thejeanettishway

Farmor och tonårsensammamma i klimakteriet som gillar att laga mat. Har köpstopp sedan 1/10 2015. 54 år. Bilbefriad och troende. Läser böcker lånade på bibblan. Feng shui & minimalism är viktiga hörnstenar i min vardag. Röstar med hjärtat till vänster. Går Livslinjen på DFHSK. Swish: 073 69 57 101 jeanette10@hotmail.se

Blogg

Kroppen

2019-03-26 16:15

Ja, det är ett lass att bära på... Nu kör vi alla sjukdomar och tillstånd på en och samma gång:

Nytt är slemsäcksinflammation i en höft. De e bara å gratulera!

Huvudet - det känns som att det är nåt som är fel där, och ni mina haters, har ju iofs vetat det sedan länge. Ha ha ha... Men alltså, smärta i en tinning som går ner i örat och käken. Känslan av att snart smäller en TIA/stroke. Ena sidan av käken knakar och hackar till när jag öppnar munnen, och vem vet, kanske hoppar ur led rent utav.

Framfallet ökar genom att jag kissar allt mer bakåt. Nytt nu är molande mensvärk - livmodercancer? Oro. På gyn fick jag rådet att ha så mjuk avföring som möjligt och då sa jag precis som det är: Skitit ordentligt har jag inte gjort på snart 40 år. Anorexian gav ibs som blev en kroniskt trög tarm. Två gånger operation av hemorrojder och nu är jag remitterad till kirurgen då röva e helt trasig.

Övervikt och framfall = not god.

Mina knän smäller! Har jag haft benen i vinkel en stund så blir det ljud som av brutet knäckebröd. Ingen smärt iaf.

Ryggslutet är stelt sedan flera månader. Ibs-magen är spränghård för jämnan. Illamående, yrsel.

Blodtrycket är nu ämne för jämna kontrollen och jag har fått börja med dubbel dos Losartan. Yrsel. Och yrsel pga kristallerna i ena örat sedan flera år tillbaka.

Kan det vara så att kroppen packar ihop? Att den ger upp och det just nu när jag måste vara som starkast pga svåra saker som händer i mitt liv.

Inget SSRI-preparat biter på livsledan. Dagligen ont i nacken med knaster och en öm axel. Hallux Valgus som iaf inte smärtar, men det ser inte klokt ut. Ett ögonlock faller snart över ögat. Ser inte piggt ut, men jag är glad så länge synen inte skyms. En tidsfråga.

Mina höfter över lag blir allt svagare och det blir sakta svårare att nå när jag ska knyta skorna. Ena bäckensidan är tippad bakåt.

Visst är det toppen!

Nej, man har inte alltid ett val

2019-03-25 04:56

Jag har 700 kg:s gråt i mig. Några bitar i livet är riktigt skrämmande (nu). Vad kan jag göra - hur ska jag göra? Var finns jag i detta svåra. Gungfly, blankis, tunga bojor kring fötterna. Min kropp faller till föga - jag sjunker, drunknar. Hjärnan som sitter på denna svällkropp är mos. Varje litet rö så som att starta en tvätt, gå ut med soporna blir någorlunda stabila andningpauser. Att skrika på hjälp är ett vrål ut i intet - det är jag som ska vara den starka. Får jag vackla, känna mig svag? Vem tar emot mig? En koloss av magont och trötta mungipor. Varje dag gaskar jag upp mig, piskar mig till att försöka se.

Det finns varken familj eller generation att luta mig mot. Livet krymper, jag paddlar i upprört vatten, går på glödande kol.

Tomgång. Överlevnad. Jag bygger murar, tar inte emot, är aldrig nyfiken. På post i handfängsel. Det är ingen ro i varken inre eller yttre. Jag målar upp fantasier och förstör. Inget är riktigt längre. Mina skills mattas ut, förgör ork och tuggar sönder. Dagens lilla ljus ökar till eldsflammor som slickar min rygg, håller mig kvar och skjutsar mig våldsamt, skräckbundet ut i förtvivlat liv.

Det jag inte förmår eller mäktar tar min kropp i besittning. Framåt i strypsnara.

Vad är det som händer? Jag blöder utan skydd. Det pansar som jag behöver rostar allt mer. Rådlös slår jag ut väggarna; de som ska vara varma, starka och stå emot. Jag imploderar, smälter. Gud giv mig styrka för att klara skam och förväntan. Jag måste finnas.

köpstopp och tellus

2019-03-24 11:12 miljöarbetejordens fordonsparkköpstoppa för miljönsparsamhetslycka

Vad är köpstopp? En utav anledningarna:

Det började för min del, med den här boken som jag fann på bibblan:

Författaren skriver om nedanstående bok som hon fick inspiration ifrån, den slukade jag likväl:

Att handla lokalt är viktigt för mig. Aldrig att jag åker flera mil till en köpcentra för att jaga priser som inte ligger under alla erbjudanden på fina ica här i Färgelanda. Men skor finns inga fler än de på Granngården, så jag har ett projekt att ta mig till Torps köpmecca vad beträffar just det. Det bli buss som är ännu en "grej" som inkluderar köpstoppet och miljön. Fint så.

Sparat till två utlandsresor har jag gjort. Inte så miljö-ish dock. Nu är målet en säng ety jag verkligen behöver en när "jag flyttar hemifrån". Och visst finns det undantag: När jag gick upp hutlöst i vikt var det helt enkelt tvunget med byxor för att ens kunna gå utanför dörren. Jeans på 2nd hand för 40 kr och några par mjukisar från Cubus. Ja, jag gör nödvändiga undantag. Underkläder och strumpor t ex. Men jag sliter ut de jag har till obruklig nivå först.

Att vara finurlig gillar jag och det är att vara jeanettish. Hur löser jag behovstillfällen? Går det att göra om/laga/hitta nya användningsområden? Att tänka några varv till. Skriva upp önskningar, vänta och se om det går bra utan.

Att låta nån i familjen toppa mitt hår och låta bli gymkort. Jag putsar och håller efter mina snyggskor och har skoblock eller bollar av tidnigspapper i dem när de står still. Att upprätta en återbrukshylla på jobbet/i skolan vilket jag tog initiativ till i Livslinjesalen. Jag tar inget där ur utan att lägga lika mycket, eller ännu mer tillbaka. Som att byta plagg. Där ligger i bland också prylar och jag kollar noga för att se om nåt finns som är användbart till present. Haffade en dyr fin oöppnad burk med ansiktskräm som jag presentgav bort.

Kärlek, gemenskap, trygghet kostar inte mycket. Att få vara med barnbarnen. Baka bröd när ugnen ändå är på vid matlagning.

Förr var man t o m sparsam med vatten. Tänk vilken vördnad.

Se så fin sparbössa.

Idag gör jag köttfärssås och den ska innehålla riven morot och tunnhackad röd paprika då en halv sådan låg och ropade i kylskåpet, vilket ger mer mat som passar fint i matlåda. Man kan ta kokt ris och dryga ut pannkakssmeten med. Potatismos över? I med äggula och gratinera i ugnen = godaste moset ever. Att frysa mos i matlåda är ingen hit. 2 kg pommes kostar 20 kr på mitt ica och jag hörde siffran 43 på Lidl.

När jag var liten fanns en serie i Göteborgs-Posten som hette herr Gnidén; om en gubbe som inte ens iddes gå ut då det slet på skosulorna

BILAR! Iofs bra med miljövänliga sådana då de också drar mindre bensin/diesel men, vad ska vi göra med alla de som redan finns? Hybridbilarans svulstiga batteri är inte miljövänliga att tillverka. Vad har ni att säga i saken.

Vi har bara en planet!