när botten är nådd

För snart 2 veckor sedan plingade det till i min mail. Det var signerat Nouw med en förfrågan om att bli "Veckans blogg". Något som skulle göra de flesta personer med en egen blogg överlyckliga. Äntligen, en möjlighet att nå ut till flera och kanske bli "någon". Någon folk kan namnet på utan att man egentligen känner varandra, någon vissa inspireras av och någon andra vill vara.
Men jag tänkte precis tvärt om. Min första tanke var hur tackar jag nej utan att framstå som en otacksam och arrogant bitch.

År 2019 beskriver vissa som deras år. Då de fann sitt livs kärlek, flyttande till en ny stad eller kanske blev befordrade på jobbet. Men för min del har jag aldrig mått sämre. Jag har förlorat en person jag älskar. Det är nog det svåraste jag någonsin gått igenom. Jag har länge fruktat den dagen, kanske egentligen hela mitt liv och när den var väl var kommen tror jag att jag samtidigt förlorade en liten bit av mig själv. Då trodde jag att botten var nådd, att inget kunde bli värre men det blev det. Under samma månad fick jag beskedet om att 2 andra närstående hade drabbats av cancer. Eller monstret som min farfar sa. Dagarna spenderade jag i skolan med tentaplugga, det blev en anledning att tänka på annat så jag var ofta först i biblioteket och sist att lämna. På helgerna och kvällar pendlade vi mellan alla olika sjukhusbesök. Det var fint att prata gamla minnen men svårt att se någon tidigare så stark istället skör, svag och sårbar. Det tyngsta var alltid att säga hej då för det var inget vanligt hej då, det var ett avsked till någon man älskar och kanske aldrig kommer få krama igen.

I allt detta har jag av andra anledningar haft extrem ångest. Så stor att jag vaknat 10 till 15 gånger per natt, drömt mardrömmar och fått paralyserande panikattacker.

Jag har känt mig vilsen i mitt val av studier och ensam över att allt fler nära vänner lämnar min hemstad för ett liv i Stockholm eller utomlands.

Så tillbaka till mailet från Nouw. Min första tanke var blankt nej. Jag var mentalt slut, psykiskt stressad och hade ett brustet hjärta. Jag hade inget större lust att dela med mig av min vardag för den kändes mest tragisk och min inspiration var helt körd i botten för all min energi gick åt till att lära sig leva igen. Varför jag tillslut valde att svarade ett trevligt jättegärna (vilket egentligen var ett mycket tveksamt ja) var för att jag ville visa dig som har, går eller kommer gå igenom en tuff period att livet suger ibland. Det är så jävla tungt att du knappt kan andas, sluta gråta eller gå utanför dörren. Men du är inte ensam, för jag har precis upplevt samma sak.


Gillar

Kommentarer

aliciastyle
aliciastyle,
Men älskade!!! Brister lite i mitt hjärta att höra att du mår psykiskt dåligt😭 Önskade att jag kunde vara i Gbg och krama om dig♥️ Även om jag inte befinner mig i samma stad som dig så är jag alltid här, anytime! Tänk vad mycket du har att vara tacksam för, och på att det är nyttigt att livet suger emellanåt. Det finns alltid ett ljus i tunneln! Du får gärna ta en tripp upp till Stockholm och hälsa på när jag kommer hem, din inbjudan kommer alltid att förbli stående! Puss, älskar dig♥️nouw.com/aliciastyle
TheaH
TheaH,
❤️❤️❤️nouw.com/theah
Nettan
Nettan,
2019 har varit bra egentligen men de har hänt alldeles för mycket så nu sitter man och tänker - Vad hände detta året egentligen? 🤷🏻nouw.com/nettan
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229