Feels like spring

Vad passar bättre än lite sommarkänslor nu när det börjar bli varmare ute. I can’t stress this enough men gud vad jag älskar det. Känslan som hänger i luften när det är vår och man börjar gå mot sommar. Man märker att många fler är utomhus i och kring stan. Älskar det! Älskar även att jag inte behöver skrapa min bil och inte heller behöver försöka köra i slask och snö, vilket är riktigt svårt med mopedbil om jag får säga det själv. Våren är mer än välkommen!

Pussar Stella

Gillar

Kommentarer

Ångest...

Känslor

Här är ett inlägg rakt ur mitt hjärta. Som inte är tidsplanerat och som jag inte visste om att jag skulle skriva. Nu öppnar jag upp en liten bit av mitt inre för er att se och som ni förhoppningsvis kan få ut något av. Senaste veckan har jag haft en extrem och ilande ångest. För det första gick festresan till Alperna inte alls som förväntat och det ger mig ångest att jag ens åkte dit och alla pengar som betalades för den resan. För det andra har jag varit jättesjuk i snart tre veckor och jag har ingen ork i min kropp. Jag försöker ta ikapp allt jag missat i skolan men jag vet inte hur. För det tredje har jag fått tillbaka alla problem med min rygg. Jag har gjort övningar och stretchat. Även försökt träna men så fort jag sitter och pluggar i några timmar kommer det tillbaka. Jag försöker alltså leva ett normalt liv som innebär mycket sittande. Men i.om. att jag är sjuk kan jag inte göra de saker som håller mig nere på jorden och som inte triggar min ångest. För mitt eget välmående behöver jag träna och röra på mig. Men så fort jag försökt ta en promenad osv. så går det inte. Jag får även ångest för att vi har en träningsuppgift i skolan som jag inte kan genomföra. Jag hade börjat och kommit en god väg innan jag blev sjuk för tre veckor sen men nu har jag tappat så mycket och ja just nu känner jag mig bara vilsen och som att jag drunknar i alla måsten. Känner ni igen er? Och vad brukar ni göra för att må bättre?

Min plan hittills för att må bättre är att försöka ta en uppgift i skolan i taget men ärligt talat så känns det som att jag ändå bara kommer bryta ihop. Hur stänger man av alla känslor och bara kör på? Jag vet att det absolut inte är det ultimata att göra men jag vet inte hur annars jag ska göra. Det blir säkert bättre snart. Om jag intalar mig det kanske det blir sanning. Tror ändå delvis på attraktionsmetoden eller vad den heter. Jag får försöka tänka att det finns något att lära sig i allt man gör. Jag har lärt mig mycket av att behöva ta mig hem själv från ett annat land och jag har lärt mig att min kropp säger ifrån när den inte får röra på sig och när stillasittandet går till en överdrift. Det är svårt bara när man så gärna vill klara av skolan men det är egentligen ganska sjukt vad som händer med en psykiskt och fysiskt p.g.a. skolan.

Nu ska jag peppa mig själv och försöka ta mig samman. Min ångest ska inte få styra över mig och mitt mående! Jag har kontroll och när hela det här helvetet är över ska jag bara fokusera på mig och sätta mitt mående först. Jag behövdes det. Det är så viktigt att göra det för annars går det lätt fel. Det är min upplevelse av ångest. Hur själviskt det än låter så måste man prioritera sig själv och verkligen lyssna på vad man själv vill. Jag ska göra det. Man får må dåligt en stund men sen måste man kämpa för att må bättre. Jag tänker inte låta all press och ångest knäcka mig. Det här var ett inlägg i dess mest råa form. Jag hoppas att det här kan hjälpa er för det hjälper mig att få skriva om det. Det här inlägget är så känslofyllt som det kan bli och medan jag skriver det här nu har jag känt så många olika känslor. Prata med någon om er ångest! Få utlopp för den någonstans så att ni inte bär den inom er. Det finns alltid någon som lyssnar; om inte en familjemedlem, kompis eller partner så finns det nummer man kan ringa. Prata med någon om er ångest.

Pussar Stella

Gillar

Kommentarer

Sunset mood

Älskar att drömma mig tillbaka till varma dagar då man mådde som bäst. Jag är verkligen i mitt esse när jag är i värmen. Är ni likadana? Här ovan var jag i Kap Verde och den här solnedgången var helt amazing. Just nu sitter jag hemma med en dunderförkylning och äter blodapelsin. Hoppas att jag kan få bli frisk från den här mardrömmen och då är det bokstavligt talat en mardröm då jag har drömt konstiga saker och haft svårt att sova. Man inser inte hur man verkligen tar allt för givet när man är frisk. Längtar så efter att få träna igen och ha aptit. Nej, nog med gnällande. Ska försöka må bättre och bli frisk nu.

Pussar Stella

Gillar

Kommentarer