Vi sitter på Galgberget en lördagseftermiddag och skriver kärleksbrev. Ett som säger att när något känns rakt in i hjärtat rätt, då måste man kämpa. För kärleken. Även om det är tufft. Även om man är rädd. Även om hela världen står på spel. Jag bekänner allt i ett sms. Blottar mig. Är sårbar. Ber om en ärlig chans.

Kvällen innan satt jag i en bil på världens ensammaste parkering. Blind av för många tårar. Igen-immade fönster. Hjärtat som skrek hjälp mig jag lär nog dö här. Jag lär dö på världens mest ensammaste parkering. Alldeles för säker på att denna gång går det inte. Hjärtat kan inte överleva hur många gånger som helst, för det är ju ett organ, inte en katt med nio liv.

Men det överlever, hjärtat alltså. Ett hjärta kan laga sig hur många gånger som helst. Det är så. Det har man hört på radio, läst i böcker och sett på tv. Kanske är det därför man fortsätter falla. Man inser att hur det än kan gå, måste man våga.

Även om det inte alltid räcker med en ärlig chans eller att man blottar hela sitt känsloregister. Även om det inte räcker, vill man veta att man gjort allt. Allt för någon som har känts rakt in i hjärtat rätt just då. Även om det inte blev så. Därför sitter man och blottar sig för kärleken en lördagseftermiddag på Galgberget.


Gillar

Kommentarer

alvaemanuelsson
Tessjohans
,
❤️❤️❤️nouw.com/tessjohans
ineees
,
Åh vad fint ❤️nouw.com/ineees
Tessjohans
,
Åh tack fina du! ❤️❤️nouw.com/tessjohans
IP: 82.99.3.229