Att ha en tiomånadersbebi

Den där lilla näsrynken som syns på två av de ovanstående bilderna är ett ofta använt ansiktsuttryck hos den här lilla damen. Så.himla.gulligt.

Nu är Inez lite äldre än tio månader, men en liten rapport kan väl vara på sin plats ändå.

– I dag såg jag två till tänder! Woop. Det förklarar den tidigare mystiska febern hon hade förra helgen och hennes absolut fruktansvärda humör hon dragits med den här veckan. Eftersom hennes fruktansvärda humör innebär att hon blir vansinnigt mammig genererar det i ännu mera skrik och gnäll. När jag dessutom i princip inte varit hemma på ALLS utan jobbat och jobbat och jobbat har det inte varit särskilt lätt för hennes pappa.

– Mammigheten har vi dragits med ett tag. Och om inte jag är där är det bara pappa som gäller. Hennes farmor och farfar som vanligtvis är favoriterna har knappt fått hålla i henne. Inte hennes farbror heller. Hon har bara kastat sig tillbaka till mig eller Magnus. Ingen annan har varit till belåtenhet. Men det verkar ha vänt! Vansinnigt skönt för alla inblandade, misstänker jag. 

– Sen hon hade sina första sjukdomar återgick vi till något slags "jag-tänker-bara-amma-stadie" och har stannat där efter det. Varje dag innebär en kamp att försöka få i Inez riktiga måltider, hon äter hellre bröstmjölk eller ersättning. Det blir bättre, men ack så påfrestande det är för mammahjärtat att inte få i sin bebis mat. Puréer, gröt eller burkmat är bara att glömma. Finns inte en chans att Inez äter det eller skulle tillåta någon att mata henne MED SKED. Nä, hon gillar att ha en buffé med smörgåsbitar, frukt, grönsaker och kanske korvbitar eller leverpastej när hon äter frukost. Och äta själv. Det är hennes melodi.

– I övrigt babblar hon som jag vet inte vad. Det låter som att hon pratar i långa meningar, men på bebisspråk förstås, det vill säga helt oförståeligt för någon annan än henne. Det är roligt att lyssna på henne. Och höra henne lära sig fler och fler ord. Hon sa "titta pappa" och pekade på Magnus häromdagen, men jag tror det bara råkade bli så. I övrigt har hon full koll på hundar och säger "oooouff" varje gång hon ser en hund. Tecknad, i gosedjursform eller på riktigt.

¯– På tal om det så blir hon helt till sig om hon träffar djur. Ska med anledning av detta ta henne till någon 4H-gård eller liknande nu när jag är ledig så hon får klappa lite på dem.

Ja. Det är typ Inez, tio månader gammal. 

Gillar

Kommentarer