Bilder från Agricultural Hall, en av de på utsidan finaste byggnaderna

För lite mer än två veckor sen övervägde jag om jag verkligen skulle åka till USA och idag blir jag förvånad över att jag "bara" har varit här lite mer än två veckor. Det skiftar snabbt och det gör det fortfarande, ibland känns allt fantastiskt och ibland för jävligt. Ingen större fara eftersom de flesta jag pratat med som också har åkt själv har beskrivit samma sak. Jag har hört att det man främst lär sig är att ha ett stabilt humör (hahaha). Sverige och Umeå känns iallafall väldigt långt bort, jag har mina rutiner här, jag kan navigera mig runt, har mina föreläsningar, osv. Mina dagar är väldigt lika, jag stiger upp 6.30 varje morgon (OBS! inte helger) och går till handelshögskolan, som ligger mittemot min port, vid åtta. Jag pluggar lite innan min första lektion börjar vid halv tio. Här är schemat bestämt så alla veckor ser exakt likadana ut och man har alltid sin föreläsning samma tid och i samma sal. Måndagar och onsdagar är mina hetsdagar, jag börjar med international management på handelshögskolan. Efter den har jag en kvarts promenad till Agricultural hall där jag har sociologi och på eftermiddagen går jag till psykologi byggnaden för min psykologikurs. Tisdagar och torsdagar är kurserna bara på handelshögskolan, den första är marknadsföring och efter det HRM. Dessa dagar hänger jag med Jan, och vi har infört en obligatorisk och uppiggande förmiddagskaffe mellan föreläsningarna. Fredagar innebär en tidig diskussion (typ seminarium) och sedan sociologi. Lunch brukar vi äta på Union South som är ett ställe för studenter, med, bar, matställen, pluggplatser, biljard och en bio, här kan man välja soppa och sallad konceptet, som jag saknar från Lärarhuset. Världens bästa lunch! Eller så äter jag hemma för några mikrosar har jag inte hittat. Det har också blivit vana för mig och Sofie att hänga på ett av biblioteken efter föreläsningarna och plugga till 19/20 innan det är dags att gå hem. Är det måndag så går jag och Shalini på hot-yoga, vår nya tradition.

Alla kurserna är toppen, men favorit kursen är definitivt sociologin! Vi pratar massvis om miljöekonomi, vilket jag verkligen brinner för. Jag har dessutom lyckats göra en sån där pinsam icebreaker så nu känner jag mig verkligen hemma där. Det har tagit lite tid att komma in ett nytt skolsystem där man diskuterar och analyserar istället för att lyssna på en lärare som står framför en powerpoint, men man lär sig mycket mer.

Språkligt har jag tappat det total, jag kan inte ens tänka. Jag befinner mig i ett mittemellan stadie då jag inte känner mig hemma med något språk. Jag pratar i princip aldrig svenska eller hör för den delen. Det saknar jag!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

I fredags fyllde Claire 20, så jag och Katie gick till Greenbush för att köpa ett dussin donuts efter skolan. Lukten inne i bageriet var helt fantastisk. Utanför också för den delen, vi kunde lukta oss till att vi var nära. På kvällen var det terminens första BRIDGE-event med middag, teambuilding, och annat skoj. Jag är fortfarande enda svensken här, men turligt nog finns det många danskar att teama ihop med. Det enda som förvånar är att de inte kan svenska!? De pratar danska med mig men jag måste prata engelska med dem. Efter BRIDGE åkte hela läggan och såg The Shape of Water. När UW-Madison nämns i filmen tittar vi på varandra och jublar. Jättebra film och fåtöljerna med fotstöd man satt i var gudomliga, de var så sköna att det var svårt att hålla sig vaken.

Igår hängde jag med Erin och Dayton på spelkväll innan vi gick till City bar och drack lokal öl från Madison. De har också en gurkdrink där som ska vara god så den ska vi testa nästa gång. Tre öl räckte gott och väl, jag är nästan lite bakis. Idag är det söndag och superbowl! Inte för att jag kan något om amerikansk fotboll, men det ska ändå bli kul att se.

Likes

Comments

Fun facts om Madison som jag vet eftersom jag idag träffade 93 åriga senatorn Fred Risser, den längst sittande lagstiftaren i amerikanskpolitisk historia. Madison är döpt efter amerikas fjärde president, och bildades 1829 för att Wisconsin behövde en huvudstad. Det är Usas 82:a största stad med ”bara” 250 000 invånare och 40 000 av dem är univeritetsstudenter. Här finns också den älsta radiokanalen i Usa. Och så var det något med öl också som jag inte minns.

Vi fick en guidad rundtur av the Capitol, den näst största efter den i Washington, och såg the Assembly, the Senate and the Supreme Court. Man kan inte låta bli att älska att i Madisons Supreme Court är fem av sju domare kvinnor.

Likes

Comments

Första skolveckan är över och mängden läxor, läshänvisningar, diskussionsförberedelser osv, är enorm. Alla uppgifter är betygsgrundande och man får ingen andra chans. Det svenska uttrycket "det finns omtentor, men inga omfester" existerar inte här. Dessutom är mitt krav att läsa 15 credits, när heltidsstudier för en student här är 12 credits. Tack Sverige! Varför fick man inte höra den här versionen av utbytesstudier? Skola halva veckan, resa, festa etc, I don't think so. Jag läser väldigt roliga kurser, men de pluggpauser man tar är väldigt uppskattade och denna veckan tog vi två! Vi firade Iris födelsedag och gick på hockey. Trots att det är University hockey är det en rejäl arena (dock inte fullsatt), exakt alla har lagkläder på sig och studentsektionen håller igång med olika traditioner i form av sånger och danser. Man blir lite avundsjuk på att vi inte har något liknande i Umeå.

Likes

Comments

Det är först när man själv är utbytesstudent som man förstår värdet av buddies och aktiviteter. Jag har varit med på både en bussresa till Target och en photo scavenger hunt och jag har tyckt att det var roligt. Jag har till och med druckit min första öl här. Livet i Madison börjar falla på plats och det enda som saknas nu är att skolan ska börja.

Likes

Comments

Chicago från ett flygplansfönster

Det är något med Madison som inte ser äkta ut, som att staden bara skulle vara kulisser. Man lockas av att känna på husen för att se om de är riktiga, men eftersom man redan sticker ut med ett vilset uttryck i ansiktet och en gedigen svengelska så är det bäst att låta bli. Annars är Madison helt fantastiskt för den som hatar att läsa instruktioner (jag). Jag trivs bland alla serviceinriktade amerikaner. De tar sig tid, förklarar och svarar på frågor. Dessutom är allt gratis för studenter, eller iallafall busskort och bankkonto. Det är ganska sjukt att i ett land som är så svårt att komma in i, visum-processer, gränskontroller etc, så fixar man ett bankkonto på nolltid. Just nu är det väldigt många intryck att ta till sig och känslorna pendlar mellan "Vad har jag gjort?" och "Fyfan vad kul!".

Likes

Comments

JAG KAN INTE FATTA att jag får åka på utbytestermin i Madison + JAG KAN INTE FATTA att jag ska åka ensam + JAG KAN INTE FATTA att jag i somras lyckades få ihop alla dokument som behövdes för att bli antagen + JAG KAN INTE FATTA att jag har fått boende + JAG KAN INTE FATTA att jag lyckats få visum + JAG KAN INTE FATTA att jag står på Kastrup och ska gå på planet till Chicago = JAG KAN FATTA att jag är extremt nervös.

Dagen med stort D är här, den har varit så avlägsen att det först är nu två timmar innan flyget går som jag förstår att jag ska flytta till USA! Inte ens när jag vaknade imorse förstod jag att det var dags. Istället fick pappa uppleva på nära hål mina uppenbara problem med klockan när jag 10.48 går ut ur duschen i tron att klockan snart är tio och inte elva då vi ska åka till Kastrup. Men det löste sig också och efter några mindre problem vid incheckningen så kan jag bara vänta på att lyfta. Nu är det äntligen min tur att byta ut Umeå en termin. Det finns bara en sak jag ångrar i min vinterjacka och med två väskor fulla av varma kläder, varför valde jag inte en varm, solig och somrig plats?

Likes

Comments