Så hatad

Är det verkligen möjligt att min dotter hatar mig så mycket som hon säger? Jag klarar inte av fler mornar där hon är oxtokig, skriker och gormar och önskar mig död typ 10 gånger om bara för att jag ber henne klä på sig…

Och varje morgon tvärvägrar hon kläder och skola, konstant arg och skriker…

Milton gråter och oggar för han inte vill till skolan, men han har i alla fall kläderna på sig.

Slutar alltid med att vi kommer försent, efter att jag i 20 min har tjatat om att vi måste åka för att inte komma för sent. Malva hinner ju precis (då jag släpper av henne först och tidigast) men Milton kommer ju alltid 5 – 10 min försent….Nu är det en klass som är van med sena barn, både pga strul hemma men även pga sen skoltaxi, så det gör inte så mycket. Men både jag och Milton tycker ändå det känns rätt jobbigt att komma sent…

Nu är jag tillbaka hos argbiggan, för hon skulle inte klara sig själv. Men här sitter jag själv i hennes rum och jobbar medan hon är i klassrummet och på idrotten? Men jag fick absolut inte gå hem förrän hon sa att det kändes ok? Suck…

Så trots att jag gör ALLT för henne så får jag utstå så mycket hårda ord…känner faktiskt att jag inte pallar hur mycket som helst? Innerst inne vet jag ju att det bara är hennes mående som får henne att agera så här, och när hon är lugn så är hon snäll och vill vara med mig och mysa med mig och skratta med mig…Det är bara det att det sker allt för sällan? Jag behöver mer av den snälla, glada Malva 💕

Märks att jag jobbar enbart hemifrån/från skolor idag och inte har några viktiga möten…

Rufsig i håret, Myskläder och osminkad :-D

Gillar