Vågar inte hoppas...

Vad händer?

Känns som att nån skämtar med mig...

Detta kan ju inte stämma?

Igårkväll när vi skulle sova bad sonen om att bli väckt 4.30, men då vi inte går upp förrän 5.45 här hemma så fick han vänta till dess :)

När jag då imorse gick in och väckte honom gick han upp direkt, klädde på sig, drack te, åt en liten macka och kollade på Youtube 👍🏼

Jag åkte och jobbade medan Fredrik var den som skulle köra Milton till skolan. Redan 30 min innan dom skulle åka börjar Milton fråga om det inte var dags än 😁

Slutade med att dom åkte typ 10 min tidigare än vad dom tänkt. De parkerade bilen och Fredrik fick följa med och titta på klassrummet. När skolan började var det "hej då" och sen var Milton själv i skolan till jag hämtade honom efter skolans slut strax innan 12.00. Jag behövde inte ens gå in, utan han kom ut till bilen 👍🏼

Vad händer? Vilken chock.... Var är vår son? Är så fantastiskt glad över att han är så trygg och glad redan andra dagen... Men vågar inte glädja mig helt, är rädd för bakslag såklart... Vet ju att dom kommer.

Stackars Ludde däremot, han var själv hemma idag mellan 8.30-12.00 (eller Malva var hemma, men hon sov ju så det fattade inte Ludde att hon var hemma.). Han har IGEN klättrat upp i trappan, denna gång högt upp....

Fattar inte vad han ska upp och göra, för han vågar inte hela vägen upp och han kommer inte ner sen. Så hur många timmar han har suttit där vet jag inte. Men kan säga att han var överlycklig över att vi kom hem.... Men han var även lite skakig... Lillplutten.

Nästa gång han blir hemma själv så sätter vi för galler för trappan....

Kan säga att han var som ett plåster på mig resten av dagen :) Så vi körde kontoret i uterummet, så skönt.
Ny dag imorgon, hoppas på en lika bra dag då... 💕

Gillar