen framemot det här med förlossningen, samtidigt som det ju känns lite skrämmande. Det finns liksom ingen återvändo och det förstår jag ännu tydligare den här gången! Min lilla tur in till förlossningen nu i veckan gav mig flashbacks från förra förlossningen som trots att den var väldigt bra, som sagt, även var skrämmande och läskig. Jag menar, kroppen beter sig på ett sätt som den aldrig annars gör, det är en smärta som är större än man riktigt kan förstå och man är helt lämnad i andras händer kan det kännas som. Men jag hoppas verkligen på en minst lika fin och bra erfarenhet som sist, helt enkelt. Jag längtar, allra mest efter att få se vår andra bebis!

Hur känner ni gravida som läser kring förlossning? Vad är viktigt för er, och hur tänker ni kring smärtlindring?







Gillar

Kommentarer