Vad som är en högtid bestäms av den som firar

Bokrean. Med 500 kr på presentkortet och en duglig lön på kontot stegade jag in på Akademibokhandeln en kylig dag i februari. Kanske var det den långa väntan, kanske var det min kärlek till böcker, kanske var det bara känslan av av någonting extra hände i vardagen, men det kändes nästan lite högtidligt. Det kändes lyxigt att stå där i ett köpcenter som egentligen inte borde vara öppet, medan andra var på jobbet fick jag stoppa ner böcker i en varukorg. Läsa baksidestexter, stryka fingrarna över omslagen. Som att julklappsshoppa till sig själv. Kanske var det just den högtidliga känslan och min egen förmåga att bli exalterad över sådant ingen annan verkar bry sig om, som gjorde att det nästan kändes vemodigt när det var över. Allting var så väl förberett att jag kunde gå in i butiken, scanna av alla hyllorna och betala mina varor innan bussen han vända vid närmsta närliggande by. Men högtidligt var det i alla fall, om än för en väldigt kort stund. För vad som är en högtid bestäms av den som firar.

Jag läste ut Outsidern igår kväll. Nerkrupen under en filt framför brasan i huset jag just nu passar. Reflekterade över hur olika vi alla är. Jag har inte orkat se serien, för jag vet att jag då aldrig kommer få veta slutet. Tröttnar alltid någonstans i mitten av tredje avsnittet. Kan sällan sitta stilla framför en skärm, ser inte njutningen av att kolla på en film. Men jag kan läsa 600 sidor på några få dagar utan att få nog. För sambon är böcker ointressanta, svåra att fokusera på och han tröttnar ungefär där jag hade tröttnat om det vore en snackis på Netflix. Men filmer är högtidliga för honom. Att kunna spendera en söndag i soffan och se avsnitt efter avsnitt, eller ett bord fyllt av snacks när den nya storfilmen äntligen finns att hyra. Jag tömmer popcorn-skålen och går. Så olika människor kan vara.

En läser boken, en annan ser på serien. Båda firar på sitt sätt, och båda får reda på slutet. Kanske spelar det inte så stor roll hur vi väljer att göra saker här i livet ändå, så länge det tar oss framåt.

Vad som är en högtid bestäms av den som firar, huvudsaken är att vi har något som får vardagen att glittra. Hur det slutar får vi reda på förr eller senare.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229