Att ha ett eget språk

Inez är nu lite drygt 13 månader gammal. Vi har fått en förskoleplats och känner mer och mer på hur det är att vara föräldrar till ett barn och inte en bebis. Det är väldigt häftigt att inse att jag blir mindre och mindre övervakande på ett sånt där sätt jag var för ett par månader sedan. Jag kan lämna henne en stund lekandes för sig själv utan att jag tror att hon ska slå ihjäl sig så fort jag tittar bort.

Det bästa med min 13-månaders är hennes förmåga att dagligen lära sig nya ord. Det är så fascinerande. Hon har svårt att komma till ro ordentligt på kvällarna just nu och jag inser att det kanske går hand i hand. Utvecklingen språkmässigt går verkligen i rasande fart och sömnen kanske blir lidande av att hjärnan har så mycket att bearbeta när hon sover.

Exempelvis säger hon bil, äta, sova, strumpor, kiss, bajs, dricka, leka, läsa. Det är några exempel på hennes ordförråd. Sen kanske det är ord som bara jag och hennes pappa kan förstå, men för oss gör hon sig mer och mer förstådd dagligen. Och utöver att hennes gömma med ord stadigt växer varje dag så är det så tydligt att hon förstår så mycket av vad vi säger. Hon kan hämta en specifik bok om man ber henne och säger jag att vi ska gå ut så går hon till dörren eller sin overall.

För ett år sedan var hon ett knytte som bara låg på min bröstkorg, drog med sina mjuka bebinaglar på mina bröst som en liten kattunge och knorrade när hennes pappa snusade henne i nacken. Nu försöker hon sätta på sig strumporna själv och borsta sina egna tänder.

Gillar

Kommentarer