Scrolla ner för att läsa mer :)

Kära dagbok; 15/10-2017

Postad i: Blogg-Diary!

HejHej..

Det enda jag vill just nu är att klara skolan

Jag har alltid varit den duktiga skolflickan som fick bra resultat på proven och som antecknat som fan på lektionerna. Men dagen då jag började högstadiet förändrades det.

Det började med att jag inte kunde koncentrera mig lika bra på lektionerna. Nästa steg var isolationen och frånvaron i skolan.

Alla sa att det berodde på pedofilin jag blev utsatt för som elvaåring. Jag kände hela tiden att det inte BARA berodde på det. Jag tänker fortfarande på det varje dag, även fem år senare och ja, det har satt sina spår. Jag har svårt att möta folks ögon, prata med främmande människor och jag får fortfarande en obehagskänsla i magen varenda gång min mobil plingar till.

Det med att möta folks ögon och att prata med människor är två saker som har varit mina problem i skolan de senaste tre åren. Prestationsångesten har också varit jobbigt för mig då jag alltid har höga krav på mig själv. Att ha prestationsångest och extrema koncentrationssvårigheter har inte funkar särskilt bra.

Man kan ju tycka att jag borde anstränga mig mer men tro mig, jag har försökt. Tillslut tar orken slut och tankarna spårar och då blir det svårt att prestera.

Tre år i högstadiet sprang förbi i snigelfart och jag hade nu inte betyg till att komma in på något gymnasieval. Sommaren kom och gick och jag hamnade på Ungdomscentrum i staden jag bodde i.

Jag fick dels den hjälp som jag behöver och skolan gick bra. Jag gick upp från att ha ett ämne fyra gånger i veckan till att ha två ämnen sex gånger i veckan relativt snabbt men då började jag tänka på hur många ämnen jag behöver läsa upp på två terminer. Nio ämnen, nio ämnen på två terminer kommer aldrig gå om jag knappt klarar att läsa ett ämne i taget.

Jag trodde att skolan skulle funka nu men jag vet inte längre.


Puss&Kram:*

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229