Med utsikt över Malmö

Ibland händer olyckor så är det bara.
Vi kan förebygga till en viss del och skydda oss till en viss del, men inte hela vägen.

Vår fina dag på Jägersro igår slutade med att Evelinas häst fick spunk i ledvolten och kastade av henne lite illa. Jag är ingen mesig mamma, jag har fått lära mig att vara cool i denna högrisk sport som min avkomma har valt, men när jag såg den här olyckan igår blev jag rädd.
Nu såg den värre ut än den faktiskt blev tack o lov.
Arrangemangs-ambulansen var på plats och infann sig direkt. Så många fina människor som steg fram för att hjälpa kan vi bara vara tacksamma för!
Frida som inte vek en sekund från hennes sida. Som släpades med hästen för hon hade lovat Evelina att inte släppa.
Malin som fixade och donade, hämtade grejer och räddade västen från att bli sönderklippt. 😘
Khalil som stannade och hjälpte trots att han hade häst i loppet och alla andra som bidrog på något sätt.
Anna som kom linkande på sin skadade fot och muntrade upp. Familjen Östlund som erbjöd hjälp med både det ena o det andra. ❤
Ja, där fanns många fina människor.

I onsdags fyllde Evelina 18 år och räknas som vuxen....från en dag till en annan. Nej, vi fick inte följa med i ambulansen,  nej vi fick inte komma in på sjukhuset.....Nej det accepterade inte den ömma modern....och vi åkte efter till sjukhuset där jag tjatade mig in till henne.
Covid bla bla, smitta bla bla...och jo jag vet för jag jobbar i vården själv.
När jag väl kom in på akuten var det en helt annan femma och det var en självklarhet att jag skulle vara på plats.

Eftersom Evelina fått morfin innan hon lastades in i ambulansen var hon på ganska gott humör men sur över att de klippt sönder alla kläder.
Det tog många timmar innan vi fick klartecken att hon klarat sig från frakturer. Hon landade ju ganska illa på axel och arm, men som det ser ut nu är det bara svullet, blåslaget och ömt. Remiss skickades till ortopeden i Göteborg för vidare koll av ledband och senor.

Sen kväll blev vi utskrivna och gick de 900 metrarna till hotellet jag bokade när Stoffe var tvungen att åka hem. Han hade ju även Michelle med sig samt alla hundarna och så ville han inte lämna katterna som ju behöver både mat och lite sällskap. 
Våning 11 med utsikt över Malmö blev vårt hem över natten.

Nu ligger vi här och väntar på Hotellfrukost för att sedan lura på hur vi ska ta oss hemåt. Bra med Malmö är ju att det är gångavstånd typ överallt. 😃
Vi tar helt enkelt lite turistande några timmar när vi ändå är här. Det gäller att ta alla tillfällen i akt. 🤪

Den hårt prövade fadern håller ställningen hemma när vi är iväg och roar oss. Städning, tvätt, disk och ett besök av hovslagaren står på dagens lista för honom. Även hämtande av vårt kontaktbarn som kommer för en veckas semester hos oss. Hundar och katter skall tas om hand så vår prövade fader lär inte gå sysslolös och längta efter oss. 😆

//
Den ömma modern som återigennvill tacka alla fina människor runt om oss! ❤❤❤

Gillar