Fina, skrattretande, jobbiga men också kära 2017.

Du har gått från att vara ett pain in the ass, till tålmodig och förlåtande, till kanske det bästa som har hänt mig?

Det är så mycket jag har lärt mig av dig. Jag har lärt mig att stå på egna ben. Att man måste respektera sig själv. Att man måste låta saker finna sig i tidens gång. Att lycka är något man aktivt väljer. Att vänner är bättre än lyckopiller. Och till sist, att vad som än händer så klarar man sig alltid.

Under denna tid har jag vuxit och blivit någon jag vill vara. Jag har rannsakat mig själv, samtidigt som jag har fått upp ögonen för vad som verkligen betyder något. Livet. Man lever en gång och den gången ska vara så in i bombens bra att man inget ångrar. När tiden är inne vill jag kunna kastas tillbaka och känna att ”shit vilken bra resa jag varit med om”.

Något som du aldrig gjorde var att ge upp på mig. Trots min vilsenhet i allt som har med vuxenlivet att göra så har du haft tålamod. Visat mig att man inte behöver klura ut allt på en dag, utan låta det ta tid. Att en dag kommer jag att veta och till dess ska jag göra allt för att sätta bitarna på plats. Stressa inte, låt tiden leda dig.

Jag bär med mig en hel del från dig, men allra främst din attityd. Attityden som starkt menade på att ingenting är för svårt, omöjligt eller stort så länge du kämpar. Innan jag öppnar min famn för allt 2018 har att erbjuda, vill jag tacka för allt jag fått vara med om. Allt från blomstrande vänskaper, till hjärtesorg och otrolig lycka. Tack för allt fint du fört med dig. Tack för allt kära 2017.


Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229