Header

Sofie V., Vardagen utanför stallet

Herregud, det är helt otroligt. Det är verkligen inte sant?! Jag är i chock att jag faktiskt ens får möjligheten?!


Idag när jag var på väg hem från praktiken fick jag ett meddelande från Anna, som även jobbar på praktiken, och hon frågade om jag ville jobbar under Norrköping Horse Show, och otroligt inte dum som jag är tackade jag mer än ja! Alltså hur kul är inte de. Jag kommer tillsammans med henne och ett gäng till jobba med Prisceremonierna som sker. Och det ska bli såå himla kul! Är otrolig taggad på detta. Och självklart kommer kameran följa med, så ni som följer mig på instagram under @ viandenfoto.se kommer få se massor med bilder därifrån.


Jag längar redan till Maj och jag kanske till och med får träffa Signe, som har hand om Divorceyouhorse.com och vårt samarbete, vilket det också kommer bli otroligt roligt!

Nu ska jag sova och sen köra all in på sista praktikdagen imorgon!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Evelina B., Donatello Corazon

Jag kommer från Juni att betala Tello helt själv. Vilket jag inte har råd med med halvtidslön och den lilla orken jag har kvar efter jobbet. Jag jobbar ändå röven av mig tycker jag, så att jag inte orkar eller hinner rida Tello mer än 3-4 dagar i veckan som mest. Ibland får han vila en hel vecka för att jag inte har någon ork kvar. Det är inte lönt att betala för en häst när man inte har ork eller tid för den. Dessutom är det inte snällt att låta han stå bara för att jag inte orkar.
Han behöver någon som kan ta hand om honom mer och ge honom det han behöver. Men jag går bara i tankarna. Det är absolut det SISTA jag vill göra i mitt liv. Att sälja min ABSOLUT bästa vän!! Jag tar inga förhastade slutsatser när det gäller att sälja. Men mina tankar går fram och tillbaka, snart vet jag inte riktigt vad jag ska göra med mig själv, jag VILL ha kvar honom, han får mig att må bra varje dag och han är så fin och duktig varje dag. Han är den hästen som är svår att hitta, han är snäll, trevlig, älskar att arbeta.
Ska man hitta en lika fin häst för ett sånt pris får man leta lääänge!!
Jag har ångest... 😢

Likes

Comments

Evelina B., Donatello Corazon

Vill nämna här i början av inlägget att jag missförstod veterinärens text. Det är samma behandling för skabb som för Mugg. Han har alltså inte skabb. Vilket var lättande att höra!

Nyår med svullet ben, i väntan på veterinär.
Det blev bättre efter 2 dagar med svullnaden så vi väntade med veterinären.
Men såklart blir det värre än så, så ringde ut veterinär igen. Han kollade på det och tog prover.
Vi har behandlat med antibiotika och metacam en vecka nu. Igår fick vi mailet om hans ”diagnos”.
Såhär löd texten i mailet...

”Behandling av pyodermi (”mugg”)
Din häst har en djup bakteriell hudinfektion och skabb. Infektionen behandlas med en kombination av desinficerande tvätt och antibiotika.
Förvänta en behandlingstid på 2-3 veckor för pyodermi. Om ingen synlig bättring ses inom 1 vecka kontakta oss för eventuell ändring av behandling.”


Vilket betyder att vi tar det lugnt med tävling och träningar på annan plattform... 4’e februari på jfk blir alltså inställt. Men såren har blivit bättre och vi behandlar 2 gånger om dagen med antibiotika salva (isaderm), alcogel och klorhexidin schampo. Metacam tog han sista dagen igår. Svullnaden har gått ner.

Likes

Comments

Sofie V.

Tänkte nog göra en sådanhär liten serie i 8 veckor, Varje Tosdag/fredag summerar jag veckan som gått på praktiken. Kommer självklart inte ta upp allt eftersom jag har sekretess. Samt respekt mot djurägare mm. Men det mesta!

Denna vecka har varit väldigt blandad, Har varit ute på POL (Poliklinikrum), jag har vart i receptionen, butiken, lagret. ganska varierat. Men VÄLDIGT roligt och lärorikt. Och man är ganska så slutkörd. Jag somnade nog runt halv tio i tisdags.. Usch var jag var trött då. Så mycket nytt, så mycket nya saker och så mycket nya intryck.

Men jag måste säga att trots det som hände, att jag inte fick vara på Läckeby, är jag OTROLIGT nöjd över min placering. Alla är verkligen supertrevliga och jättevälkomnande. Kunde nog inte få bättre. Och har väldigt okej arbetstider, så inga onormala tider. Kommer får vara väldigt mycket på OP och tand nästa vecka men även POL Det kommer bli såå kul!

Summering av denna vecka?

TRÖTT, jag är såå trött när jag kommer hem eftersom att jag är så trött efter all information man får in och allt man lär sig. Det är extremt utmattande psykiskt och sen står man ju upp hela dagarna, så ens fötter hatar en mer eller mindre efter varje dag. Så i helgen ska jag sova ut så det heter duga.

Jag ahr väl en ca 30 minuters spårvagn+ bussresa ner till kliniken och 30 min hem. Men jag känner att det är det värt. Trivs otroligt bra där jag befinner mig! Visst att man i början känner sig lite i vägen, men det kommer man bort när man får göra saker, vilket är otroligt roligt.

Så just nu kämpar jag med att få ut detta inlägg och hålla ögonen öppna. Lär däcka ganska snabbt efter detta, haha.

Likes

Comments

Sofie V., Vardagen utanför stallet

Ja.. alltså nu när julen är över det är då man vet att året snart är över.. Tråkigt för vissa och roligt för andra.

jag har egentligen inga speciella tankar om att det snart är över, jag menar detta kanske har varit ett bra år men på samma gång ett år jag bara vill glömma..

Resterande av året kommer jag bara spendera det där jag mår bra, imorgon tillsammans med en av mina närmsta vänner Elin. Samt lämna över några julklappar till Theos mamma. Och sen på onsdag blir jag upp plockad och åker till Nynäshamn för att äntligen få kyssa in nästa år!

Egentligen är det inte så mycket men det är ändå det jag vill, bara får vara och kunna vara mig själv och inte tänka på så mycket annat.

Tydligen har även Theo köpt julklapp till mig... Aja man får väl ta smällen när jag gett honom 4 olika julklappar.

vad jag fick i Julklapp?

Jag fick faktiskt en betald körlektion utan min storebror och smycken av mina föräldrar. Det är väl typ det jag fått :P Köpte mig själv ett halsband smycke med bokstaven "T" på.

Vad fick ni i julklapp? :D

Foto: Elin Johansson

Likes

Comments

Sofie V., Vardagen utanför stallet

Som ni läste, kommer faktiskt detta handla om mitt kanske viktigaste val i livet.

Mitt Gymnasieval. Varför valde jag ens att gå Djursjukvård? Varför inte Natur eller samhällslinjen som alla andra i min grundskoleklass? Varför inte vara som de istället?

Det är ganska enkelt, mitt intresse fanns i i någon annan linje än Djursjukvård. Just djurvård lockade mig så otroligt mycket om man jämför med de andra.

Jag har vetat hela mitt liv att det är djur jag vill hålla på med. På ett eller annat sätt. Och Djursjukvård för mig var självklart när jag först läste om det av så få anledningar men av så pass starka anledningar egentligen. Jag menar, även om du har en anledning till att göra något, och hundra anledningar att inte, men att det enda anledningen är den som väger starkast liksom.

Då kom problemet, jag vill kunna läsa högskola om jag vill utbilda mig till något annat, så där rök chansen om Djursjukvård, tills... Jag faktiskt läste att gymnasiet faktiskt har högskoleförberedande att välja till, och direkt tändes lyktan av hopp igen.

Efter kämpande med mina betyg så fick jag äntligen beskedet att jag kom in på min drömlinje.

Men själva anledningen till att det var just min drömlinje är, tänk detta scenarioet i huvudet.

Du har haft en låång jobbdag, Men just när du överlämnar sista patienten till sin ägare och man ser, varje dag, hur glada djuren och ägaren blir över att ses igen, att se hur glad ägaren blir att vi lyckats göra något så att just DERAS bästa vän är frisk igen, eller på vägen att bli frisk, för att de just varit hos oss.

Just den känslan tror jag kommer vara helt obeskrivligt underbar. Att göra så mycket för ett djur och deras ägare!

Av just den lilla anledningen med stor betydelse var nog det som gjorde att jag valde Djursjukvård, det och mitt enorma intresse för djur!

De och min underbara klass, vänner och pojkvännen jag fick på köpet!

Kramar och God Jul på er!

Bild från början av andra året

Likes

Comments

Donatello Corazon, Evelina B.

Jag kunde inte vänta, så vi fuskade med den fyndiga julklappen iår...
Aldrig har jag tänkt tanken, men sen när vi var på loppis så såg jag en massage sits/som man har till människan. Jag tänkte just då, att den kan vara välbehövlig. Men inte för mig, utan för hästen! Hur underbart och välbehövligt är det inte för hästen att få massage!

Jag älskar min häst mer än något annat här i världen. Så jag skämmer bort han lite extra till julen. Som alla andra dagar på året i och för sig...

Men iallafall! Idag testade jag om det funkade, och javisst! Det ser väl inte så proffesionellt ut. Men för att vara ett loppisfynd så funkade det jättebra.
Jag har testat den själv och höll på att somna. Tello tyckte det kändes konstigt men tror ändå han tyckte det var skönt. Jag hoppas att den fungerar och gör någon nytta!

Det är en massage ”sits” som jag la på hästen, (nack partiet= Manken, Rygg= Rygg, Bäcken & Lår= länden)
En täckesgjord runt och ett ylletäcke över för att trycka ner massage ”mattan”.
Och sladdar finns ju såklart, men jag hängde upp sladden över taket så att han inte kan nå den/trampa på den. (Men självklart står vi där/är i närheten av honom när han har på sig den!)
Känns väldigt bra att man är så fyndig och fantasifull att man kommer på denna idén. För folk som inte har så mycket pengar, ja ut å leta på loppis! Eller vad vet jag, har ni en själv, eller leta begagnat?

Vad tycker ni om denna idén?
PS finns även värme i denna..!

Likes

Comments

Donatello Corazon, Evelina B.

Första dagen han kom hem var jag helt kär. Han var så lugn och trygg. Andra dagen tog jag 2 promenader så vi kunde lära känna varran lite bättre, Då var han snäll men det fanns mycket att kolla på, läskiga underlag och andra hästar som var roliga att kolla på. Han var bortom hans tankar ibland.
Andra dagen var han lite samma sak, vi hade ingen sadel till han då men en gammal allround sadel som jag hade kvar passade bra. Så jag och en vän red en liten sväng till ridhuset och tillbaka (ca 20 minuter) i skritt bara. Han fick lätt panik så var lite väl spänd när vi red vid trafiken. Han hoppade ut bland bilarna en gång så en bil fick tvärstanna. Min puls gick upp snabbt just då. Han taktade och var på helspänd hela skrittrundan.
Han var till en början som en explotion. Lyssnade oftast inte på mig och var ganska så farlig. Vi gjorde en del bockserier och rodeo i både alround sadeln och min Equipe Emporio. Jag har aldrig trillat av honom trots allt!
Första dagen jag red i min Equipe Emporio taktade han och travade hela vägen till Padocken. När jag tog i honom lite så exploderade han. Han bockade, tappade balansen och trillade ner i ett dike med mig på ryggen. När han kom upp fortsatte han bocka i ca 20 meter till. Trots det var han fin på ridpasset men lite spänd.
Vi hade väldigt mycket motgångar i början. Men vi har ändå haft mycket medgångar med oss, jag hade inte haft kvar honom om han var sådär bökig utan att det fanns något positivt utanför det negativa. Han har vart världens ängel och har alltid gnäggat åt mig i hagen, och "Smågnäggat" åt mig när jag kommer till stallet. Han har alltid öronen framåt och vill alltid sin människas bästa. När han ligger i hagen gnäggar han alltid på mig och vill att jag ska komma till honom.
Många hästägare har haft mycket mycket värre tillfällen och hästar som vart farliga. Pray for you.
jag har ändå haft tur eftersom det var en kort period.

i nästa "avsnitt" handlar det om allmäna investeringar, träningar och utveckling!
det kommer ut den 25'e december.

Likes

Comments

Sofie V., Vardagen utanför stallet

Alltså, som vi alla märker är det snart julafton, enbart 1 vecka kvar. Och jag ska fira min jul med mina föräldrar och sen med min storebror och hans lilla familj. Och den 27'e åker jag upp till Nynäshamn och spenderar nyår hos Theo. Det är typ vad jag planerat för resterande år. Men alltså det är snart 2018?!?!?!

Jag har bestämt mig, 2018 ska fan bli mitt år. Efter en hel del motgångar detta år ska allt fan få falla på plats tills nästa år.

För mig är det ganska svårt att föreställa sig, nästa år klassas jag som riktigt vuxen, jag ska söka jobb, söka bostad och kanske till och med bli sambo på riktigt, och inte som på skolan.

Jag tar studenten den 14 juni, och där med får klara mig själv där efter, eller? Känns så, fasten jag kommer ha allt stöd jag kan önska från olika håll och kanter. Men bara tanken att jag till nästa år kommer leva självständigt och jobba. Komma ut i det arbetslivet jag pluggat till. En helt sjuk tanke enligt mig.

Men planerna för nästa år är egentligen att ta tag i att söka både boende & jobb, redan innan vi slutat och tagit studenten. Jag ska även försöka bli klar med körkortet till nästa år, så jag inte blir allt för beroende av kollektivtrafiken, fast det kan vara ett bättre alternativ. Jag kommer ju även genomföra min 8 veckors praktik på en klinik i Norrköping, då jag vart flyttad av olika anledningar.

Ska även försöka fixa till så att jag och Theo ÄNTLIGEN får flytta ihop på riktigt, tillsammans, på samma adress.

Bara jag tänker på detta egentligen så får jag en sådan stooor ångest. Tänk om jag inte är redo? Tänk om jag inte klarar av det? Det är sååå mycket så jag har ångest över som jag tror att jag ändå kommer att klara utan några som helst problem. Men något jag är sjukt nervös över.. Men det kan inte bara vara jag?

Likes

Comments

Evelina B., Donatello Corazon

Varför köpte jag en häst som man inte kunde sitta säkert på?
Ja det är många som säkert satt den tanken i huvudet och frågat mig den frågan.

Men det enkla svaret jag kan komma med är att jag såg & kände att han har ett hjärta av guld. Han är en supersnäll häst, och numera känns han som ”mitt barn” för hans ”mamma” beteende till mig är faktiskt ganska gulligt.
På sommaren/våren när det är varmt och inte så fuktigt/kallt i gräset så brukar han ligga ner. När jag kommer till stallet och ser honom ligga ner i gräset så har jag tänker jag varje gång att jag bara vill ta en bild på honom. Men när han gnäggar som om han ska få mat så kan jag inte motstå att gå fram till honom, det är som om han säger ”mamma kom och gosa med mig” eller något i den stilen. Jag har haft andra hästar innan, men aldrig har jag haft en så kelig häst som Tello.

Han har verkligen ändrat min rädsla & osäkerhet sedan olyckan 2016. Jag är fortfarande väldigt osäker i hästhanteringen men bara med andra hästar. Tello är jag alltid trygg med, nästan, skulle han bli rädd för något när jag rider så smyger sig rädslan fram. Men det händer som tur var väldigt väldigt sällan, han är den snällaste häst jag haft, ridit, träffat.
Men om jag hade haft en annan häst som inte fått fram min självstyrka, tvärt om, så hade jag inte vart i närheten av ett stall nu.

Tello är värd alla julklappar en häst kan få. Men på tal om julklappar! Jag som är så fyndig/fantasifull gick in på loppis här om dagen, hittade en massage matta/sits/ #jag vet inte vad
Jag tänkte direkt att, den kan Tello få i julklapp. Det är massage för nacke, skulderblad, rygg, höft, lår för vanlig människa. Så den ”mattan” är ganska lång. Vilket kan fungera på häst! Så bara jag hittar rätt kontakter, så kan vi få igång den!
Vet inte vad ett massagetäcke för häst kostar, men jag fick denna gratis (då det saknades en sladd) så de enda utgifter för denna ”mattan” är en sladd. Får lägga in bild här på julafton ;)

Jag slänger in en bild på mig & Tello som morgongosar i gräset! Hur mycket kärlek!?

Mvh// Evelina & Tello

Likes

Comments