Alla dessa bantnings dieter! ja tror på tallriksmodellen!
Här har ni lite och läsa. Ja tror verkligen inte på bantnings dieter, de funkar säger så länge man håller på med de. Men sen då när man slutar äta enligt en bantnings diet, va tror ni händer då? Läs och lär!
Med hjälp av tallriksmodellen kan du enkelt sätta ihop en bra lunch och middag. Det blir måltider med lagom mycket fett, kolhydrater och kostfiber och mycket näringsämnen som vitaminer, mineraler, antioxidanter och protein. Förutom basmodellen finns det fyra andra varianter av tallriksmodellen: minska i vikt, hålla vikten, träna och idrotta.
Tallriksmodellen är uppdelad i tre delar. Det gör det enkelt att komma ihåg när du ska lägga upp maten:
Den första delen är för kolhydratrika livsmedel som potatis, pasta, ris, couscous, bulgur, nudlar eller liknande. Brödet hör också hit.
Den andra delen är för grönsaker, rotfrukter och frukt som innehåller viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Den tredje delen är för proteinrika livsmedel, till exempel kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt alternativ som linser, kikärtor eller bönor. De ger oss både protein och viktiga mineraler som järn, zink och selen.
Energibehovet påverkar storlek på delarna
Du kan använda någon av tallriksmodellens fem olika varianter som hjälp för att äta balanserat. Hur stor just din portion bör vara beror på hur mycket energi du gör av med. Ålder, kön, kroppsstorlek och hur mycket du rör dig påverkar ditt energibehov.
När energibehovet förändras – ökar eller minskar – är det viktigt att ändra på både portionsstorleken och valet av livsmedel. Då energibehovet ökar blir delen med potatis, pasta, ris och bröd lite större, men då energibehovet i stället minskar blir frukt- och grönsaksdelen lite större. Det beror på att potatis, pasta, ris och bröd innehåller mycket av både energi och näring, medan grönsaker, rotfrukter och frukt innehåller mindre energi men mycket näring. För samma energimängd kan du alltså äta en större portion frukt och grönsaker, men en mindre portion potatis, pasta eller ris. Protein ger mest mättnad och därför är delen med kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ lika stor i de fem varianterna av tallriksmodellen.
När du behöver mindre energi
Under perioder då ditt energibehov minskar kan det finnas anledning att variera basmodellen. Till exempel en medelålders man som upptäcker att han långsamt men säkert håller på att gå upp i vikt och vill bromsa viktuppgången. Han måste därför hålla igen på energin en tid och äta lite mindre. Då är det bra att komponera måltiderna enligt hålla vikt-modellen eller minska i vikt-modellen.
När du behöver mer energi
Under perioder då energibehovet ökar kan det finnas anledning att variera basmodellen. Det kan till exempel gälla för en yngre kvinna som tränar intensivt och regelbundet under sommarhalvåret och därför behöver extra mycket energi. Då är det bra att komponera måltiderna enligt någon av träna- eller idrotta-modellerna.
Balanserat och miljösmart med tallriksmodellen
Att äta enligt tallriksmodellen är hälsosamt och kan göra det lättare att hålla vikten. Dessutom är det både mättande och oftast mer ekonomiskt. Det är också miljövänligt, eftersom en stor del av maten på tallriken kommer från växtriket. Den maten belastar inte miljön lika mycket som mat från djurriket.
Det vore bra för både vår hälsa och miljön att minska på köttkonsumtionen. Att äta mindre av kött- och charkprodukter kan bland annat minska risken för tjock- och ändtarmscancer. Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest och köttproduktion ger stora utsläpp av klimatförstörande gaser som koldioxid och metan. Det kan få stor effekt att minska på köttportionen eller att byta en eller två rätter i veckan mot vegetariska alternativ. Att äta enligt tallriksmodellen innebär i praktiken att äta miljösmart. Genom att äta mindre kött, fisk och ägg - bara en fjärdedel av tallrikens yta - bidrar du till den egna hälsan och även en hållbar utveckling för miljön.
Ha järnkoll
För barn och kvinnor kan det vara problem att få tillräckligt med järn. Därför bör varje måltid innehålla någon typ av järnkälla, till exempel fullkornsbröd med köttpålägg till frukost och mellanmål och kött eller baljväxter till lunch och middag. Servera också gärna C-vitaminrika grönsaker eller frukter till alla måltider, exempel på sådana är broccoli och apelsin. Det hjälper kroppen att ta upp mer järn.
Kött, fisk och skaldjur stimulerar också järnupptaget.
Taget från http://www.vardguiden.se