Nu är det 21 årsedan vi skaffade oss denna oas, en oas lagom långt från hemmet för att hinna stämpla ut och lämna arbetsskorna. Det fanns aldrig i mina dömmar att ha ytterligare ett ställe att åka till, städa och vårda. Jag var en heltidsarbetande trebarnsmamma i mitt första chefsjobb, en kärlek som arbetade ännu mer och min 60 åriga mamma drabbades av en hjärntumör. Ett ständigt dåligt samvete var skulle jag vara, på jobbet, hemma med barnen eller hos mamma 35 mil bort? När mamma så lämnade oss blev behovet att en plats att återhämtas på stort och vi började söka och fann detta stället.
Förra året påbörjade vi en stor renovering och utbyggnad av huset som ska färdigställas i år, maj månad lovar snickaren.
Om några år, för mig två och kärleken? Livet efter arbete, livet som evigt ledig börjar då är vår plan och förhoppning att vi ska tillbringa mera tid här ute utan att behöva renovera och rusta.
Nu ska vi fira långhelg här ute, koppla på vattnet bland annat (givetvis hade ett rör frusit sönder) tur att kärleken är händig. Dax att dra på mig jacka och skor för en promenad i det lite gråmulna vädret.
Hoppas att ni njuter av lördagen, E
