Att vara evigt tacksam för amningen

​Den här veckan är det #worldbreastfeedingweek. Det är en vecka där amning ska uppmärksammas. Så därför vill jag också göra det. 

Min upplevelse av amning är inte bara mysig. Jag behöver påminna mig själv om det ibland, eftersom amningen sedan väldigt många månader har fungerat helt felfritt. Men det gjorde den inte i början. Dessutom, naiv som jag var, sa jag någon gång när Inez var någon timme gammal "DET HÄR VAR JU LÄTT, VARFÖR KLAGAR FOLK?". Det fick jag ju äta upp någon dag senare när såren på båda bröstvårtorna började säga "hej, här är vi" eller när det ena bröstet blev knöligt, vansinnigt spänt och introducerade mig till min första mjölkstockning. Jag drogs med såren ett tag, eftersom jag nog var lite för slarvig med att hålla koll på hur Inez sög och det blev således inget korrekt eller bra grepp. 

Men med en amningsnapp ett par dagar fick såren läka och efter det, bortsett från någon enstaka mjölkstockning som kommit och hälsat på i några timmar, har amningen mest varit fantastisk för mig. Och för Inez tror jag, för hon verkar inte ha några som helst planer på att sluta. Nu är hon mer än tio månader och fortfarande en riktig snuttis! Inget mig emot. Det myset är så otroligt ovärderligt när jag är borta så många timmar från henne. 

Så jag vill peppa dig som vill amma att #dukanammahär!

Gillar

Kommentarer