Vardag, Annat

Tro det eller ej, men jag har väntat på denna resa under en lång tid och snart händer det!

Ända sedan jag gick i mellanstadiet har jag velat åka utomlands. Jag menar... Alla i min dåvarande klass hade någon gång varit i Turkiet, Mallorka, Tyskland eller något annat populärt resemål, medan jag inte ens har haft chansen att passera gränsen till Finland. Vist låter det sjukt? Självklart ville man också shina lite extra med de andra. Tyvärr så har alla människor olika förutsättningar om var/hur/när man kan resa.

Det var inte förrän i åttonde klass som vi i familjen tog vår första semestervecka. Äntligen var det dags att fara utomlands, till Danmark. Såklart bilade vi ner på mindre än en dag, enbart för att hinna gå på Legolands sista öppettid innan vintern. Det var en ganska bra resa, men det känns som om vi missade många sevärdheter..

Men snart så händer det! Om någon vecka når jag nästa milstolpe då jag tar mina resväskor på flyget ner till Spanien.

Kram, Theresia

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vardag, Annat, Hälsa

Igår hände det något roligt!

Förutom att jag fick veta att jag fick betyget A på min religions hemtenta så har skolan gått jätte bra. Jag har inte känt mig nere eller något sådant, bara på glatt humör!

Efter skolan fick jag reda på att man kan testa på karate under tre lektioner kostnadsfritt, så why not? Jag gick på en nybörjar lektion som visade sig vara helt okej. Vi började med uppvärmningen som var riktigt intensiv för att sedan gå igenom grunderna, hur man blockerar och attackerar, samt fotarbete och olika japanska termer. I början var det som jobbigast, men efter ett tag så kom jag in i det. Det som var riktigt svårt för mig att förstå, var hur man kombinerade blockering och fotarbete. Det kändes som om mina hjärnhalvor inte samarbetade, men träning ger färdighet! Om man tänker på att detta var första gången jag prövar på kampsport så gick det riktigt bra!

Jag har fortfarande möjlighet att gå på två till lektioner för att pröva på om karate är något för mig, satt jag har tid på mig att ta ett beslut. Men generellt så var detta en rolig upplevelse och redan nu lutar det mot att jag går med i Bodens karateklubb. Man ska tydligen få möjligheten att gå på mer än ett pass/vecka vilket jag finner helt fantastisk, då en terminavgift inte är jättedyrt, 750 kr. Men vi får se hur jag känner efter mina följande två lektioner.

Kram, Theresia

Likes

Comments

Vardag, Annat, Djur

Som ni kanske vet så har jag en Belgisk jätte med stamtavla, Conrad. Jag har svajjat lite fram och tillbaka om jag ska pröva på det här med Kaninutställning. Conrad ska nämligen vara väldigt fin om man utgår från rasens standard och det vore roligt att få veta HUR FIN han egentligen är.

Men då får jag ju fråga mig själv om det är värt att ID-märka honom för att vara gå på en utställning då jag glömde att sätta på hans ID-ring då han var 3-4 månader(klantigt, jag vet). Nu har han en lite för stor fot för att den ska gå att sätta på, satt jag måste i sådana fall tatuera in hans ringnr samt uppfödarnr för att jag ska kunna ställa ut honom. Men för tillfället vet jag inte vad det skulle kunna kosta. Jag väntar på svar av veterinären, men av mina erfarenheter så har alla mina besök till veterinären varit maffiga gällande priser.

Är det värt det?

Det får vi se! Vem vet, det kanske är något jag kommer finna jätteroligt i framtiden, och vem tackar nej till nya intressen?

Kram, Theresia

Likes

Comments

Vardag, Hälsa, Annat

Det känns på något underligt sätt att jag har fått en spark i baken gällande flera grejer. Jag har inte gjort något nyårslöfte när det gäller detta, utan det har bara kommit smygande av sig själv.

Jag har aldrig varit nöjd med min kropp, vilket som är en av de vanligaste fenomenen i världen. Vist är det konstigt? Att man ska försöka leva med något som man inte alls gillar i hur många år som helst. Varför jag har hamnat här är på grund utav min brist av intresse gällande nyttig mat och träning. Jag har aldrig som liten haft en sport som jag har kunnat känna mig bekväm med, och det är nog det som har format mig till den jag är idag. Såklart då man är liten så tänker man inte på sin relation till sin kropp då det helt enkelt inte är relevant. Ens skolkamrater har ännu inte blivit förstörd av osunda reklamer på tv'n.

Jag har fått höra sedan tidigt i tonåren att jag är "Fet, Ful och äcklig". Många grabbar i skolan mobbade mig för att jag inte gick i någon sport. Men det lustiga är då jag väl tänkte pröva på tex Handboll så blev jag mobbad för att jag "försökte" vara någon som jag inte passade in att vara. Ni vet att förut var det bara handbollstjejerna som var coola. Moget eller hur? Jag vill påstå att jag var väldigt cool under den perioden, haha, men hur som helst så har jag i den ordningen inte förknippat något med träning med något sunt som gör mig glad.

Idag står jag framför spegeln och blickar tillbaka på det som gick snett. Jag kan inte skylla på mobbare eller dagens normer, utan jag har bara att skylla mig själv. Det är jag som har tagit åt mig dessa negativa kommentarer och låtit dem forma mig. Det är jag som har varit rädd för att göra något nytt. Det är jag som har hindrat mig själv från att vara nöjd med min kropp. Och det är bara jag som kan forma mig själv till den jag vill vara. Satt jag har tagit ett beslut, att jag ska dra ner på osund mat, röra mig mer, pröva på nya grejer och att generellt arbeta mot en god relation till min kropp.

Jag har införskaffat mig ett par längdskidor, för jag kommer ihåg att det var en aktivitet jag gillade då jag var liten. Jag har genom blod, svett och tårar tagit mig igenom 2.25 mil från och med Torsdagen till söndagen! HUR BRA ÄR INTE DET?! Det går segt, men jag tror att det kommer gå lättare med tiden beroende på hur många gånger jag tar mig ut i spåret. Jag har problem med själva tekninen, då jag åker bakåt istället för framåt, samt att jag har det riktigt svårt att ta mig upp för uppförsbackar. Jag har fallit mer än en gång så att säga, haha! Min plan är att i alla fall åka ut två gånger i veckan, alltså åka 1.5 mil för att jag tror det gör skillnad.

Jag ska även pröva på tre olika danser i följande veckan för att vem gillar inte att dansa? Och om det faktiskt ÄR något för mig så kommer jag ha ett pass dans varje vecka. Vilket som i sådana fall kommer göra mig mer flexibel än en pinne. Jag är så himla stel satt det är inte sant!

När det gäller maten då har jag prövat på nya recept som helt enkelt ska vara nyttiga (många vegetarianska rätter samt veganskinspirerad mat). Jag har prövat att dra ner på Godiset, men jag har fortfarande en lång väg att gå med det, haha, men det går framåt! Man ska ju inte sluta med allt på en gång, då det är en lång process.


Kram, Theresia

Likes

Comments

Hälsa, Djur, Vardag

Idag har man minsann varit produktiv och prövat nya grejer!


Dagen började som en vanlig Torsdag. Jag klev upp och gjorde mig i ordning för skolan, hade en lektion på 80 minuter för att sedan åka hem igen. Men det som var så speciellt för denna dag är att det är första gången på ca 10 år som jag åkte längdskidor.

Kan ni fatta hur tungt det var, jag höll på att kollapsa inom 1 km, men trots detta så tog jag mig ändå igenom 7.5 km spåret! I mitt område finns tre olika spår att välja mellan nämligen 2.5 km, 7.5 km och 1 mil. Jag tänkte först bara ta 2.5 km spåret för att det är så länge sedan jag åkte längdskidor, men då verkade det som att just det spåret inte var underhållet, men vad kan man säga? Det är en jätte trevlig liten gubbe som håller uppe spåren ideellt i mitt bostadsområde, satt vad har man att klaga över. Men då står jag där med hunden och har mellan 7.5 km och 1 mil att välja på. Självklart tar jag 7.5 spåret.

Början var jobbigaste, men efter ett tag så blev det lättare. Jag tog som sagt med mig Pelle för att han skulle få komma ut och få sin motion, satt jag tänkte i samma veva "varför inte pröva på drag?" Och det ska ni allt veta! Det var jätte roligt och Pelle verkade också gilla det! Det är något vi kommer fortsätta med då det både gav Pelle ett bra fyspass som även gav mig lite mer glid, haha. Det enda jag måste införskaffa för att hunden inte ska belastas fel är en speciell dragsele, jag funderar på en X-sele då de sägs vara bra, men det kanske är en tyck-och-smak-grej?

Jag måste även köpa en bättre draglina som inte är så hård och som inte är för kort, för det var det som ställde till det lite idag. När jag hade Pelle lös (vilket som jag hade mesta delen av passet) så skötte han sig jätte fint och hade ett bra avstånd framför mig och höll tempot. men med linan tyckte han att det blev lite jobbigt då den var lite för kort, vilket som kunde ha resulterat med att jag skulle köra in i honom, och det skulle verkligen förstöra hans drag-intresse/nöje! I helhet var min och Pelles lilla tur jätte härlig och vi var borta i 1.5 h och det kommer bli fler pass, då det verkligen fångade vårt intresse!

Nu sitter jag här hemma med en trött hund bredvid mig medan jag dricker en varm kopp med grönt te


kram, Theresia



Likes

Comments

Vardag, Annat

Nu ska ni få höra! Jag har blivit bilägare av den "Röda Flamman" , En Toyota Corolla.

Som jag skrev i förra inlägget så tog jag körkortet den 4 December, men jag hade aldrig trott att jag skulle bli bilägare två dagar efteråt den 6 December! Helt otroligt!

Dagen började som vanligt, då jag klev upp och tog hand om alla djuren för att sedan åka till skolan som börjar kl 08.20 och slutar ca 15.00. Innan jag gick till bussen tog jag tag i några av mina ärenden jag hade i staden och sedan tog jag bussen hem. När jag väl kom hem hade jag glömt min hemnyckel, men det gjorde ingenting för att mina föräldrar var på ingång. När jag ser min pappas och mammas bil parkera på uppfarten så går jag till postlådan för att hämta motorvärmarsladden. Ja... Pappa hade glömt att ta bort den innan de for tidigare på morgonen... Men i alla fall.... När jag väl böjer mig ner för att ta upp sladden ser jag en röd bil passera i ögonvrån, Jag tänkte inte mer på det för att det kunde ha varit min granne, men den där bilen svänger upp på vår uppfart. Och ut ur den kliver min bror ut och ger mig nycklarna. Alltså mina päron hade åkt på en trip till Luleå för att köpa bilen till mig och tagit med min bror så att de skulle kunna hämta den på en gång!

Där står jag som ett fån, med en bilnyckel i min hand. "Det är inte sant! "

Jag har tagit några turer till staden för att "lära känna bilen", men jisses va många motorstopp jag har fått, dör inombords*. Jag är så van vid körskolans nya bilar, så det är mycket som de inte har gått igenom som jag skulle ha nytta av idag. Tex... I körskolans bilar, om man får motorstopp så är det bara att trycka ner kopplingen igen så är man redo att försöka igen. Men det jag måste göra på min Röda Flamma, är att jag måste trycka ner kopplingen igen, sedan vrida på nyckeln igen. Förstå att lista ut det vid trafikljusen. Jag vet, jag är inte så smart, men så länge man håller lugnet och inte stressas upp av medtrafikanterna så löser det sig och det gjorde det :D

Röda Flamman är superfin! Den är skön att köra och jag har inga problem alls med växlarna om man bortser från första växeln, men det kommer inom tid.. Idag då jag for till stan hade jag inga problem alls vid starten, satt det går framåt! Den har galler baktill, så att jag kan enkelt ta med mig min hund, vilket som har varit en av mina högsta krav. Jag kan inte önska mig en annan första bil :D

Denna dörr som har öppnats har givit mig friheten att fara var jag vill, när jag vill. Jag behöver inte tacka nej till inbjudningar pågrund utav att jag inte tar mig dit. Jag kan själv åka och köpa halm och hö då det behövs. Jag kan ta med mig hunden och fara till skogar man inte har varit i och jag kan ställa upp för folk på ett helt annat sätt!


Så nu har jag både Körkort och en bil (Röda Flamman) Vad mer kan man önska sig?

Kram, Tess



Likes

Comments

Vardag, Annat

Helt otroligt!

Varför jag inte har gjort något blogginlägg på ca en vecka är för att jag har haft fullt upp med att studera både i skolan och på fritiden för mitt körkort, och jag hade mitt teoriprov den 30/11 och därefter den 4/12 hade jag min uppkörning!

Inför mitt teoriprov har jag varierat mellan att göra körkortsfrågor på elevcentralen och att läsa i körkortsboken. Jag skrev även i mitt körkortshäfte på de instuderingsfrågorna som fanns. Det har varit tufft och i början klarade jag inte mina tester på elevcentralen, men efter många om och men, så började det tillslut gå lättare då jag även körde medan jag studerade. Då fick jag en bättre förståelse på VAR, NÄR och Hur jag ska hantera en situation.

I och med att jag inte har haft någon som möjlighet att övningsköra hemma så var jag tvungen att ta alla mina körlektioner på en körskola. Jag var även tvungen att bekosta mitt körkort själv, men det tycker jag inte är en dålig sak att behöva göra, då man verkligen måste prioritera och VELA ha körkortet för att det ska funka.. Det gav mig inspirationen att verkligen försöka mitt bästa för att det inte skulle bli dyrare.

Jag tog min första körlektion 4 September och jag har i princip haft två körlektioner per vecka om man utesluter de två veckorna som utgick då det råkade bli dubbelbokningar. Jag tog totalt 23 körlektioner och såklart de obligatoriska föreläsningarna Risk1 och Risk2. I samband med Risk2'an så var jag även tvungen att köpa en landskörning satt jag skulle kunna köra till halkbanan. Alltså jag tog körkortet under en 3 månaders period, från och med September till början av December.

Det jag inte har sagt är att jag höll allt detta hemligt till den 4 December då jag fick mitt körkort. Inte förrän då hade jag sagt till mina föräldrar någonting angående körkortet. De trodde inte på mig, såklart, inte ens då jag visade mina provsvar som då är godkända. Jag var tvungen att ringa till min körlärare för att de skulle tro att jag faktiskt hade tagit körkortet! Men det var jätte roligt, för allt slutade med lyckotårar och mycket beröm såklart.

Jag är så glad över att jag äntligen kan pusta ut då det känns som om en sten har lyfts bort från mina axlar!


Kram, Theresia

Likes

Comments

Vardag

Jag vaknar kl 06 på morgonen men finner ingen styrka att kliva upp. Under två veckors tid har jag inte kunnat sova vilket som resulterade med att det tog ca 30 min extra i tid för att faktist ta mig upp ur sängen. I och med att jag klev upp senare än vad jag hade tänkt mig så fick jag det stressigt att hinna med alla mina sysslor innan bussen som går kl 07.38.

När jag väl är i skolan så börjar det rykta sig om att det är en klass 2 varning på gång och jag fattar ju ingenting för att jag är så himla trött, satt jag fortsätter med mina skolarbeten. När jag väl var klar med det så fortsatte jag att läsa "the bookthief" som vi även har ett prov på imorgon. I och med att jag inte tycker att den boken är nå bra så finner jag den jätte svår att läsa, och deadlinen är i morgon och jag har minst 250 sidor kvar att plöja mig igenom. Bra Theresia, jätte bra.

Men nu kommer vi till snöstormen. Jag hade egentligen en körlektion kl 13.00 och jag slutar skolan kl 09.40 på torsdagar, så jag satt kvar på skolan för att kunna gå till körlektionen senare. Men då visar det sig att det faktiskt drar till sig en storm utanför och min körskolelärare ringer och ställer in lektionen. Jaha. Då har man suttit på skolan i onödan känns det som, men som tur är så fick jag många arbeten klara.

Senare kom det upp en fråga i mina tankar...Hur ska jag ta mig hem? Jag hade tänkt att jag skulle köra hem idag då det var så dåligt väder ute och då det inte var säkert att lokaltrafiken gick eller inte. Men då försvann den planen och det slutar med att jag står som ett fån och undrar hur jag ska övernatta på skolan. Det är seriöst en storm utanför och min far skulle inte heller kunna hämta mig pågrund utav det dåliga vädret. Men som tur är har man fantastiska lärare som tog sig tiden och risken att skjutsa hem mig. Riktigt guldvärt!

Nu är jag äntligen hemma och jag kommer enbart gå ut för att rasta hunden och skotta upp kaninernas utegårdar. Utöver det ska jag fortsätta plöja mig igenom boken för att sedan bara ta det lugnt resten av dagen. Kanske ta sig en varm kopp med te för att göra det extra mysigt <3

Kram, Tess


Likes

Comments

Vardag, Hälsa

Hej!

I ett av mina tidigare inlägg skrev jag om min ångest och att jag ska söka hjälp. Och i måndags tog jag mig modet att gå till skolans kurator, för jag vill verkligen få kontroll över min ångest då den faktiskt påverkar min livskvalité. Tidigare då jag har haft möte mer kuratorer så har det inte på mina villkor, utan jag har fått höra av familj och lärare "gå och prata med den där kuratorn". Och om man inte går dit av ren vilja så blir det inte heller bra. Satt det som är skillnaden nu är att jag verkligen vill ha hjälp och jag kommer verkligen försöker ta till mig de verktyg och tips jag kommer få.

Mitt första möte med kurator jag träffade i måndags kändes helt okej. Vi pratade om allt möjligt, om hur skolan går, och hur det är hemma. Och varför jag är så stressad som jag är och varför det blev som det blev. Det kändes verkligen som att denna kurator faktiskt lyssnade på mig. Och hon pratade lugnt och verkligen tog till sig det jag sa och det jag känner.

Dock kom vi bort lite grann från själva ångest snacket, men det gjorde nog inget, för att jag fick några minuter att glömma bort den där gnagande känslan inom mig. Det var riktigt skönt faktiskt. Jag tror för första gången att det här kommer gå bra. Att jag verkligen kommer få den hjälp som jag behöver. Satt jag tog beslutet om att boka in ett till möte som kommer vara nästa vecka. Och på det kommande mötet kommer hon ge mig flera olika verktyg att arbeta med som förhoppningsvis kommer fungera då jag känner mig stressad och känner ångesten gnaga.

Jag känner mig för första gången optimistisk <3

Styrkekramar, Tess


Likes

Comments

Vardag, Djur

Hej!

Äntligen knäppte jag några bra bilder på min lilla bäbis, Conrad, som är av rasen Belgisk jätte. För tillfället väger han kring 5 kg, och han är bara halvvägs genom sin växande period. Hans föräldrar vägde kring 10 kg, och det finns en chans att Conrad blir ännu större än det!

Jag tog hem honom under sensommaren då han var 8 veckor gammal. Han var så liten, men ändå så stor! Jag har aldrig haft en sådan stor kaninras förut, utan jag har hållit mig till dvärgkaniner, såsom dvärgvädur. Då jag äntligen fick se honom IRL (då det var dags att hämta honom) fick jag en liten chock. Han var en bäbis, men ändå större än en dvärgvädur i vuxen ålder. Det gick som inte in i mitt huvud. Han är till och med större än min katt som är en blandning med Norsk skogskatt! Vi var tvungen att sätta honom i hundburen för att få hem honom då han inte rymdes i en vanlig katt-transportbur :'D

Det Speciella med Conrad är nog att han är en sådant stark självständig/trygg individ. Det går nog inom rasen belgisk jätte, men jag har alltid haft kaniner som är lite mer åt det skygga hållet, och hipps vipps har man en kanin som inte har något emot att flytta en i buren. När han tycker att jag är i vägen så försöker han trycka bort mig med hela sin kropp, och om man bara tar ett kliv åt sidan så är han nöjd och hoppar vidare. Så himla sött och guldvärt! Han är inte rädd för det minsta ljud och om han mot förmodan skulle bli det, så är han så himla modig, så att han kollar vad det är för något istället för att gömma sig som de flesta kaniner gör. 

Conrad är en stor anledning varför jag tar mig upp på morgonen. Att kliva upp och ta sig ut för att skotta fram hans kaningård, för att se honom komma rusandes till en och erbjuda ett stort "lyckoskutt". Det är så roligt! Han kommer till och med fram och trycker på ens hand för att få bli klappad på huvudet. Och det kan jag säga är en riktigt bra start på dagen, sen vad dagen erbjuder en senare är något helt annat.




kram, Theresia



Likes

Comments