Läsarfråga - Bikinifitness

Har fått hela TVÅ(!!) kommentarer på bloggen med frågor som jag tänkte svara på i separata inlägg, här kommer första!

Hittade dig på Instagram och tycker det ska bli kul att följa dig här på Nouw 😀. Hur började din resa mot bikinifitnessen??

Svar:

Hej! Vad roligt att du tycker det :) Hoppas jag kan bidra med många motiverande och inspirerande inlägg! (Ska bli bättre på uppdateringen ;))

Faktiskt så har fitness-världen och främst bikini fitness varit något som funnit med väldigt länge. När jag började träna 2011 ungefär så hade jag mobilen fullproppad med massa fitnesstjejer som gav mig inspiration. Faktiskt så var det till och med så att den PT jag hade (då jag vann PT timmar på dåvarande Sportlife 2012 för er som vet) föreslog att jag skulle tävla i fitness. Han tyckte jag hade en bra kropp redan då (vet nog inte alls vad han såg...) eller i alla fall att jag hade potential! Min anledning att INTE tävla var för att jag visste att min mamma inte hade gått med på det och eftersom jag bodde hemma då. I alla fall, tillbaka till tjejerna i mobilen - det sjuka är att jag verkligen trodde jag skulle se ut så som de gjorde efter att ha tränat på crosstrainern några gånger i veckan under en period. Jag förstod inte alls varför jag inte hade massa synliga muskler, jag gick ju ner i vikt? Det är "kul" nu i efterhand och förstå hur LITE man förstod då... :)

Bilderna jag försökte ta i gymmet den där dagen i slutet på mars, och inte riktigt fastnade, haha!

Men jag tränade på i alla fall och ju mer jag kom in på crossfit desto mer inspirerade jag av crossfit-atleter som var kralligare och betydligt större i kropparna. Jag ville verkligen bygga och lägga på mig massa vilket jag också gjorde. Däremot tog det stopp efter ett tag. Jag träffade allt fler atleter på tävlingar som var stora som hus (alltså TJEJERNA). Inget fel i det men jag fick verkligen lägga om mina värderingar, ville jag bli SÅ stor? Nej det ville jag nog inte. Bland de jag umgicks med var jag redan en till tre storlekar större än dem och jag var ganska nöjd med det.

Och bilder från tävligsdagen efter nästan 12 veckors diet :)

Men så i våras stod jag i spegeln, ensam på gymmet och poserade lite som vanligt (ja men hallå, ni gör det också så kom igen ;)) och kände att fan... Det ser ju riktigt bra ut?? Så jag tog en bild. Och vad hände? Det FASTNADE inte på bilden, det braiga jag såg med mina ögon. Jag tog en till, en annan vinkel. Bättre? Nej. Min slutsats - om jag ska bli bedömd ska jag bli det med ett par ögon - inte genom en bild för jag och min snygga form fastnar uppenbarligen inte(...haha). Jag kom hem och pratade med A om mina funderingar och vi räknade ut att om jag började samma dag som vi stod där med planering och deff så skulle jag precis hinna till Alströmerpokalen.

Sagt och gjort :)

Slutade på en 2a plats!

Gillar

Kommentarer

  • Facebook
  • Instagram
  • Nouw
  • Snapchat
  • Spotify