Insikter - positiva som negativa

Tänkte bryta allt träningssnack som brukar florera här med lite kvällstankar. Brukar hålla mig från att dela med mig om för mycket vad jag tänker på bloggen för att inte göra någon illa eller trampa på någons tår.

Men en av de insikter jag fått idag är - att varför ska jag gå runt och smyga när andra kommer och hoppar jämfota på mina fötter för jämnan? Gärna med stilettklackar, rakt på stortån. Jag kan ändå känna att jag har haft en relativt normal uppväxt, jag har varit med om bra och dåliga saker i livet. Vissa väldigt väldigt bra, och vissa väldigt väldigt dåligt. Jag har blivit lurad, jag har blivit bortprioriterad, jag har gett folk en andra, en tredje och till och med en fjärde chans ibland. Jag har upplevt smärta i form av svek från vänner och kärleksrelationer. Jag har skrattat, jag har gråtit, jag har pratat, jag har lyssnat. Jag skulle nog kunna påstå att under mina 26 år på jorden har jag delvis varit med som saker som vidare utan sunt förnuft hade kunnat spåra ut rätt bra gentemot mina medmänniskor.

Men inte fan går jag runt och är respektlös mot människor i min omgivning. Går bakom ryggen på folk. Beter mig otacksamt. Beter mig negativt eller ens längre säger negativa saker till mina medmänniskor.

VAD är det som har hänt i dessa människors liv som däremot väljer att göra det, dessa som känner ett sånt fruktansvärt behov av att göra det ovanstående? Vad i deras liv gick så snett, att det ska vara acceptabelt att klanka ner på en annan person. Vad ger dem rätten?

Hänger det jag säger ens ihop? Jag kan ibland känna att jag inte finner ord. Jag har så oerhört svårt att förstå hur vissa människor kan med! Kan med att yttra sig, göra sakar och säga saker som endast har en följd att någon annan blir sårad. Hur tänker man som människa när man känner behovet att ens öppna munnen och förmedla de negativa ord som finns på insidan.

Jag säger inte att jag aldrig tänk en negativ tanke, eller haft en bedömande tanke om en annan person. Men snälla ni, man öppnar väl för fan inte munnen och säger det högt?! Vad ska det göra för nytta? Om du tycker något är fel, om du är missnöjd, eller om du inte vill spela på det givna spelets regler - Gå därifrån! Håll dina dåliga, tråkiga, negativa tankar för dig själv. Om du inte konstruktivt kan sitta ner med personen du har problem med, titta den i ögonen och säga hur du känner på ett resonabelt sätt - säg ingenting.

Slutsats: detta är en av de sämre slutsatserna jag tagit i mitt liv och det kanske har att göra med att jag blivit äldre, mindre naiv och i och med det upplever min omvärld på ett annat sätt än förut. Förut hade jag skygglappar mot negativitet. Jag såg den inte och jag valde att inte se den. Detta gav negativa effekter på annat håll, och i och med en större personlig utveckling fram till idag så ser jag den. All jävla negativitet. Livet var så jävla fint utan den.

Slutsatsen blir att jag gillar nog fan inte människor längre. Jag gillar dem jag valt att ha i mitt liv. De som bidrar till att jag kan växa som person, lära mig nya saker om både mig själv och dem eller annat.

Något jag också väljer är att välja bort negativitet. Jag blundar inte för den. Jag ser den. Fan att jag ser den. Men jag väljer bort den. Den behöver inte finnas i mitt liv.

Förlåt för alla fan.

  • Vardag
  • Nära Halmstad

Gillar

Kommentarer

  • Facebook
  • Instagram
  • Nouw
  • Snapchat
  • Spotify